Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Ny arbetsvardag: Hur är det att jobba som teckenspråkstolk under Covid-19 pandemin?

Publicerad:
Två personer med hörlurar och mick i ett videomöte. En av personerna gör ett teckenspråkstecken.

<iframe src="https://player.vimeo.com/video/506902875?title=0&byline=0&portrait=0" width="640" height="360" frameborder="0" allow="autoplay; fullscreen; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe>

Teckenspråkstolkarna Sara Fantenberg och Paula Castell berättar om en vardag där de rör sig i många olika miljöer.

Vi tolkar vet aldrig vad vi kommer möta på ett uppdrag. Vi är vana vid att anpassa oss och tänka nytt. Vi tar ett stort ansvar för att få det att fungera, säger Paula.  

Distanstolkning har ökat 

- I och med pandemin fick distanstolkningen verkligen en skjuts, berättar Sara. Vi har arbetat länge för att börja tolka mer på distans men intresset var svalt tills allt plötsligt ställdes in i våras.  

 - Vi skapade en teknikgrupp med tolkar som fick hitta vägar och skriva instruktioner. Vi köpte också in bakgrundsskärmar att ha bakom oss när vi tolkar så att man ser tydligt vad vi tecknar och för att det ska se likadant ut oavsett var vi sitter och jobbar, säger Paula.  

Tolken översätter från talad svenska till teckenspråk och från teckenspråk till talad svenska. För att kunna genomföra en teckenspråkstolkning på distans måste man därför både se och höra varandra.  

- Vi är flera parter i ett möte och kan inte styra över alla faktorer. Ibland kanske bilden fungerar men inte ljudet. Då har jag ibland ringt upp så att vi har haft ljudet via telefonen och sett varandra via videomötet. Sådana lösningar får vi hitta hela tiden, säger Sara. Hon fortsätter:   

- Det mesta går att lösa bara vi har ett telefonnummer så vi kan få kontakt om något går fel. Det hände en gång att jag ringde numret vi fått när en person inte anslöt till ett möte. Mötet skulle pågå mellan 10 och 11 men jag kom till en telefonsvarare som berättade att telefontiden börjar klockan 11. Det är lätt att tänka att telefonnumret i beställningen är till för syns skull men det är ett viktigt verktyg för oss!  

Paula berättar att olika uppdrag har olika förutsättningar. Ibland är tolkanvändaren den enda personen på skärmen, ibland är tolkanvändaren en av många deltagare på distans. 

- Vi får hitta olika vägar i olika sammanhang. I ett stort möte kan det vara svårt för alla att komma till tals, även för oss tolkar. Chatten kan ibland vara bra att använda till exempel när vi vill begära ordet i början av mötet för att presentera oss eller när vi vill be tolkanvändaren stanna kvar efter mötet så att vi kan stämma av hur det fungerat.  

Att vara där tolkanvändaren är 

Precis som vid fysisk tolkning handlar distanstolkning om att vara där tolkanvändarna är, i de videomötessystem där mötena sker.   

- Eftersom vi tolkar i många olika sammanhang måste vi lära oss många olika system, säger Paula. Då gäller det att ha god kunskap och veta vad som går att göra. Ibland kan man till exempel ”låsa fast” tolkanvändarens bild så att man ser den bilden hela tiden, ibland inte.  

- I början fyllde vi i ett utvärderingsformulär efter varje tolkuppdrag på distans för att sammanställa, följa upp och utveckla. Vi skrev vad som fungerat bra, vad som fungerat dåligt och delade med oss om vi kommit på några nya tips och trix, berättar Sara.   

”För många vi möter är det helt nytt”

För att få det att fungera får tolkarna ofta guida andra deltagare hur de ska ansluta till det digitala mötet.  

- Vi gör det här hela tiden men för många vi möter är både teckenspråkstolkning och distansmöte något nytt. Tolkar vi vid ett vårdmöte kanske behandlaren där träffar en teckenspråkstolk en enda gång i hela sitt yrkesliv. Då kan vi behöva förklara hur det går till. Vi försöker även samla kunskap om hur det ser ut men utrustning inom sjukvården. Då kan vi stötta de som jobbar där. 

- Missförstånd som sker i vanliga fall kan bli ännu tydligare. En läkare hörde mig fråga ”Var menar du då?” och lyfte upp och vände hela datorn för att visa. Sen kom han på att det var patienten själv som frågade och att jag bara tolkade, berättar Sara.     

Samtidigt beskriver båda två att de primära döva tolkanvändarna, ofta är kunniga. 

- Tolkanvändarna var väldigt tidiga med bildkommunikation så de är generellt mer vana vid att kommunicera via bild. Man kanske inte kan alla system men vanan finns ändå där, säger Paula. Det betyder dock inte att alla tolkanvändare vill ha tolken på distans. 

”Vi bygger för framtiden” 

Det finns fler fördelar med distanstolkning än minskad risk för smittspridning.  Det kan bland annat leda till ökad säkerhet för tolkarna och ökad tillgänglighet för tolkanvändarna.   

- Vi har beredskap dygnet runt för akuta händelser och tidigare kunde det hända att man väcktes mitt i natten och skulle köra två timmar i dåligt väder till en akutmottagning, vänta på en läkare i tre timmar och sen köra hem klockan åtta på morgonen utan att sova, säger Paula. Då är det väldigt bra att kunna ta det på distans istället.  

- Vi täcker upp för varandra. Till exempel om alla tolkar i Göteborg är uppbokade så kan jag nu göra det uppdraget från Skövde på distans, fortsätter Sara.  

- Det finns också uppdrag där tolkanvändaren inte alltid vill ha med en tolk i rummet, till exempel gynekologundersökningar. Med en dator är det lätt att skärma av och styra vad man ser och då kan distanstolkning fungera bättre. Det kan såklart också vara tvärtom, att man ska flytta på sig eller vara på ställen där man inte får ha med teknik. Det kommer alltid finns tillfällen då det ena eller andra fungerar bättre. Men en del av det vi bygger upp nu är långsiktigt, säger Paula.    

Majoriteten av tolkuppdrag sker fortfarande på plats 

Även under pandemin sker fortfarande mer än hälften av tolkuppdragen fysiskt på plats.   

- När vi är ute på fysiska tolkuppdrag befinner vi oss ofta i miljöer där man behöver ta ett stort ansvar, berättar Paula. Vi möter ofta personal redan vid entrén som frågar om vi har symtom innan vi får komma in.    

- Vi använder, precis som många andra yrkesgrupper, visir och munskydd när vi är på fysiska uppdrag, säger Sara.    

Eftersom tolkarna är ute på olika uppdrag undviker de att träffa varandra för att minska smittorisken. Alla interna möten har skett digitalt sen i mars.   

- På våra egna möten testar vi ofta nya saker och experimenterar. Vi har digitala fikamöten där det blir mycket tekniksnack och där vi hjälper varandra. Vi har en teknikintresserad chef så det har varit fantastiskt att ha det stödet, berättar Paula och avslutar:  

Vi jobbar hårt för att erbjuda så bra kvalitet som möjligt samtidigt som det ska vara smittsäkert 

- När tekniken fungerar och allt flyter på så har vi ett roligt jobb, lägger Sara till.

Habilitering & Hälsa tolk

Habilitering & Hälsa tolk erbjuder teckenspråkstolkning, dövblindtolkning, skrivtolkning, TSS-tolkning och taltjänst.   

Teckenspråkstolkning och skrivtolkning är de tolkmetoder som erbjuds på distans. 

Publicerad: