Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Anteckningar från brukarrådet 190429

Närvarande:

Erik Lönnroth, SRF Göteborg
Mona Nilsson, SRF Göteborg

Thomas Gustafsson, SRF Bohuslän

Thomas Krantz, SRF Göteborg

Anette Jernberg, FSBU 

Nils Posse, FSBU

Joakim Ericson, SRF Kungälv
Agneta Hummerhielm, FSDB
Wandi Lundgren, FSDB Väst

Sara Andersson, enhetschef Syncentral Göteborg

Enhetschef Sara Andersson hälsar alla välkomna.
Erik Lönnroth
utses till justerare.

Föregående minnesanteckningar godkännes.

Information från Synverksamheten

Personal Syncentral Göteborg
Sedan förra brukarrådet har syncentralen rekryterat två kuratorer. En fast anställning som ersätter en pension samt ett vikariat för en långtidssjukskrivning.
En administratör blir pensionär i oktober och rekrytering pågår just nu.
Dessutom rekryterar vi just nu en synpedagog för ett längre vikariat på grund av två föräldraledigheter i höst samt en långtidssjukskrivning

Vårdgarantin och väntetider
Vi håller vårdgarantin på 90 dagar och har ökat vår tillgänglighet genom att fler patienter kommer till ett första besök inom 60 dagar.

Vid senaste mätningen får 80% av våra patienter sitt första besök inom 60 dagar.
Antalet besök har ökat 2019 jämfört med 2018:
190101–190331 1578 besök
180101–180331 1491 besök

Antal remisser har ökat jämfört med föregående år:

190101–190331 450 remisser
180101–180331 389 remisser  

Ekonomin

Ekonomiska slutresultatet blev + 250 000 kr 2018. Vi ligger i balans 2019.

Kompetensutveckling
Optikerna har deltagit på SCOP, en förening för syncentralsoptikerna. I år var det i Göteborg och det fanns flera bra föreläsningar som regionens ögonläkare höll.
De tre synpedagogerna som arbetar med barn och ungdomar går en 7,5 p utbildning i Örebro, Barns syn och synutveckling.
En synpedagog går en 7,5 p utbildning i Kalmar, Optometrisk rehabilitering.
På våra APT, arbetsplatsträffar, har vi beslutat att vi ska arbeta mycket med verksamhetsutveckling och bjuder bland annat in andra verksamheter som vi samverkar med. I oktober kom Bengt Borg och höll en information om ledarhund och på vårt senaste APT hade vi besök av en representant från Tolkförmedling Väst som gav oss alla viktig information att tänka på vid ett besök med tolk.
Dessa besök har varit uppskattade av all vår personal och mycket givande och lärorika.

Patientenkät
Sara redovisar resultatet från den genomförda nationella patientenkäten. Enkäten kommer inte att bli publik på grund av att det var en pilot och genomförandet ansvarade SKL, Sveriges kommuner och landsting för.
539 enkäter skickades ut och synverksamheten i VGR fick in 280 svar, en svarsfrekvens på 51,9 % och näst högst ut av Habilitering & Hälsas verksamheter. Göteborgs syncentral fick in 79 svar av 150 utskick. Enkäten bygger på besök gjorda i september och oktober 2018. Sara drar resultaten från de olika frågorna som ställdes i enkäten. Resultatet var övervägande väldigt bra, oftast över 90 % nöjdhet. VGR och Skåne toppade resultatet av de regioner som deltog. Personalgruppen på Syncentralen har tagit fram en handlingsplan utifrån enkäten som Sara presenterar för brukarrådet.
Brukarrådet önskar få ta del av en avidentifierad vårdplan inför nästa brukarråd.

Övrigt
20/5 kl.14:00-17:00 kommer vi att ha en information för anhöriga. Sista anmälningsdag är 13/5. Vid förra informationsträffen kom det över 20 anhöriga.

