Brukarråd, anteckningar 180213

Närvarade

Gun-Britt Hall, Autism- och Aspergerföreningen, VG Söder
Ulla Adolfsson, Autism- och Aspergerföreningen, Distrikt Göteborg May-Louise Överås, FUB Västra Götaland Elaine Johansson HSO och FUB VG
Jenny Lindström Beijar, Funktionsrätt, Föreningen Familjevänner
Kerstin Söderberg, Hjärnkraft
Annelie Eliasson, RBU
Gunilla Wallengren, DHR Region Västra Götaland
Liz Svenfors, DHR Ale
Gunilla Lundgren, Attention Hisingen-Kungälv
Gunnel Bäckström, Autism- och Aspergerföreningen Skaraborg - video
Annika Sundqvist, verksamhetschef Habiliteringen
Lina Häglund, verksamhetsutvecklare Habiliteringen
Christina Davidsson, habiliteringschef Habiliteringen Skövde, vuxen – video

Budget

Annika Sundqvist informerar om 2018 års budget. Indexuppräkning är 2% för alla nämnder. Löneökningar beräknas till 2%. En ökad kostnad i år är också att de sociala avgifterna ökar med 1,7%. Det finns fortfarande inget beslut om huruvida pengar ska överföras från Habiliteringen till BUP. Inga neddragningar är planerade och förvaltningschefen förordar att tillsätta tillsvidaretjänster för svårrekryterade yrken.
Fråga: Har man svårt att behålla kompetens inom neuropsykiatri?
Denna flytt av kompetens har redan skett för ett par år sen. Däremot har man för stor personalomsättning och lite svårt att behålla nyutbildade, habiliteringen är en svår verksamhet att komma till som ny.

Fortsatt förändring

Habilitering & Hälsa har skapat nya verksamhetsområden – HST (hörsel-syn-tolk) har delats på hörsel och syn-tolk, habiliteringen har delats på vuxen och barn.
Tre nya verksamhetschefer har tillsatts – f d biträdande verksamhetschef för Hörsel-Syn-Tolk Anne Granat har tillsatts som verksamhetschef för Syn-Tolk och Mattias Johansson är kvar för Hörselverksamheten. Habiliteringen - vuxen får en ny verksamhetschef den 1/4, Annika Waser. Hon  har sin nuvarande tjänst som habiliteringschef på Hisingen och har en bakgrund som chef inom Primärvården. Nheri Samuelsson tillträder 1/4 som verksamhetschef för Habiliteringen- barn och ungdom. Nheri har jobbat som enhetschef inom SU och kommer närmast från Gryning som verksamhetschef. Annika Sundqvist kommer att jobba kvar ungefär ett år, det kommer bli en successiv överföring.
Vi jobbar vidare inom fokusområdet att utveckla administrationen, att skapa bättre administrativt stöd. Det ställs mer och mer krav och man ser bl a över vad som kan göras effektivare.
Fråga: Utbildar man habiliteringsläkare?
Man har ST-läkare men det tar flera år innan de är färdiga. De är svårrekryterade. Hyrläkare köps in vilket ger en ganska bra bemanning. Vi jobbar på att få närmare samarbete med barnklinikerna.

Fråga: Hur mycket tid är direkt patienttid kontra administration?
Målet är 70% patientarbete. Restrerande 30% är tid för verksamhetsfrågor, yrkesträffar och utbildning med mera. Målet uppnås inte, icke patienttid ligger på 36 %. Av målet 70% patientarbete ska 30% vara direkt patientarbete och max 40 % indirekt patientarbete, dvs journalskrivning, förberedelser med mera. När man tittar på patienttid gör man det per mottagning och per yrke, inte på individnivå.

