Anna Rensfeldt Flink, PhD

I en nyligen försvarad avhandling så har fokus legat på att generera kunskap om barn med mycket omfattande funktionsnedsättningar och deras förutsättningar för kommunikation och kommunikationsstöd.

Bakgrund

Barn med svår eller grav intellektuell funktionsnedsättning (IF) har ofta flera, samtidiga funktionsnedsättningar. Ibland är den sammantagna bilden mycket komplex och man kan då använda termen flerfunktionsnedsättning (FFN). Barn med FFN förväntas inte utveckla någon förståelse för talat språk och behöver stöd i alla vardagens aktiviteter. Avhandlingen syftar till att dels utforska bilden av samtidiga funktionsnedsättningar vid FFN, dels utforska erfarenheter och möjliga utfall av kommunikationsinterventioner riktade till målgruppen.

Fyra delstudier

Studie 1 utforskade förekomst av ett antal problem och funktionsnedsättningar hos ett urval av 20 barn med svår/grav IF. Resultaten visade att alla barn hade en eller flera svårigheter utöver IF. Frågeställningarna i studie 2 och 3 rörde en föräldrariktad gruppinterventionen om kommunikation och kommunikationsstöd, AKKtiv KomIgång. I studie 2 analyserades skriftliga utvärderingsenkäter från 22 föräldrar och i studie 3 följdes två föräldra-barn-par mycket detaljerat genom interventionen. Resultaten visade bland annat att föräldrarna uppskattade interventionen och värderade lärande om kommunikation högt. Flera föräldrar rapporterade förändrade kommunikationsbeteenden, även om det inte syntes skillnader i kodad samspelsdata i studie 3 (med de instrument som använts).  I studie 4 utforskades logopeders resonemang kring och implementering av kommunikationsstödjande metoder och redskap, så kallad alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Resultaten visade att logopeder i princip alltid erbjuder AKK till patienter med FFN, även om typen av metod/hjälpmedel skiljer sig från fall till fall. Logopederna beskrev det som utmanande att implementera AKK med målgruppen. Deras kliniska beslutsfattande guidades i hög grad av deras egna erfarenheter och av motivation, önskemål och resurser i barnets sociala nätverk.

Några av avhandlingens slutsatser

Avhandlingens slutsatser berör både klinisk verksamhet och fortsatt forskning, och några beskrivs här nedan.

• FFN kan beskrivas som ett spektrumtillstånd baserat på mängden sammanfallande svårigheter (utöver grav/svår IF)
• KomIgång ger föräldrar till barn med FFN meningsfullt och högt värderat lärande om kommunikation
• Hänsyn bör tas till föräldrars individuella lärandeprocess vid kliniska målsättningar i samband med föräldramedierade kommunikationsinterventioner
• En potentiell relationen mellan ”tyngden” av barns samlade funktionsnedsättningar och föräldrars motivation till AKK bör utforskas vidare
• Logopeders tendens att implementera AKK i nära samverkan med barnets sociala nätverk bör bibehållas

Handledare: Jakob Åsberg Johnels, Malin Broberg, Gunilla Thunberg, Göteborgs Universitet