Digitaliseringsarbetet fortskrider och syncentralerna har gjort en film som ska användas vid förinformationen och är ett komplement till den förinformation som sker på plats på Syncentralen. Tanken är att också en barnfilm ska tas fram. Utbildningsfilmer inom telefoni/surfplattor kommer också att läggas ut på hemsidan. Anhöriginformationsfilm är också något man arbetar med som exempelvis tar upp vad det innebär att leva med en synnedsättning.

Vårdprocess syn som syncentralerna i Västra Götaland arbetat fram med syftet lika vård har väckt stort intresse bland landets syncentraler. I höst kommer ett projekt att starta med en nationell vårdprocess syn och VGR kommer att ansvara för projektet.

Pilotprojektet att skatta våra insatser genom SKRS, Svenska Kvalitetsregistret för Synrehabilitering har startat upp igen och det är synverksamheten VGR som är pilot.

Inkomna frågor från brukarrådet

-       Vilken typ av orienterings och förflyttningsträning erbjuds dem med ledarhund?

Samma insatser som till de patienter utan ledarhund. Patient inkommer med ett behov och mål i vårdplan upprättas gemensamt. Träning genomförs med föraren utan hund. Om önskemål finns kan även hunden delta vid slutet av rehabiliteringen.
Föraren lär ut riktmärken till hunden om det är aktuellt.

Brukarrådet informerar att en hundinstruktör kan användas när det uppstått problem i kommunikationen mellan föraren och hunden.

-       Genomförs kunskapstester för att avgöra om teknikträningen gjort framsteg? Om inte så är frågan också varför?
Det genomförs inga kunskapstester inom något av syncentralens målområde. När patienten självständigt kan klara det mål som är uppsatt i vårdplanen anses målet uppfyllt och vårdplanen avslutas. 

Brukarrådet ger förslag att vid uppföljning tar man åter igen upp målen i vårdplanen och patienten visar praktiskt att målet är uppfyllt. En form av praktisk teach-back.

-       I hur stor utsträckning används fjärrstyrningen i teknikstödet idag? Kan man bedöma i hur stor andel som fjärrstyrning används?
Tyvärr går det ej att ta ut statistik på exakt hur mycket fjärrstyrning används. Främst är det vid service och support som man använder fjärrstyrning. Uppskattningsvis ca 25-30 % av It-teknikernas alla besök.

-       Kan det bli möjligt att på egen hand uppdatera fler än en SMA åt gången, utan att ta kontakt med Syncentralen? (något som gruppen tror skulle kunna frigöra tid för syncentralens tekniker. Redan idag beviljar arbetsförmedlingens hjälpmedelsutskrivning två SMA-uppdateringar per gång)
Nej. Inget hjälpmedel förskrivs i förväg.
Att på en dator ha licenser liggande för kommande uppgraderingar innebär en kostnad för något som patienten inte kan använda förrän uppgraderingen är tillgänglig. Det blir som en kostnad för en lagerhållning.

Utvecklingen går också fort och att förskriva uppgraderingar 2019 som ska användas först 2020 eller 2021 känns vanskligt. Möjligheten finns också att hjälpmedlet har ersatts utifrån upphandling eller att nya bättre hjälpmedel har kommit på marknaden.
Det tar bara ca 1 vecka att få en uppgradering av oss efter att önskemålet inkommit. Har man själv kunskapen att ladda ner och installera kan man självklart göra det med en kod som man då får från oss, annars hjälper våra IT-tekniker till.

-       Hur bidrar syncentralen till att garantera punktundervisningen för barn? Hur tidigt introduceras punktskriften?
Punktskriftsundervisning för barn och ungdomar är skolans ansvar med stöd från SPSM, däremot är det vårt ansvar att undervisa föräldrarna och stå för det personliga hjälpmedlet.
Vi introducerar punkt tidigt till barnen genom bland annat punktdymo för uppmärkning, punktväska/kasse och taktila leksaker. Förra året lämnade vi ut över 15 punktväskor/kassar. 

Brukarrådet informerar att det numera finns lego med bokstäver på punkt.

-       Hur många erbjöds/genomförde rehab på Fristad genom syncentralen under 2018? Är det fler eller färre än föregående år?
Fem stycken genomförde rehab på Fristad förra året och troligen färre jämfört med föregående år. Statistik har ej gått att ta ut förrän 2018 på grund av att det saknades en bokningssymbol för Fristad besöken.