Fråga: Det kan vara både många och långa möten på habiliteringen, små barn blir trötta. Kan man spara tid på att ha kortare möten och erbjuda video- eller Skypemöten som alternativ? Ibland är det bättre för patienten med tre korta än två långa möten. Annika Sundqvist tror att utvecklingen redan i år är att erbjuda mottagning på distans. En person har anställts för att jobba med e-hälsa och riktlinjer för till exempel patientsäkra Skype-möten. Beroende på insatser kan vi vara mer flexibla när det gäller besökstider.
Primärvården får betalt per patient. Inom Habiliteringen räknas patienttid, inte antal besök eller patienter. Christina Davidsson informerar om att de målgrupper som har svårt med t ex kommunikation kan få möjlighet till längre samtal vilket kanske inte är möjligt i primärvården. Annika Sundqvist berättar också om vårt arbete med personcentrerat arbetssätt.
Fråga: Kan man kolla av i samband när man bokar besök hur lång tid man tror att patienten vill ha?
Annika Sundqvist svarar att man i den administrativa översynen även ser över bokningsrutiner.

Fortsatt arbete med olika regionala riktlinjer, RMR


RMR Ansvarsfördelning och samverkan mellan BUM, BUP och Habiliteringen Regionstyrelsen har beslutat utifrån Lena Hults och Christin Slättmyrs motion om att se över hela arbetssättet för barn med neuropsykiatriska diagnoser. Något kommer att startas upp under året. Peter Almgrens utredning ”Regional utvecklingsplan för barn och ungas hälso- och sjukvård” kommer förhoppningsvis att dockas an till detta.

Christina Davidsson informerar om att att samordningsgruppen för att införa två regionala riktlinjer; Ansvarsfördelning för medicinskt omhändertagande av vuxna med funktionsnedsättning och Överföring av medicinisk vård från Barn– och ungdomshabiliteringen till vuxensjukvården har täta möten och är i en intensiv fas. Inger Ahlmark, regionutvecklare specialistvård, har fått uppdraget av hälso- och sjukvårdsstyrelsen att samordna och nu finns representanter även från primärvården.
Förhoppningsvis finns mer information till nästa Brukarråd.

Lära och bemästra, behandling i grupp

Verksamhetsutvecklare Lina Häglund berättar om konceptet ”Lära och bemästra” som bygger på personcentrerat arbetssätt, PCA. Det vill säga gruppverksamhet som leds tillsammans med personer som har egna erfarenheter. Förslaget till en början är att starta en föräldragrupp där en behandlare tillsammans med en förälder leder gruppen. Det finns en plan för utbildning och föräldern anställs sedan med lön och är med och planerar och genomför gruppen. Lina visar en skrift ”Lära och bemästra” som Kunskapscentrums för jämlik vård har tagit fram och frågar vad Brukarrådet tycker om detta förslag? Hur kan vi göra detta tillsammans?
Representanterna svarar att det beror vad Habiliteringen vill ha. Alla föräldrar går med i rörelsen för sitt eget barns skull och sedan lämnar de flesta, men en del stannar kvar och fortsätter att jobba för rörelsen och samhället. I så fall förespråkar man någon från funktionshinderrörelsen som har en bredare kunskap och inte endast representerar sig själv som förälder. Viktigt också att man har distans till sitt barns funktionsnedsättning, inte ny i situationen.
Fråga: Kan det vara någon som leder och någon annan som gör ett inspel?
Lina Häglund svarar att just den här metoden bygger på att det är en behandlare samt en förälder som är jämspelta och leder gruppen ihop men annars kan man fundera över att ta in föräldrar för att informera vid något tillfälle.

Funktionshinderrörelsen hjälper gärna till att välja ut lämplig förälder men vill inte stå för anställningen. Habiliteringen ser över form för anställning med mera och kontaktar sedan Brukarrådet.

Årsredovisning för 2017

Annika Sundqvist presenterar delar av Habiliteringens årsredovisning. 

Personal och ekonomi

Habiliteringen har cirka 600 anställda och en budget på 457 miljoner. Antalet mottagningar som är 10 har minskat endast på papperet för att enheter slagits ihop – barn och vuxen i Skövde har slagits ihop, vuxenhabiliteringen i Göteborg har tre enheter på samma mottagning samt Frölunda och Hisingen har två enheter vardera.

