Anna Thorell, doktorand
Kort om Annas forskning
Arbete: Överläkare, barnneurolog vid Habilitering Alingsås barn och ungdom
Universitet/ högskoleanknytning: Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, avdelningen för pediatrik
Forskningsprojekt: Påverkar miljön i livmodern det för tidigt födda barnets exekutiva funktion och beteende?
"Påverkar miljön i livmodern det för tidigt födda barnets exekutiva funktion och beteende?"
Med unik tillgång till uppgifter om infektion/ inflammation under foster-livet har prematurfödda barn följts till skolåldern. Bakterieförekomst är associerat till lägre IQ och sämre finmotorisk funktion.
Bakgrund
För tidigt födda barn är en snabbt växande ny grupp överlevare som löper, trots normal IQ, en betydande risk för inlärningssvårigheter, nedsatt motorisk och exekutiv funktion samt beteendeavvikelser. Infektion / inflammation i livmodern är oftast symtomfri för modern, men en viktig orsak till för tidig födsel och utgör också en oberoende risk för hjärnskada hos barnet. Vi har tidigare visat att bakterier i fostervattnet är associerat till sämre total IQ och specifika nedsättningar i finmotorisk funktion vid 7 års ålder. Föräldrarna skattar barnets förmågor och beteende med 5-15 formulär där inte några signifikanta skillnader kan ses mellan grupperna som var exponerade för infektion/ inflammation eller inte. I denna studie kompletteras resultaten med neurokognitiva test som är viktiga för exekutiv funktion.
Deltagare och metod
66 barn födda efter i genomsnitt 30 veckor (<34v) följdes upp vid 7 års ålder med neuropsykologiskt test, NEPSY som innefattar domänerna uppmärksamhet, språk, sensorimotorisk funktion, visuospatial funktion och minne . Barnen var väsentligen friska i nyföddhetstiden och ingen allvarlig sjuklighet under uppväxten. Resultaten för gruppen barn exponerade för bakterier i fostervattnet eller inflammation i moderkakan jämförs med resultaten för barnen utan respektive exponering.
Resultat
Vid 7 års ålder var det inga signifikanta skillnader i exekutiv funktion mellan grupperna som var exponerade för infektion/ inflammation i livmodern eller inte. Det är möjligt att skillnader hade kunnat påvisas i högre ålder då kraven på mer utvecklade exekutiva funktioner är betydligt större.
Relevans och klinisk nytta
Vi undersöker bakomliggande riskfaktorer utöver den tidiga födelsen för att tidigt identifiera riskbarn. Detta kan i sin tur kan leda till tidiga interventioner och möjligheter till ett gott liv för denna växande barngrupp.
Handledare
Karin Sävman, avd för Pediatrik, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet
Kontakt
E-post: anna.thorell@vgregion.se
