Ord- och begreppsförklaring

En arrangör planerar, finansierar och genomför publika evenemang, med ansvar för allt från innehåll till säkerhet och logistik. Genom sitt arbete skapar arrangören mötesplatser där människor delar upplevelser, kunskap och intressen. 

Arrangörsutveckling handlar om att stärka infrastrukturen, erbjuda fortbildning och skapa bättre förutsättningar för fler arrangörer att bidra till det lokala evenemangsutbudet. Det handlar om att förstå deras specifika utmaningar och utveckla konkreta strategier för en långsiktig och hållbar verksamhet. 

Den ideella kultursektorn omfattar kulturliv som drivs utan vinstintresse, med syfte att främja, bevara och utveckla kultur, konst och kreativa uttryck. Verksamheten kan vara formellt organiserad eller mer löst sammansatt, men gemensamt är att samhällsengagemang och kulturens värde står i centrum. 

En formellt organiserad ideell kultursektor består av aktörer som verkar genom etablerade organisationsformer som ideella föreningar, stiftelser eller kooperativ. Strukturerna är ofta nödvändiga för att kunna söka offentliga bidrag och stöd från kommun, region eller stat.  

Vidgat deltagande innebär att en bredare mångfald av människor ges reella möjligheter att delta och påverka. Det handlar om att öppna upp för fler röster och perspektiv, så att fler kan bidra, forma och ta del av samhällslivets aktiviteter, evenemang och resurser. 

Kulturell infrastruktur omfattar resurser som bibliotek, museer, scener, lokaler, teknisk utrustning eller finansiellt stöd – allt som möjliggör skapande, spridning och deltagande i kultur. 

Kulturarv består av de uttryck och berättelser som knyter samman nutid och dåtid och formar ett samhälles identitet. Det omfattar både fysiska spår som byggnader, konst och föremål och immateriella traditioner som musik, dans, mat och språk.  

Kulturens trepartssystem beskriver samhällets uppdelning i offentlig, privat och ideell sektor. Det förklarar hur aktörer med olika syften, drivkrafter och uppdrag samspelar inom kulturområdet. 

Kultursyn handlar om vad vi räknar som kultur och vilken roll den spelar i samhället. För vissa handlar det om att föra vidare traditioner, språk och vanor, medan andra ser kultur som konst, underhållning eller en drivkraft för ekonomi och välmående. Synen på kultur påverkar vilka uttryck som får stöd, synlighet och resurser. 

Lokal attraktivitet handlar om vad som gör en plats levande och lockande – för boende, besökare och företag. Kultur och konst spelar en avgörande roll i att skapa dynamik, identitet och en miljö där människor vill stanna och verka. 

Kulturdriven platsutveckling använder kultur och konst för att stärka och förnya en plats. När kultur får en aktiv roll kan den driva ekonomisk tillväxt, stärka gemenskapen och ge en ort en tydligare identitet. 

Kulturpolitiken omfattar styrning och stöd för hela samhällets kulturuttryck, från kulturarv och folkbildning till främjandet av kulturell mångfald. Konstpolitik är en del av kulturpolitiken och riktar sig specifikt mot att stärka konstnärligt skapande inom områden som musik, dans, teater, bildkonst eller litteratur. 

Konstens egenvärde innebär att konst har ett inneboende värde, oberoende av funktion eller nytta. Det betonar att konst inte behöver tjäna ett syfte för att vara betydelsefull. 

Armlängds avstånd innebär att politiken ger stöd åt kulturen utan att påverka dess innehåll. Det handlar om att upprätthålla konstnärlig frihet samtidigt som samhället skapar ekonomiska och strukturella förutsättningar för att kultur kan utvecklas på egna villkor. 

Ett kulturellt ekosystem består av samspelet mellan utövare, arrangörer, institutioner, offentlig verksamhet, näringsliv och publik. För att kulturen ska utvecklas krävs en förståelse för hur dessa aktörer påverkar och är beroende av varandra.