Ann-Charlotte Persson, doktorand

Bakgrund 

Det har länge funnit en önskan om att objektivt kunna mäta upp den individuella förstärkningen, dvs hur mycket av det förstärkta ljudet som ligger inom hörbart område, för en patient med benledd hörapparat. Den information som idag finns tillgänglig är hörapparatfirmornas tekniska datablad som talar om hur mycket förstärkning de olika apparaterna kan ge. Detta är dock inte alltid överensstämmande med verkligheten eftersom skallbenet där ljudvågorna sprids har olika egenskaper i varje individ och således är det olika hur mycket ljud som når själva hörselorganet.  

Metod 

I studien, se figur 1, har vi använt oss av en högtalare, placerad 1 meter framför testpersonen, en audiometer, en hudmikrofon placerad i pannan, en benledd hörapparat på softband, en dator, ett Callisto system med referensmikrofon samt ytterligare en placerad högtalare ca 30 cm från hörapparaten som används för att spela upp en talsignal. Fast Fourier Transform mättes med en Agilent 35670.  

Via audiometern och högtalaren placerad 1 m framför testpersonen har vi mätt ben InSitu hörtrösklar samt hörapparatens maximala utnivå för att få fram dynamikområdet. Dynamikområdet används sedan för att mäta hörbarheten hos en talsignal, International speech test signal (ISTS) på tre olika ljudnivåer. Testpersonerna i studien är 3 män och 2 kvinnor.  

Figur 1: Hudmikrofonen (a) fästs med ett mjukt band (b) och ytterligare isolerad med en hörskåpa (c). Komplett mätuppställning (d) bestående av en audiometer för hörtrösklar och maximal utnivå av en BCD. Ett Callistosystem används för att spela upp en talsignal (ISTS) inklusive en referensmikrofon. Fast Fourier Transform mättes med en Agilent 35670. 

Resultat 

Mätningarna visar att metoden att använda en hudmikrofon för att mäta hörbarheten går att använda, se figur 2. Resultaten är också verifierade genom att samma mätningar gjorts med en skallsimulator och en artificiell mastoid.  

Figur 2: Visar hörbarheten av ISTS vid tre nivåer i det dynamiska området mellan hörtrösklar och maximal utnivå för testperson nr 5.   

Betydelse 

Syftet med studien är att lära sig mer om, och utvärdera vilken förstärkning de olika hörapparaterna har förmåga att ge. Genom att göra detta finns en möjlighet att kunna utveckla en tillförlitlig och noggrann klinisk tillämpning som audionomer kan använda för optimal hörapparatanpassning till varje enskild patient med benlednings-hörapparat. Informationen insamlad i studien kommer att bidra till ökad kunskap hos forskargruppen och kommer att inkluderas i vidare utveckling av produkter för personer med denna typ av hörselnedsättning. Förhoppningsvis kan metoden som används i studien även utvecklas till en enkel kliniskt användbar metod för audionomer.  

Att på individnivå kunna mäta hörbarheten kommer ha stor betydelse för anpassningen av hörapparater och patientens hörselrehabilitering då en objektiv mätmetod kan användas för verifiering och inte bara patientens subjektiva bedömning som det är i dagsläget.  

Handledare

Huvudhandledare: Måns Eeg-Olofsson, överläkare, docent, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs universitet

Kontaktuppgifter

ann-charlotte.l.persson@vgregion.se