Anna Rensfeldt Flink, doktorand
Kort om Anna
Arbete: Logoped vid habilitering Frölunda barn och ungdom
Universitetsanknytning:Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs Universitet
Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) med barn med flerfunktionsnedsättning – logopeders praxis och föreställningar.
En enkät om AKK-implementering med barn/unga med flerfunktionsnedsättning besvarades av 90 logopeder i nio regioner.
Logopederna värderade AKK högt, men upplevde implementeringen som svårare än med andra patientgrupper. Det fanns en stor variation i vilka AKK-sätt som implementerades.
Bakgrund
Barn med flerfunktionsnedsättning (FFN) har de svåraste graderna av intellektuell funktionsnedsättning i kombination med omfattande rörelsehinder (Nakken & Vlaskamp, 2006) och är i stort behov av habiliterande insatser inom alla funktionsområden inklusive kommunikation. Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) är hjälpmedel och strategier som avser att underlätta kommunikation och samspel. Mot bakgrund av patienternas komplexa funktionstillstånd och att AKK vid FFN är ett relativt outforskat kunskapsområde så ämnar vi i studien utforska 1) logopeders intention att implementera AKK med målgruppen, 2) vilka AKK-sätt som implementeras, 3) föreställningar om och kliniskt beslutsfattande rörande AKK-implementering med målgruppen.
Metod
En webbenkät skickades till logopeder i nio svenska regioner. Enkäten besvarades anonymt och täckte in frågor om logopedernas arbetslivserfarenhet, föreställningar om/erfarenheter av AKK-implementering med målgruppen samt vilka AKK-sätt (symboler/signaler, vokabulärstorlek, vokabulärorganisation och hjälpmedel) som implementerats med målgruppen i närtid. 90 logopeder skickade in svar. Enkätsvaren analyserades deskriptivt samt med (icke-parametriska) korrelationer och jämförelser.
Preliminära resultat: sammanfattning och diskussion
Logopederna rapporterade att de värderade AKK högt och ansåg att AKK-insatser bör prioriteras. De rapporterade hög intention att implementera AKK med målgruppen (Median=3, på sjugradig skala från -3 till 3). De upplevde förväntningar från team, patientens nätverk och från erfarna kollegor inom AKK-området att ge patienterna tillgång till AKK, men uppfattade att det är svårt att implementera AKK med patienter med FFN (jämfört med andra målgrupper). Det var relativt breda spridningsmått på svar på hur ofta olika AKK-sätt implementerades med målgruppen (se ex. i figur). Vid de flesta AKK-sätt så fanns det en spridning i svaren från ”aldrig” till ”alltid”. Att ha lång erfarenhet från habiliteringen och att jobba med en stor andel patienter med FFN samvarierade med implementering av olika AKK-sätt. Det verkar alltså som att deltagarna tenderade att ta vissa kliniska beslut om AKK-sätt med målgruppen om de har jobbat länge inom habiliteringen och andra kliniska beslut om AKK-sätt om de möter målgruppen regelbundet och ofta.
Vad händer nu?
Studien består också av en kvalitativ del, där logopeder träffas i fokusgrupper för att resonera om kliniska beslut gällande AKK-implementering med målgruppen. Den kvalitativa datan skall hjälpa oss att bättre förstå enkätresultaten. Arbetet med den kvalitativa delen av studien pågår just nu. Analyserna av enkät- och fokusgruppsdatan kommer att vägas samman i slutsatser och presenteras i en vetenskaplig artikel.
Handledare
Jakob Åsberg Johnels, docent, Malin Broberg, professor, Gunilla Thunberg, docent, Göteborgs Universitet