Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Anna Thorell, doktorand

Kort om Annas forskning

Arbete: Överläkare, barnneurolog vid Habilitering Alingsås barn och ungdom
Universitet/ högskoleanknytning: Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, avdelningen för pediatrik
Forskningsprojekt: Påverkar miljön i livmodern det för tidigt födda barnets exekutiva funktion och  beteende?

"Påverkar miljön i livmodern det för tidigt födda barnets exekutiva funktion och beteende?"

Med unik tillgång till uppgifter om infektion/ inflammation under foster-livet har prematurfödda barn följts till skolåldern. Bakterieförekomst är associerat till lägre IQ och sämre finmotorisk funktion. 

Bakgrund

För tidigt födda barn är en snabbt växande ny grupp överlevare som löper, trots normal IQ, en betydande risk för inlärningssvårigheter, nedsatt motorisk och exekutiv funktion samt beteendeavvikelser. Infektion / inflammation i livmodern är oftast symtomfri för modern, men en viktig orsak till för tidig födsel och utgör också en oberoende risk för hjärnskada hos barnet. Vi har tidigare visat att bakterier i fostervattnet är associerat till sämre total IQ och specifika nedsättningar i finmotorisk funktion vid 7 års ålder. Föräldrarna skattar barnets förmågor och beteende med 5-15 formulär där inte några signifikanta skillnader kan ses mellan grupperna som var exponerade för infektion/ inflammation eller inte. I denna studie kompletteras resultaten med neurokognitiva test som är viktiga för exekutiv funktion.

Deltagare och metod

66 barn födda  efter  i genomsnitt 30 veckor (<34v) följdes upp vid 7 års ålder med neuropsykologiskt test, NEPSY  som innefattar domänerna uppmärksamhet, språk, sensorimotorisk funktion, visuospatial funktion och minne . Barnen var väsentligen friska i nyföddhetstiden och ingen allvarlig sjuklighet under uppväxten.  Resultaten för gruppen barn exponerade för bakterier i fostervattnet eller inflammation i moderkakan jämförs med resultaten för barnen utan respektive exponering. 

Resultat

Vid 7 års ålder var det inga signifikanta skillnader i  exekutiv  funktion mellan grupperna som var exponerade för infektion/ inflammation i livmodern eller inte. Det är möjligt att skillnader hade kunnat påvisas  i högre ålder då kraven på mer utvecklade exekutiva funktioner är betydligt större.

Relevans och klinisk nytta

Vi undersöker bakomliggande riskfaktorer utöver den tidiga födelsen för att tidigt identifiera riskbarn. Detta kan i sin tur kan leda till tidiga interventioner och möjligheter till ett gott liv för denna växande barngrupp.

Handledare

Karin Sävman, avd för Pediatrik, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet

Kontakt

E-post: anna.thorell@vgregion.se

Senast uppdaterad: 2019-11-28 13:22