23/2 Digitalt frukostseminarium: Slöjd, graffiti och nationella självbilder

Utgångspunkt är Ord&Bilds nummer 3-2021 om urban konst och om hur gränsdragningar och konflikter i staden reproduceras genom konsten. Under seminariet talar vi bland annat om den urbana konstens marknadsanpassning och hur den används som verktyg för att överbrygga samhälleliga konflikter, alternativt att lösa samhällsproblem. Vi tittar på koloniala spår i stadsrummet, testar begreppet visuell yttrandefrihet, får veta hur mycket lin det går att odla på en parkeringsruta. Vi drar paralleller mellan graffiti och slöjd, får en inblick i hur man bygger sitt eget hus och reflekterar över konstens värdehierarkier. 

Välkommen till ett samtal med många ingångar till den offentliga konsten!

Datum: Onsdag 23 februari
Tid: Kl 09.00–11.00
Plats: Digitalt, via Teams
Anmälan: Anmäl dig senast 21 februari. Teamslänk skickas ut till alla anmälda.

Till anmälan...

Program

9.00-10.30 Presentationer på 10 min med Patrik Haggren, Hanni Kamaly, Tobias Barenthin Lindblad, Jan Danebod, Jonatan Malm, Christin Wahlström Eriksson och Hanna Borgblad.

10.30-11.00 Samtal med inbjudna gäster och plats för frågor från publiken. Samtalet modereras av Ann Ighe, kulturskribent, redaktör för tidskriften Ord&Bild, ekonomihistoriker och ofta förekommande samtalsledare. Hon skriver bland annat om arbete, kulturarv och aktivism. Senast publicerade hon en essä om urbana tomrum, öppna platser och husockupationer i Ord&Bild nr 5 2021.

Patrik Haggren

Med utgångspunkt i det Ord&Bild-nummer som Urban Konst varit gästredaktörer för, får vi höra om några av verksamhetens sätt att arbeta med urban konst i staden.

Mellan offentlig administration och näringsliv upprättas olika rum för konst med olika villkor som den urbana konsten navigerar, samtidigt som begreppet »urban» även utgör en egen koordinat i förhållande till samtida konst och offentlig konst. Mångtydigheten som detta innebär betonar att urban konst framförallt är ett begrepp som utvecklas i förhållande till gränserna som genomkorsar staden geografiskt, demografiskt, ägandemässigt, offentligt, och polisiärt. Med andra ord så berättar urban konst, trots sitt avgränsade område, mest om samhället i sin helhet.

Patrik Haggren är projektsamordnare för Urban Konst på Göteborgs Konsthall, medlem i tidskriften Palettens redaktion och undervisar i konstteori på Gerlesborgsskolan i Bohuslän. 

Hanni Kamaly

En stadsvandring bland monument över dåtiden och konflikter i samtidens stad.

Om koloniala spår och nationalism i den offentliga konsten med utgångspunkt i texten ”Spår" som bygger på en stadsvandring i Göteborg där Hanni Kamaly synar stadens självbild i monumenten över dess industriella modernitet och nationsbygget i Sverige.

Hanni Kamaly är konstnär och skribent som arbetar med historiska narrativ, ideologi och makt inom visuell kultur. Medverkar just nu i utställningen ”Med nya ögon” på Göteborgs konsthall.

Tobias Barenthin Lindblad

Allmän och offentlig plats och graffiti som medborgardeltagande i urbana miljöer.

Vilka trösklar har graffitikulturen? Vad är det för skillnad på allmän och offentlig plats. Kan obeställd graffiti på allmän plats vara mer än skadegörelse? Vem får synas, och hur på allmän plats? Går det att tänka sig en visuell yttrandefrihet?

Tobias Barenthin Lindblad är författare och redaktör på det svenska förlaget Dokument Press. Han målade graffiti som tonåring och var 1992 med och startade graffititidskriften UP. På Dokument Press arbetar han också som konsult för frågor om gatukonst liksom projektleder utställningar och event med kopplingar till gatukonst. Tobias föreläser och leder kurser om graffiti, gatukonst, urbanitet och rätten till den offentliga platsen sedan 1996, runt om i världen.

Jan Danebod

Tre offentliga situationer

Konstnären Jan Danebod introducerar sitt engagemang i Christiania och hans konstnärliga arbete i staden i ljuset av hans bakgrund som writer. Han presenterar även samarbetsprojektet "Materialprover" som har lett fram till hans arbete på Västbanken. Presentationen hålls på engelska.