Antal patienter

Antal patienter har minskat med cirka 200, men antalet 0-5-åringar ökar.
Fråga: Har de flesta nya vuxna blivit överförda från barn?
Nej, det är fler som kommer som nya. 160 av totalt 1288 nya vuxna kom från Habiliteringen -barn och ungdom.
Fråga: Siffror för förvärvade hjärnskador?
31 nya barn (3%). Totalt av de barn vi gav insatser till var det 150 barn (3%); Nya vuxna 56 (5%), vuxna 205 (6%)
Ulla Adolfsson tror att anledningen till att andelen patienter med psykisk utvecklingsstörning minskar med ålder kan bero på att man inte kan föra sin talan själv och att man inte får lika bra hjälp när man blir äldre och de närstående försvinner, man kanske inte vet vart man kan vända sig. Gunilla Wallengren säger också att när man kommer till vuxenhabiliteringen får man inte samma stöttning som på barnhabiliteringen. Annika Sundqvist svarar att detta förhoppningsvis ska bli bättre med regional medicinska riktlinjen.
Fråga: Hur märks flyktingtillkomsten när det gäller funktionsnedsättningar?
Habiliteringen har fått en ökning av vårdkontakter framförallt i Fyrbodal och Södra Älvsborg. Ökat antal nyanlända, ofta med stora flerfunktionsnedsättningar. I Göteborg och Södra Bohuslän har antalet ökat från 32% 2016 till 55% 2017 (cirka 150 barn).
Fråga: Funktionshinderrörelsen har mycket att göra men svårt att nå personer med annan etnisk bakgrund. Kommer habiliteringen att arrangera grupper?
Det är inget som är på gång just nu, men förmodligen kommer krav på mer riktade grupper.
Ytterligare en utmaning är funktionsnedsättningar som man inte sett förut. Till exempel visar statistik på CPUP-mätningar att knäextensionen har blivit sämre. Det beror på att nyanlända har kommit obehandlade.
Fråga: Väldigt svårt att få kontakt med familjerna, kan Habiliteringen som möter familjerna hjälpa till med det?
Annika Sundqvist lovar att ta med sig denna fråga. Jenny Lindström Beijar informerar om Föreningen Familjevänner som har startat hemsidan Our normal för att underlätta kontakt med andra.

Nöjdhetsenkät

En nöjdhetsenkät utfördes i höstas. Alla som hade mottagnings- eller eller hembesök fick en blankett med fyra enkla frågor som kunde fyllas i på plats eller skickas in via svarskuvert. Tyvärr blev det väldigt låg svarsfrekvens, endast 33%. Tips på hur man skulle kunna få in fler svar? På detta svarar Brukarrådet att digitala blanketter kunde underlätta samt att det är viktigt med återkoppling så att man känner att det man svarar spelar roll. Om funktionshinderrörelsen får information innan kan de möjligen bidra till information och pusha på att man ska svara. Annika Sundqvist informerar om att man har tittat på digitala lösningar, och tar även med sig ovan synpunkter.

Resultat nöjdhetsenkät

Patientklagomål

Habiliteringen får väldigt få patientklagomål, 0,6 promille. Klagomålen handlar framförallt om bemötande, kommunikation och organisation, regler och rutiner samt direkt vård och behandling. Vi jobbar aktivt med klagomålen vi får.

Patientens mål

Statistik på utvärderade mål inom Habiliteringen visar att endast 21% av alla patienter har utvärderade mål. Annika Sundqvist tror att betydligt fler utvärderingar görs. Antingen är Habiliteringen dåliga på att utvärdera mål eller på att dokumentera det rätt, troligtvis det senare.

Jämlik och likvärdig vård

Andel patienter som fått kommunikationsutredning varierar mellan 27% och 63%. Annika Sundqvist tror att det snarare beror på vakanser än att behoven inte finns.
Fråga: Kommer det förfrågningar från primärvården om funktionshinder?
Christina Davidsson svarar att det varierar i regionen, på en del ställen har man samverkan där primärvården kan ringa och konsultera Habiliteringen. Ibland även samverkan genom att man får hjälp att förtydliga besök. Utifrån RMR:en har den regionala samordningsgruppen samlat in uppgifter i en inventering över hur rutinerna för samverkan ser ut mellan vårdgivare, per nämndområde i VGR.

