Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Kjersti Bruun Börjesson,

Kort om Kjerstis projekt

Arbete: legitimerad dietist
Universitetsanknytning: Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet
Forskningsprojekt: Konsten att äta och konsten att mäta

"Konsten att äta och konsten att mäta"

Vuxna med cerebral pares (CP) och gastrostomi kan ha olika förutsättningar för att äta och att genomföra näringstillförsel via sond. Flera önskar göra egna matval och använder inte näringsprodukter förskrivna av sjukvården. Det är komplicerat att ta fram tillförlitliga mätvärden för bedömning av nutritionsstatus hos personer med CP och traditionella bedömningar med hjälp av BMI kan ge felaktig bild av nutritionsstatus hos gruppen. Bra nutritionsvård kräver därför individuella lösningar i nutritionsbehandlingen och bättre metoder för bedömning av nutritionsstatus behöver utvecklas för vuxna med cerebral pares.

Bakgrund

Ät- och sväljsvårigheter är vanligt hos personer med moderat till svår cerebral pares (CP), vilket medför nedsatt nutritionsstatus, tillväxtproblem och försämrad hälsa. Gastrostomi är en direkt förbindelse till magsäcken som gör det möjligt att ge näring enteralt – det vill säga utan att använda munnen.

Studiens syfte var att kartlägga nutritionsstatus hos en grupp vuxna inom Habiliteringen Göteborg som har CP och gastrostomi med fokus på enteral nutrition,  ätande, energibehov och nutritionsstatus. I tillägg har olika metoder för bedömning av nutritionsstatus jämförts.

Deltagare

Tolv av tjugosex tillfrågade patienter med cerebral pares och gastrostomi vid Habiliteringen Göteborg tackade ja att delta i en kartläggningsstudie. Alla genomförde studien. Personer var i åldrarna 20-56 år, varav fyra kvinnor. Alla hade haft sin gastrostomi i minst ett år. 

Metod

Deltagarna fick genomföra en fyra dagars kostregistrering av allt intag via munnen och via gastrostomin. Vid ett kartläggningsbesök utfördes kroppsmätningar som vikt, midjemått och överarmsmått (MAC). Triceps skinfold (TSF) och subscapular skinfold (SSCSF) utfördes med kaliper. Längdmätning utfördes med tre olika metoder: stadiometer, sektionsvis mätning och estimering av knähöjd. Bedömning av nutritionsstatus kategoriserades som undervikt, normalvikt eller övervikt enligt olika bedömningsmetoder för kroppssammansättning. Ät- och sväljsvårigheter bedömdes enligt Eating and Drinking Classification System (EDACS).

Resultat

Alla deltagare hade svåra rörelsehinder och ät-och sväljsvårigheter med aspirationsrisk. Gastroenteral reflux (GER) och förstoppning var vanligt. Näringsintag via munnen varierade från 0-100% och var relaterad till EDACS nivå. En person använde gastrostomin bara för tillförsel av extra vätska och mediciner. Fyra mixade egen mat eller blandade grötpulver i sondnäringen för att ge via gastrostomin. Tre använde inte industriellt framställda näringsprodukter som sjukvården förskriver och visade för låga intag av järn och vitamin D. Tio hade för lågt kostfiberintag. Nio hade förlängd nattfasta.

Kroppslängd mätt med stadiometer gav kortare resultat än vid sektionsvis mätning och estimering från knähöjd. Bedömning av BMI enligt WHO´s gränsvärden visade att åtta var underviktiga och ingen överviktig. Alternativa gränsvärden för BMI anpassad ryggmärgsskadade eller kombination av metoder som bedömer kroppsfettmassa visade att två till tre personer var underviktiga och att en till fyra personer var överviktiga.

BedömningsmetodUnderviktNormalviktÖvervikt
BMI (WHO, 2017) 8 4 0
BMI (Lagerström & Whaman) 2 9 1
TSF, MAC och midjemått* 3 5 4

*(Samson-Fang & Stevenson, 2000) (Tsai, Yang, Chang-Lee, & Tsay, 2010) (Benítez Brito, o.a., 2016) (Wingo, Mehta, Qu, Vogel & Rimmer, 2015)

Slutsatser

Individuella matval, risk för låga intag och komplikationer som GER och förstoppning hos personer med CP och gastrostomi ställer krav på kvalificerad nutritionsvård. Mer kunskap behövs kring alternativ till industriellt framställda näringslösningar. Traditionell bedömning av nutritionsstatus genom att använda BMI kan överskatta undervikt och underskatta övervikt.

Handledare

Anna Winkvist, professor

Kontakt

E-post: kjersti.bruun.borjesson@vgregion.se

Senast uppdaterad: 2019-11-29 10:29