Anteckningar från brukarråd 170523

Anteckningar från Tolkverksamhetens Regionala Brukarråd tisdagen den 23 maj 2017, Habilitering & Hälsa, Ekelundsgatan 8, Göteborg 

NÄRVARANDE:
Berit Jildenhed, FSDB Väst
Bert L Brännström, FSDB Väst
Kai Mäkiperä, DHB Västra
Agne Fröjdh, HRF
Birgitta Magnusson, HRF
Mimmi Claesson, HRF
Birgitta Palmestål, Afasiföreningen
Tobias Engström, VGDL
Ira Cokoris, VGDL
Mattias Johansson, verksamhetschef
Ulrika Karlsson, enhetschef BAS
Kritina Jasson, enhetschef Tolk i Norr
Liselotte Udén, enhetschef Tolk i Söder
Britt Axelsson, assistent/sekreterare

Mattias hälsade samtliga deltagare välkomna. En presentationsrunda gjordes.

1. Föregående minnesanteckning

På föregående möte skickade Mikael Forslund med tre frågor till brukarrådets representanter. De tre frågorna var Önska tolk, Prioriteringsordningen och distanstolkning. Se under punkt 2.

HRF: I anteckningarna står det att Tolkverksamheten har svårt att rekrytera skrivtolkar. Hur går det med någon skrivtolkutbildning?
Svar: Skrivtolkutbildning är en brinnande fråga. En kravspecifikation håller på att tas fram.

FSDB: Hur går det med Informatörstjänsten?
Svar: Tolkverksamheten har varit utan en Informatör ett bra tag. Vi har nu förberett en annons till Informatörstjänst.
VGDL: Tolkanvändarna kan använda Tolkverksamhetens broschyrer för att lämna på t ex sjukhus, vårdcentraler m fl.
FSDB: Tolkanvändarna har kunskap var man kan lämna information.

2. Önska tolk, prioriteringsordning, distanstolkning

Önska tolk

FSDB: Önska tolk vid förlossning, svåra känsliga situationer, behandlingar inom sjukvården.

HRF: Tacksam för att få tolk, har inte samma krav. Fungerar inte tolk ska man kunna önska bort.

DHB: Vi har gjort massor av arbete runt detta. Kan man önska tolk vore det jättebra.

HRF: Önska tolk ska man alltid kunna göra men det är inte säkert att få just den önskade tolken. Man ska kunna slippa en viss tolk. Vid förlossning och många besök med barn till samma plats ska man kunna namnge 3-4 tolkar.

Afasiföreningen: Viktigt att kunna önska tolk.

VGDL: Håller med föregående föreningar. Vid känsliga uppdrag att det viktigt att kunna önska tolk.

FSDB: Vid större livsbeslut som t ex separation att göra större banklån m m.

VGDL: man ska kunna önska bort tolk med olika anledningar.

HRF: Kunde inte avläsa vissa tolkar.

FSDB: Vid operationstid nära inpå går det inte att önska tolk långt före. Samtal hos psykolog är det önskvärt att få samma tolk.

Svar: Ibland behöver man önska fler tolkar än en.

Prioriteringsordning

FSDB: Dövblinda ska ha möte hos t ex Arbetsförmedlingen, Försäkringskassa där många personer ska vara med bör detta prioriteras upp.

HRF: medlemmarna är dåligt insatta i prioriteringsordningen. Prioriteringslista idag ser bra ut. När man behöver tolk till en stor grupp behöver det få en högre prioritering.

DHB: Ingen kommentar.

HRF: Flera som behöver tolk samtidigt är högre prioriterat idag.

Afasiföreningen: Ingen kommentar.

VGDL: Vi har inte diskuterat lista. Helst skulle den inte finnas. Vid utbildning t ex kvällskurs där tolkanvändaren har betalat in en avgift behöver vara högre prioriterat.

FSDB: Vid större möten och sammankomster, högre prioritering.

I stort är man nöjd med den prioriteringslista som finns.

Distanstolkning

VGDL: Tolk på distans ska tolkanvändaren själv få bestämma om man vill ha eller inte.

FSDB: Taktil-tolkning går inte att distanstolka.

HRF: Bra att distanstolkning kan erbjudas t ex när man handlar i en affär och behöver fråga något.

Västerbotten har haft skrivtolkning på distans på prov, det har fungerat jättebra. Fördel är att man kan ha en skärm framför sig i stället för två tolkar och då speciellt vid bröllop.

FSDB: Måste finnas rätt teknik.

FSDB: Vi måste veta till vilka tolkuppdrag som distanstolkning kan användas.