Vårdgaranti

När det gäller den yttre kön (90 dagar till första besök) uppnås till kravet på 90%, den inre kön uppnås endast till 30-40 % för psykologer och arbetsterapeuter. Habiliteringen jobbar mycket med väntelistor. Den förstärkta vårdgaranti (30 dagar, gäller vissa insatser för barn 0-18 år med autismdiagnoser) uppnås till 85% (där kravet ligger på 80 %). Här finns ett mörkertal på grund av att det saknas psykologer, det syns inte hur många som väntar på en psykologutredning eftersom det inte finns psykologer som kan besluta om att de ska göras.

Studenter

77 studenter togs emot i Habiliteringen under 2017.

Inbjudan till Brukarråd

Några representanter har fått inbjudan både via brev och e-post. Sekreterare Kristina Pehrson skickar runt sändlistor bland de närvarande för att uppdatera och undvika oönskade dubbla utskick.

Övriga frågor

Rapport dialogmöte hälso- och sjukvårdsnämnden

Ulla Adolfsson har varit på dialogmöte med Hälso- och sjukvårdsnämnden i Göteborg. Där har hon bl a lyft att det är lång väntetid till Habiliteringens föräldragrupper och att de inte fungerar på samma sätt som tidigare och problem med de RMR när det gäller autism samt gränsdragning mellan BUP och Habiliteringen. Representanter från nämnden skulle ställa frågor om detta till Habilitering & Hälsa.

Information om temakvällar

Elaine Johansson informerar om att HSO kommer att anordna tre temakvällar i april där man kommer att informera om patientsäkerhetslagen, IVO:s roll och vart man vänder sig vid klagomål, felbehandlingar etc. Information om temakvällarna kommer att finnas på HSO:s hemsida.

Avvikelser

När det gäller avvikelser ska verksamheten skyndsamt ta reda på fakta och informera om vilka åtgärder som vidtagits. Om detta inte görs kan man vända sig till patientnämnden som kan hjälpa till att ta kontakt för att hitta lösningar. I sista hand kan man vända sig till IVO. Annika Sundqvist informerar om att de avvikelser som Habiliteringen inte klarar att hantera i tid gäller samverkan mellan flera vårdinrättningar.


Kompetensgrupper

Lina Häglund presenterar vad som är på gång i arbetet med kompetensgrupper, se länkad presentation.
En ojämn fördelning mellan områden ökar risken för att vården inte blir likvärdig, därför skapas kompetensgrupper för att kompetensen ska komma alla patienter till del. Uppdraget är sju kompetensgrupper varav fem för små målgrupper och två för sällanmetoder. Så småningom kan det skapas ytterligare kompetensgrupper för små målgrupper. När det gäller sällsynta diagnoser informerar Annika Sundqvist om att man samarbetar med Regionhabiliteringen vad gäller gränsen mellan Habiliteringen och Ågrenska.
Den kompetens som behövs till många patienter ska finnas kvar lokalt.
Lina Häglund frågar vad brukarorganisationerna tycker att Habiliteringen bör fokusera på? Hur kan vi utvärdera tillsammans med dem kompetensgrupperna är till för?
En synpunkt som framkommer är att två individer kan ha samma diagnos men ändå vara väldigt olika, viktigt att samla det och hålla ”individens” problem separat.

Nästa möte

Tisdag 8/5 kl 17.00–19.00, rum 307, Ekelundsgatan 8, Göteborg. Höstens datum beslutas vid nästa möte då de nya verksamhetscheferna har börjat. Förmodligen kommer vi fortsättningsvis ha ett gemensamt brukarråd för barn och vuxen.


Vid anteckningarna


Kristina Pehrson, chefssekreterare

Annika Sundqvist, verksamhetschef

Senast uppdaterad: 2018-03-15 15:09