Anteckningar 180925

Gun-Britt Hall, Autism- och Aspergerföreningen, VG Söder
Elaine Johansson, FUB VG, Funktionsrätt VG
Gunilla Wallengren, DHR Region Västra Götaland
Katarina Kasperson, Autism- och Aspergerföreningen Göteborg
Mona Andersson, RBU Skaraborg - videolänk
Gunnel Bäckström, Autism- och Aspergerföreningen Skaraborg (video)

Annika Waser, verksamhetschef Habilitering vuxen
Neri Samuelsson, verksamhetschef Habiliteringn barn och ungdom
Åsa Blixt, enhetschef Habiliteirng Borås och Alingsås
Erik Kkulllingsjö, enhetschef Skövde barn och ungdom (video)

Kvarvarande frågor från föregående möte – anteckningar

Inget.

Medicinsk kompetensgrupp - uppföljning

Den medicinska kompetensgruppen för barn och ungdom Hisingen, Frölunda och Kungälv är nu fastslagen som permanent verksamhet. Syftet är att få likvärdig vård när det gäller den medicinska kompetensen. Arbete pågår nu med processen tvärprofessionellt arbete och att få den medicinska resursen att räcka till för 17 team.
Samtidigt utreder man vad det finns för förutsättningar för liknande kompetensgrupp i övriga regionen, denna utredning ska vara klar i oktober.

RMR vuxen

Annika Waser informerar om att man inte vet om man kommer få mer resurser. Förvaltningschefen har opponerat sig och man har gjort en uträkning på de ytterligare resurser man behöver. Habiliteringen kommer att göra det bästa av de resurser som finns.
Elaine Johansson informerar om att Funktionsrätt VG har fått tillfälle att ge synpunkter på implementeringen i VGR. Den regionala samordningsgruppen har sagt att alla ska ha en fast sjuksköterska och läkare i primärvården och att varje vårdcentral ska få extra pengar. Funktionsrätt har då påtalat att även habiliteringen behöver mer resurser eftersom vårdcentralerna med mer resurser kommer att generera fler remisser till habiliteringen.

Information kring BIG

Tre föräldrar har nu gått utbildning för att medverka i att hålla grupper i Lära och Bemästra. Carina Rudström som är chef för BIG återkommer om detta.

Information om arbetskläder

Verksamhetscheferna informerar om regionens beslut om arbetskläder. Detta beslut bygger på hälso- och sjukvårdens basala hygienrutiner i VGR och arbetskläder ska användas i all patientkontakt. Det pågår arbete med att ta fram anpassade kläder samtidigt som man ser över möjligheter till omklädningsrum, detta kommer de olika mottagningarna få klart i olika takt. De kläder som används är från Alingsås tvätteri.
Synpunkter på detta är att en del av habiliteringens patienter har dåliga erfarenheter av personer i vita kläder. Tänk på hur man introducerar arbetskläderna för patienten, pedagogisk fråga, och var uppmärksam på hur patienten reagerar.
Habiliteringen tar till sig dessa synpunkter och ska fundera på om och hur information om arbetskläder behöver komma ut.

Prioriterade strategiska frågor

Verksamhetscheferna informerar om att habiliteringen nu prioriterar att se över hur man kan bemanna och använda de resurser som finns.
Fråga: Kommer arbetet leda till att tjänster försvinner?
Svar: Nej, inga tjänster ska dras ner men man vill fördela och använda de resurser som finns på bästa sätt, man tittar på hur man kan få till mer möte med patienterna. Det finns inga effektiviseringskrav på detta.
Habiliteringen har också jobbat på att få en beställning från våra nämnder men det ser tyvärr inte ut som att det blir någon ändring, de fem nämnderna är noga med att resurserna används till respektive befolkningsgrupp. Därför kommer resurserna även i fortsättningen skilja sig åt mellan nämndområdena, men habiliteringen kommer se till att använda resurserna på bästa sätt.

Information till nyanställda kring brukarorganisationerna och brukarrådet

Habiliteringen har tagit till sig synpunkter från tidigare möte och har nu börjat jobba för att alla nyanställda ska få information om brukarorganisationerna.

Övriga frågor

Lättlästa broschyrer
Elaine Johansson, som sitter med i en kommitté för hälsa och vård för personer med utvecklingsstörning, informerar om att man tillsammans med Regionalt cancercentrum Gotland och Stockholm tagit fram en lättläst informationsbroschyr för mammografiundersökning. Man har också gjort broschyrer för cancerbehandling med strålning och cytostatika. Dessa broschyrer finns på 1177. Möjligen kommer man fortsätta med liknande för andra somatiska sjukdomar.

Utredning uteblivna besök
Verksamhetscheferna informerar om den grupp studenter från Healthcare Inc. som fått i uppdrag att ta reda på orsaker till att patienter uteblir eller lämnar sena återbud.
Återkommer med resultat från denna utredning.
Diskussion om orsaker:
Patienten är inte alltid medveten om att det skickats en remiss, därför blir det intressant att se om det är många nybesök som uteblir.
SMS-påminnelser kan underlätta. Detta använder habiliteringen redan via journalsystemet och också via mail men måste först ha patientens samtycke, detta kanske inte alla patienter vet om. Den mänskliga faktorn kan göra att man missar skicka SMS-påminnelse. Patienter som är vana vid SMS-påminnelse kan också missa en tid om man inte får SMS trots att man fått brevkallelse.
Elaine Johansson föreslår att brukarorganisationerna kan gå ut med information om att det är många uteblivna och samtidigt uppmana till att lämna återbud så tidigt som möjligt.