-       Hur väljs det ut vilka som ska få åka på dessa folkhögskolekurser?
Det är våra behandlare som avgör om patienten är i behov av anpassningskurs eller inte och introducerar det till patienterna.
Tidigare saknades kompetens kring vissa insatser som önskades av patienterna varför vi skickade patienter till Fristad.
Nu har synverksamheten i VGR genomfört omfattande kompetenshöjningar samt arbetat fram en vårdprocess för att kvalitetssäkra insatserna vi erbjuder våra patientgrupper i Västra Götaland.

Vi erbjuder fortfarande Fristads anpassningskurser som ett komplement.
Sjukresor är ett problem då det hittills bara varit sjukresor vid första anpassningskursen.

Brukarrådet informerar att det hört att problemet med sjukresor till Fristad ska vara löst.

-       Hur många synskadade har syncentralen inskrivna i respektive kommun? (Vi är mest intresserade att veta hur många ni har inskrivna i Göteborg, Mölndal, Partille, Härryda och Öckerö, men vi gissar att även Bohuslän undrar över övriga.
Tyvärr har vi inte kunnat få fram någon statistik till dagens datum men Sara återkommer när hon fått uppgifterna.

-       Hur gör hen om personen inte är nöjd med den utbildning som givits eller tycker att det behövs mer när svaret ges att det inte går att få mer utbildning. Kan syncentral bytas och kan en annan bedömning av hjälpinsatsen göras så de behov hen har kan uppfyllas. Sker en dialog mellan syncentralerna i ett sådant fall så att syncentralerna är samstämmiga i sina bedömningar och beslut?
Det fria vårdvalet gäller i Sverige och det innebär att man som patient kan välja vilken syncentral man vill gå till. Utifrån att lika vård gäller i regionen och vi följer samma vårdprocess och hjälpmedelshandbok är de fyra syncentralerna samstämmiga i sina bedömningar och beslut.
Söker man sig till ett landsting utanför regionen beslutas det där men landstinget måste följa Västra Götalandsregionen hjälpmedelshandbok.

-       Kan man byta syncentral om man inte är nöjd med hjälpen i samband med dator och hjälpmedelsprogram

Se föregående fråga

-          På vilket sätt arbetar synpedagogerna med tips och övningar på hur man kan använda andra sinnen än synen? Exempelvis ekolokalisation eller hur man kan nyttja lukt, smak, känsel och så vidare?

Är detta någonting man arbetar med att utveckla utifrån nya rön?
All personal på syncentralen som arbetar med orientering och förflyttning har gått utbildning och följer den nationella standarden. I träningen ingår strategier och tips och hur man använder övriga sinnen vid förflyttning.
Till exempel hörseln vid trafik, räkna steg, märka upp dörrkarmar, känna kanter och så vidare.

Brukarrådet ger vid mötet exempel på flera användbara tips och strategier. Förslag att bjuda in representanter från brukarrådet till ett APT.

-          Finns det någon uttalad gräns för när Syncentralen rekommenderar övergång till punktskrift istället för svart och hur är den i så fall formulerad?
Vem avgör punktskriftsbehovet och hur argumenterar man för punktskriftens fördelar gentemot alternativen?
Nej, det finns ingen uttalad gräns för övergång till punkt från svarttext.
Behovet och målet i vårdplanen avgör samt vilken insats som krävs för att uppfylla detta.
När det gäller vuxna så är det vanligaste att man använder tal med punkt som stöd när man inte längre kan läsa svartskrift.
För barn och ungdomar är det Resurscenter Syn som gör utredning och bedömning.
 
I vårdprocessen finns ett dokument med information om bra användningsområden för punktskrift som används som argumentation för punktskrift.

Nästa brukarråd

Måndagen 28/10 14:00-16:30

Sara tackar för ett bra och givande möte!

Vid pennan:


Sara Andersson

Justerare:

Erik Lönnroth

 

 

 

 

 

Senast uppdaterad: 2019-05-13 13:07