Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Anna Rensfeldt Flink, doktorand

Kort om Annas forskning

Arbete: Logoped vid habilitering Frölunda barn och ungdom
Universitetsanknytning: Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin, Psykologiska Institutionen, GU
Forskningsprojekt: Svår-grav intellektuell funktionsnedsättning… och mer?

"Svår-grav intellektuell funktionsnedsättning… och mer?"

Bakgrund

Individer med svår-grav intellektuell funktionsnedsättning (IF) har IQ <35 och adaptiva svårigheter (APA, 2013) och utgör cirka 0.1% i Skandinavien (Arvio et al, 2003). Forskning har visat att det ofta förekommer andra funktionsnedsättningar och medicinska komplikationer, såsom epilepsi, sensoriska avvikelser, autism och motoriska funktionsnedsättningar (Cervantes & Matson, 2015). En del individer har flera kompletterande svårigheter inklusive omfattande motorisk funktionsnedsättning. Den totala bilden kan då beskrivas som en flerfunktionsnedsättning (Nakken & Vlaskamp, 2007). Antalet populationsbaserad studier är få, i synnerhet bland barn. Det är därför svårt att  uppskatta hur vanliga dessa samtidiga svårigheter är. Huvudsyftet med denna deskriptiva studie är att beskriva förekomsten av epilepsi, autism, syn-/hörselnedsättningar och motoriska funktionsnedsättningar hos individer med svår-grav intellektuell IF och därmed föreslå en prevalenssiffra för flerfunktionsnedsättning. Detta undersöks i ett populationsbaserat urval av nioåriga tvillingar, vilket möjliggör att också undersöka ärftlighetsmönster genom att studera konkordans/diskordans av IF och samtidiga svårigheter.

Metod

En nationell tvillingstudie (CATSS) användes, inkluderande 30312 tvillingpar. Individer med svår-grav IF  identifierades i samplet via patientdataregister. Data inhämtades via patientdataregister (registrerade diagnoser) och telefonintervjun A-TAC (neuropsykiatriska avvikelser)  som genomförts inom CATSS . Data analyserades  deskriptivt och med ickeparametriska frekvensanalyser av olika funktionsnedsättningar hos tvillingarna.

Resultat och slutsats

Av 30312 inkluderade tvillingpar identifierades 20 individer med svår-grav IF, vilket innebär en prevalens på 0.07%. Alla med svår-grav IF hade minst en kompletterande utvecklingsavvikelse inom motorik, sensorik, autism eller epilepsi. Individer med minst fyra kompletterande utvecklingsavvikelser, inklusive motorik, definierades som att ha  flerfunktionsnedsättning. Prevalens för flerfunktionsnedsättning i samplet blev då 0.03%. Ett av tvillingparen bestod av tvillingar som bägge hade svår-grav IF. Övriga tvillingpar var diskordanta avseende alla former av IF.

Resultatet talar för att personer med svår-grav IF nästan aldrig ”bara” har IF och att de i många fall har en komplex sammansättning av funktionsnedsättningar. Kliniskt bör detta innebära att ett individanpassat, multiprofessionellt omhändertagande är mycket viktigt. Avseende forskning så innebär det att personer med svår-grav IF som deltar i studier inte kan behandlas som en homogen grupp utan måste beskrivas noggrant avseende kompletterande svårigheter/funktionsnedsättningar.

 Resultatet innebär också en föreslagen, svensk prevalenssiffra för flerfunktionsnedsättning, vilket tidigare har saknats.

Handledare

Jakob Åsberg Johnels

Medförfattare

Jakob Åsberg Johnels, Petra Boström med flera. 

Kontaktuppgifter

Telefon: 031-342 00 47
E-post: anna.rensfeldt.flink@vgregion.se

Senast uppdaterad: 2018-12-06 12:43