VGDL: När man ligger inne på sjukhus och läkare ska gå ronden och inte vet vilken tid läkaren kommer vore det bra med distanstolkning.

3. Information från Tolkverksamheten

Ekonomi

Per april ligger Tolkverksamheten plus minus 0 mot budget.

Statistik

Tolkverksamheten ska klara 92% av beställda tolkuppdrag och ha en brist på högst 8%. Idag har vi 4,1% i brist.

Brist per april 2017:

Barndomsdöva                =                    3,2%

Dövblinda                         =                    2,2%

Vuxendöva                       =                    12,5%

Taltjänst                             =                    0,3%

4. Övriga frågor

HRF: Har upptäck att tolkbeställningen inte längre har texttelefon är det tekniska problem?
Svar: En stor faktor att vi har väldigt få samtal till funktionen texttelefon. Tekniken är inte alltid kompatibel. Texttelefonsamtal får gå via förmedlingscentralen.

FSDB: Vill informera om att ABF har ett projekt som heter Gemenskap i olikheter. Några är med i styrgruppen. Projektet är på 3-år.

Kulturresa är på gång i höst.

DHB: TUFF kommer att ha kick-off i Vänersborg. Vi kommer att skicka ut folder om detta.
Svar: Vore bra om ni bjuder in teckenspråkslärare till kick-off.

Mattias: Förslag på mötestider i höst är den 18 september i Göteborg och den 4 december i Skövde.

5. Fortsatt arbete med Tolkkvalité

Vi började med tolkkvalité för 1,5 år sedan då vi satte upp lappar och därefter prioriterades vissa punkter. Vi diskuterade hur vi ska arbeta vidare med detta. HRF hade ingen representant med och har därför inte varit med att prioritera. HRF får återkomma med vilka punkter de vill ha med.

Lise informerade om ämnet ”Tolkning”.

Alla teckenspråk- dövblindtolkar i VGR har utbildning som idag är 4-årig. Skrivtolkutbildningen är 1-årig.

Tolkprocessen tar lång tid att lära sig. Man läser etik, bemötande, psykologi m m. Tolkarna får uppdragen på torsdag för nästkommande vecka, då har man också möjlighet till eventuell förberedelse. Skrivtolkar behöver ibland skriva in uppgifter innan.

Taltjänsttolkar arbetar annorlunda, de kan träffa sina tolkanvändare 2-3 gånger före ett tolkuppdrag.

Det är viktigt att hantera det svenska språket riktigt. Tolken önskar att ha ett bra samarbete med tolkanvändaren. Viktigt med kontakt mellan tolk och tolkanvändare innan tolkuppdraget börjar.

Beställningen ställer många frågor som är viktiga för tolken.

Tolkens roll är att förmedla samtal och syntolka till dövblinda. Ibland pratar vuxna över huvudet till barn och det är inte tolkens uppgift att anpassa till barnet, men tolkar gör ofta det ändå.

Lise presenterade några tolksituationer som kan uppkomma t ex vid akut-tolkning på sjukhus och konfirmationstolkning i kyrkan.

Vid vissa arbetsplatser finns en viss terminologi, därför är det viktigt med samarbete mellan tolk och tolkanvändare.

Skrivtolkarna använder sig av olika tekniska utrustningar beroende på vad för tolkuppdrag det är. Skrivtolken kan råka ut för situationer t ex vid guidning, då det inte finns någonstans att lägga tangentbordet.

DHB: Önskar att det finns någon lathund på detta eller annan information att få.

HRF: Har varit med vid guidning när man använt handskrifttolkning.

FSDB: Vad händer efter tolkuppdraget?
Svar: Tolkarna reflekterar alltid över tolkuppdragen efteråt, detta för att utvecklas. Alla tolkuppdrag registreras av tolken i vårt tolkbokningsprogram vad gäller res- och tolktid.

DHB: Kan man skicka feedback till tolken via mail?
Svar: Vi rekommenderar att man pratar direkt med tolken efter uppdraget om hur tolkningen har varit. Man kan skicka feedback till beställningen så vidarebefordrar de detta till tolk.

VGDL: När det är två tolkanvändare på samma uppdrag en från Örebro och en från VGR. De tecknar olika och har olika dialekter.
Svar: Tolken tar kontakt innan med tolkanvändarna och är på plats i god tid.

HRF: Hur viktig är sluttiden på uppdraget t ex en lördag kväll som är bokat till 21.00?
Svar: Vet man att det kanske drar ut på tiden är det bättre att beställa längre tid. När tolktiden är slut måste tolken gå. Vid vissa specifika uppdrag stannar tolken kvar tills uppdraget är klart.

Till sist önskar Tolkverksamheten alla en skön och trevlig sommar!


Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:26