Kulturförvaltningen

Fakta

Film är en fantastisk källa till kunskap om livet och världen. Det är dock viktigt att komma ihåg att all film – även dokumentärfilm och filmer som bygger på verkliga händelser – är någons berättelse. Det innebär att filmskaparna har gjort en rad medvetna eller omedvetna val som framvisar vissa saker, men långtifrån alla, och att en enda film alltså bara kan visa en eller några sanningar.  

Men det finns förstås också otvetydiga fakta hur människan behandlar djur och natur. Här följer några av dem:  

  • Människan är ett däggdjur och vi har mer gemensamt med andra djur än många tror. Det kommer ständigt nya forskningsrön som visar att djur har egenskaper som vi förut trott var enbart mänskliga, t ex att kor blir ledsna när de skiljs från sin kalv, att hundar har tidsuppfattning, att apor använder naturläkemedel, att bin kan lära sig att räkna och att fiskar känner smärta. 
  • Människors idé om att de är helt annorlunda än andra djur kallas human exceptionalism. Att människor är viktigare än andra levande varelser och organismer – att vi är jordens härskare – och därför har rätt att styra över och utnyttja andra arter kallas antropocentrism. Att värdera olika djurarter olika – t ex behandla marsvin bättre än råttor, eller äta grisar men inte hundar – kallas speciesism.      
  • I ungefär vart tredje hushåll i Sverige finns ett husdjur. Katten är vårt vanligaste husdjur, följt av hunden, akvariefisken, kaninen och fågeln. 
  • Av alla däggdjur i världen är 60 procent boskap, 36 procent är människor och endast 4 procent är vilda djur. Av alla fåglar i världen är 70 procent boskap och 30 procent är vilda. 
  • Människan har genom historien utrotat cirka 83 procent av alla däggdjur, 80 procent av alla marina däggdjur, 15 procent av alla fiskar och 50 procent av alla växter. De senaste 40 åren har antalet vilda djur i världen minskat med 50 procent. Vi befinner oss just nu i den sjätte s k massutrotningen.    
  • Samtidigt som människan som art har bedrivit urskillningslös jakt på vilda djur så har hen alltid också varit fascinerad av dem, vilket de tusentals djurparkerna världen över är ett bevis för. Det finns starka åsikter och delade meningar om djurparkers existensberättigande: Många menar att det aldrig någonsin är okej att stänga in vilda djur i burar för att människor ska roa sig med att titta på dem; andra menar att djurparkerna gör ett viktigt arbete för att bevara utrotningshotade arter.  
  • Nästan allt kött som människor äter kommer från djur som föds upp under fruktansvärda förhållanden i s k djurfabriker där de behandlas som produkter i stället för levande varelser. Varje år föds ca 80 miljarder landlevande djur upp i den globala livsmedelsindustrin. Förutom att hanteringen är vidrig för djuren så är den en katastrof för klimatet – men den är effektiv och kortsiktigt ekonomiskt lönsam, vilket är orsaken till att den fortsätter.  
  • Också i Sverige är djurhanteringen i livsmedelsproduktionen starkt kritiserad och ifrågasatt – även om det naturligtvis finns undantag. Statistik från Jordbruksverket visar att minskningen av antalet kycklingar som slaktas i svenska djurfabriker minskar något, till 110 miljoner år 2023. Det kan vara en följd av att de hemska förhållanden som råder i svenska kycklingfabriker uppmärksammats i medierna på sistone.  
  • Det finns människor och folkgrupper världen över – särskilt urbefolkningar – som lever i samklang med naturen och djuren. De ser ofta människan som en liten del av en levande helhet som vi ska respektera och vårda. Av dessa folk kan vi andra lära oss mycket, vilket bl a FN uppmärksammat.