Elin Bergius, magisterstudent
Kort om Elins projekt
Arbete: leg. audionom, audionommottagning Vänersborg
Universitetsanknytning: Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs Universitet
Forskningsprojekt: Benledd hörapparat. Fördelar med högre maximal utnivå i ljudprocessorn för benledda hörapparatsystem
"Benledd hörapparat. Fördelar med högre maximal utnivå i ljudprocessorn för benledda hörapparatsystem."
Bakgrund
För personer med kombinerad hörselnedsättning kan ett benförankrat hörapparatsystem (BAHS) vara ett alternativ till konventionell hörapparat. BAHS består av en yttre ljudprocessor som fångar upp ljud och överför ljudets energi till skallbenet genom ett hudpenetrerande implantat. Ljudet leds sedan till innerörat genom skallbenet. Till följd av tekniska begränsningar har den yttre ljudprocessorn en relativt låg maximal utnivå. Det innebär att hörselns hela dynamikområde, från mycket svaga ljud till obehagligt starka ljud, inte kan återges på ett naturligt sätt.
Det finns mindre ljudprocessorer med lägre maximal utnivå (standard BAHS) och större ljudprocessorer med högre utnivå (SP BAHS). Studiens syfte är att undersöka vilken nytta patienten har av en ljudprocessor med högre maximal utnivå.
Metod
19 erfarna BAHS användare med kombinerad hörselnedsättning deltog i studien. Studien utfördes med en randomiserad cross-over design.
Resultat
Ljudprocessorn med högre maximal utnivå (SP BAHS) gav bättre taluppfattning i brus vid nivåerna 75 och 78 dB SPL (p<0,05).
Vid utvärdering i det dagliga livet med frågeformuläret SSQ-C skattades SP BAHS högre vid frågorna gällande spatiala förmågor (p<0,05).
SP BAHS föredrogs vid samtal och vid tv/radio samt vid musik. Standard BAHS hade ett behagligare ljud och den egna rösten lät bättre. 58% av deltagarna föredrog utseendet på den mindre standard ljudprocessorn.
Efter studiens avslut valde 11 deltagare att behålla den mindre ljudprocessorn med lägre maximal utnivå och 8 deltagare valde att behålla den större Super Power ljudprocessorn.
Kliniska nytta
Resultatet av studien kan användas i det kliniska arbetet vid val av ljudprocessor och förhoppningsvis förbättra rehabiliteringen av patientgruppen. Resultatet visar också på att valet av ljudprocessor inte alltid grundas på hur bra personen hör med ljudprocessorn, andra faktorer
Handledare
André Sadeghi, leg. Audionom, docent, Marianne Philipsson, leg Audionom, MSc
Kontakt
Telefon: 010 - 441 49 43
E-post: elin.bergius@vgregion.se
