Åsa Winzell Juhlin, doktorand
Kort om Åsa
Arbete: Audionom, audionommottagning Göteborg
Universitetsanknytning: Göteborgs universitet, Sahlgrenska Akademin
Vad gör vi när konventionella hörseltest inte fungerar?
Bakgrund
Under de närmaste 20 åren förväntas antalet svenskar över 85 år att fördubblas i antal, från dagens ca 270 000 till över en halv miljon år 2040 (SCB). Två av de vanligast förekommande åldersrelaterade nedsättningarna är de som drabbar hörsel och kognition. Att medverka vid tonaudiometri kan vara utmanande för personer med kognitiv nedsättning. Det är därför viktigt att kunna erbjuda möjligheten att bedöma hörselförmågan på andra sätt. De objektiva mätmetoder som finns att tillgå är ej validerade för personer i hög ålder.
Aktuell studie – H70 Hörsel
Under 2019-20 genomfördes hembesök hos personer (n=91) i åldern 90-95 år, boende i Göteborgsområdet. Standardiserad tonaudiometri visade nedsatt hörsel hos 98 % av dessa. Auditory Steady State Response (ASSR, n=51) användes för att undersöka mätmetodens genomförbarhet på personer i mycket hög ålder i en icke-klinisk miljö. ASSR är en elektrofysiologisk mätmetod som inte kräver någon aktiv medverkan från testpersonen och kan utföras även på en sovande person (bild 1 och 2). Den används rutinmässigt vid klinisk hörselmätning av exempelvis små barn.
Preliminära resultat
Den vanligaste orsaken till utebliven ASSR mätning var vaxpropp eller att patienten avbröt i förtid eller helt avböjde medverkan. Figur 1 visar mätresultaten vid frekvenserna 2000 och 4000 Hz från 47 högeröron. Deltagare med värden bättre än 40 dB HL vid de frekvenserna har exkluderats. Skillnaderna mellan resultat vid tonaudiometri och ASSR för respektive deltagare var i medeltal 0 dB (spridning ± 25 dB). Tidsåtgången för mätningen av ASSR var i genomsnitt 22,5 minuter vilket flera upplevde som en lång tid att sitta stilla.
Konklusion
Studiens preliminära resultat tyder på att ASSR är en fungerande objektiv mätmetod för hörselbedömning av personer i hög ålder även i hemmamiljö. Under mätningen behöver personen sitta stilla under en lång tid vilket kan utgöra ett hinder. Fortsatta studier med sovande testpersoner rekommenderas.
Handledare
André Sadeghi1,2, Ulf Rosenhall1,2, Ingmar Skoog3
1Sektionen för hälsa och rehabilitering, Enheten för audiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet
2Västra Götalandsregionen, Habilitering och hälsa, Hörselverksamheten
3Sektionen för psykiatri och neurokemi, Centre for Ageing and Health (AgeCap), Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.