Jan Danebod är konstnär uppväxt i en dansk provinsstad och introducerades tidigt för graffiti. Det blev en uppenbarelse som formade hans liv, hans syn på staden och hans förhållningssätt till bildkonst. Han är utbildad på konstakademin i Århus och Hungarian University of Fine Art, har två barn i två länder, har byggt sitt eget hus, lämnat det, levt av konsten och levt utan. Med tiden har arbetsprocesserna blivit långsammare och mer undersökande.

Jonatan Malm

Slöjd, gatukonst, cirkus – om gemensamma nämnare hos utomakademiska uttryck.

En självlärd slöjdare fick inte sälja möbler i städer, gjorde du en teaterföreställning på torget fick du springa om polisen kom. Ett försök att teckna en bakgrund till dagens värdehierarkier inom olika konstnärliga områden.

Jonatan Malm arbetar deltid som hemslöjdskonsulent på Förvaltningen för kulturutveckling sedan 2017. Han medverkar även som skribent i Tidningen Hemslöjd och jobbar med egen slöjd på olika sätt.

Christin Wahlström Eriksson

Om konstens möjligheter i offentliga rum utifrån Ångpannegatans Processer.

Christin Wahlström Eriksson berättar om hur hon i projektet Ångpannegatans Processer fick möjlighet att bryta upp en p-ruta, på Backaplan, och omvandla den till linodling. En av drivkrafterna var nyfikenheten på hur lång lintråd det gick att få ut från en p-ruta.

Christin Wahlström Eriksson är konstnär, verksam i Göteborg, som jobbar i långa idébaserade processer där användandet av metoder och material ibland gränsar till slöjdaren eller torparen. Hon odlar, spinner, väver, samlar och delar kunskap kring linet som material och dess möjligheter att användas i t.ex. stadsplanering.

Hanna Borgblad

Vad händer när urbana konstverk blir till varor?

Mot bakgrund av graffitins och gatukonstens ökande närvaro och acceptans på konstinstitutioner och marknadsplatser, berättar Hanna Borgblad om konstens varufiering och den specifika process som gör det möjligt för konstverk att bli till varor på konstmarknader. 

Hanna Borgblad är konstvetare och företagsekonom och disputerade 2019 på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet med avhandlingen ”Exchangification of art: transforming street art into market products”. Hon arbetar som post doc på Handelshögskolan i Göteborg och forskar om konstnärliga arbetsmarknader, samt som frilansande konsult för Myndigheten för kulturanalys.

Om tidskriften Ord & Bild

Tidskriften Ord&Bild har i 130 år varit en röst i samtiden, en plats för konst- kultur- och samhällsdebatt, för såväl nyskriven svensk som nyöversatt utländsk prosa och poesi, för essäistik och gränsöverskridande skapande mellan ord och bild. Tidskriften grundades 1892 av Karl Wåhlin, och har sedan dess förvaltat sin tradition samtidigt som den genomgått flera förändringar. Redan i sin barndom samlade tidskriften de mest tongivande svenska konstnärerna och författarna. I slutet av 1930-talet blev den en radikalt liberal röst i ett Europa präglat av fascism och nazism. På 1960- och 70-talen var Ord&Bild den intellektuella vänsterns ledande forum. Idag är Ord&Bild en oberoende radikal tidskrift och en av Sveriges äldsta kulturtidskrifter. Sedan 1980-talet har tidskriften sin redaktion i Göteborg. Läs mer...

Om Urban Konst

Urban Konst är en verksamhet inom Göteborgs Konsthall, som i sin tur är en del av avdelningen Göteborgs museer och konsthall vid Göteborgs Stads kulturförvaltning. Verksamheten tillkom​ ​som ett politiskt uppdrag 2015 för att införliva​ ​ett konst- och kulturperspsektiv i stadens​ ​arbete med den urbana konsten, efter mer än​ ​ett decennium präglat av nolltolerans. Detta​ ​har inneburit ett engagemang med konstnärliga​ ​uttryck som befinner sig i stadens geografiska och institutionella periferi. Uppdraget har även​ ​implementerats genom rådgivning till kommunala​ ​förvaltningar och bolag. Samtidigt organiseras publika program och konstnärliga projekt för att​ ​fördjupa och driva utvecklingen av den urbana​ ​konsten i staden. Läs mer...