Mona Andersson frågar om man har möjlighet att skräddarsy tider till besök, alla patienter kan inte komma alla tider. Erik Kullingsjö informerar om att habiliteringen arbetar med lösningar för att patienten ska kunna boka eller omboka sin egen tid via webben men detta är inte möjligt i nuläget. Tillsvidare kan man skicka meddelande i 1177 om att man vill byta tid, där får man snabb återkoppling.
Gunilla Wallengren informerar om att det kan vara svårt att hitta sin mottagning i 1177 och föreslår att personnumret kopplas direkt till vilka mottagningar man har kontakt med. Denna synpunkt tas med till habiliteringens 1177-kontaktperson.

Resultat av Nysam-enkäten

Neri Samuelsson presenterar Nysam-enkäten för 2018 som bygger på besök i april, både barn och ungdom och vuxen, se bilaga.
Totalt 400 utskick gjordes. Resultatet var bra men bekymret är låg svarsfrekvens, 32 % för barn och ungdom och 34 % för vuxen.
För barn och ungdom något nedåtgående tendens jämfört med 2016, men man kan inte dra några slutsatser av detta ännu på grund av den låga svarsfrekvensen
På vuxen samma trend som på barnsidan med något sämre resultat än tidigare, men inte heller här går att dra några slutsatser p g a den låga svarsfrekvensen.
Man kommer att jämföra med den nationella enkäten som kommer under hösten.

Synpunkter:
Tydliggör vilka förväntningar man kan ha på habiliteringen. Viktigt att patienter har en realistisk förväntan. Det kan också vara för höga förväntningar från remittenter utifrån – viktigt att habiliteringen visar utåt vad man har för uppdrag och vad man kan göra.
Neri informerar om att skilda kommentarer visar att habiliteringen är lite sämre på att beskriva de insatser som kan ges. Det finns även förväntningar på sådant som inte ingår i habiliteringens uppdrag.
Resultatet kan spegla vilken tid på året enkäten görs samt vilken mottagning man tillhör och hur tjänsterna ser ut där.
De som svarar på enkäter är ofta de som är mycket nöjda eller mycket missnöjda, däremellan bryr man sig kanske inte om att svara.
Skulle man kunna komplettera enkäten med intervjuer av ett urval personer för att få fram mer relevanta svar? Alternativt att någon utomstående, helt neutral person, sitter i väntrummet och ställer frågor till patienten efter besöket.

Problem att få medlemmar till aktiviteter
Mona Andersson berättar att RBU i Skaraborg har problem med att få medlemmar att komma till aktiviteter, vad beror detta på? Är brukarorganisationernas roll överspelad?
Elaine Johansson känner igen detta från Funktionsrätt VGR. Yngre personer är gärna med men har hellre Skypemöten eller kontakter via mail, de är inte lika beredda att åka och mötas. Man har bjudit in några organisationer till styrelsen och diskuterar och lyssnar av vilka frågor som är relevanta för tillfället, för att få en bild över vilka förväntningar som finns på organisationerna. Elaine berättar att Funktionsrätt jobbar på två sätt, både med att åka ut och stödja föreningar och med kontakt med politiker och tjänstemän för att försöka påverka beslut.
Elaine påminner om allt som brukarorganisationerna har drivit igenom genom åren som nu fungerar i samhället, vilket kan medföra att man inte har samma behov av brukarorganisationerna som man hade tidigare.
Informationsbroschyrerna i väntrummen har försvunnit, varför? Åsa Blixt svarar att det kan bero på att man har små utrymmen och att det blir för mycket intryck om allt läggs ut. Man skulle däremot eventuellt kunna lägga in information om brukarorganisationerna på väntrums-TV:n.
Mona påpekar att om broschyrer saknas är det desto viktigare att man får informationen vid personliga möten. 

Konduktiv pedagogik:

Mona Andersson informerar om att Lars Mullback anser att inställningen till konduktiv pedagogik har luckrats upp. Vuxna kan inte få betald behandling men det finns idag möjligheter att habiliteringens läkare kan skriva remiss, stämmer det?
Erik Kullingsjö informerar om att tidigare fick alla en träningsvistelse som bekostades av regionen. Det enda habiliteringen gjorde var att styrka att patienten hade cerebral pares.
Habiliteringen tar reda på mer om detta och återkommer vid nästa möte.

Möte med styrelsen

Gunilla Wallengren och Elaine Johansson informerar från möte med styrelsen förra veckan där några representanter från brukarorganisationerna var inbjudna. Det var väldigt positivt att träffa politikerna och man fick uttrycka viktiga områden, t ex svårrekryterade tjänster och låga löner.
Man upplever att det är stor skillnad mellan nuvarande och tidigare arbetssätt inom habiliteringen, vilket man påtalade för politikerna som tog till sig detta.
Brukarorganisationernas representanter tog även upp habiliteringens dåliga ekonomi och detta jobbar man i styrelsen med men det är svårt att förklara vikten av habilitering för övriga politiker.
Man önskade också bättre samarbete mellan habiliteringen och syn och hörsel. T ex finns det många med utvecklingsstörning eller autism som inte fått sin hörsel testad. Här finns en förhoppning om att få igång ett pilotprojekt via FUB med utbildning till audionomerna för att lära sig hörseltesta personer med utvecklingsstörning eller autism.
Styrelsen har ambition att bjuda in till möte varje år.

Bilaga


Senast uppdaterad: 2018-10-17 10:28