Fynden från Mars konserveras
År 2016 arbetade Studio Västsvensk Konservering med två bronskanoner, en kanonlavett och ett antal trädelar från svenska regalskeppet Mars som sjönk norr om Öland år 1564, under nordiska sjuårskriget. - Att vi har fått det här uppdraget känns jättekul, sade då konservator Ebba Phillips
Mars, även kallat Makalös, var ett av sin tids modernaste krigsskepp när det gick under år 1564. När skeppet återfanns 2011 fick upptäckten stor nationell och internationell uppmärksamhet. Omfattande 3D-fotodokumentation in-situ har utförts och de fynd som nu konserveras bärgades för några år sedan.
- Det känns så klart jätteroligt, både för att Mars är så välkänd och för att det är en utmaning att arbeta med föremålen. De är så stora att vi måste komma på logistiklösningar för att kunna hantera dem på ett bra sätt, säger Ebba Phillips, konservator på SVK.
Dramatisk undergång
Fynden berättar också om Mars dramatiska undergång i en explosion och efterföljande brand i slutet av sjöslaget vid Ölands norra udde i maj 1564. Mellan 800 och 1000 personer, både svenska och lybska soldater och sjömän som gått ombord för att ta över skeppet, omkom vid händelsen och spår av det som hände syns fortfarande på de delar som SVK nu ska hantera.
- Allt material är väldigt bränt. Fynden har en förkolnad yta som är över en centimeter på vissa ställen, säger Ebba Phillips.
Träföremålen och kanonerna har förvarats och ställts ut i en stor vattenfylld bassäng på Västerviks museum fram tills de flyttades till Studio Västsvensk Konservering. Materialet är i gott skick trots att de påverkats av branden och explosionen som orsakade skeppets förlisning för nästan 450 år sedan. Kanonerna är välbevarade och endast täckta av en tunn krusta av korrosion och sediment.
Konserveringen beräknas ta lång tid - lite drygt fyra år.
- De har förvarats i vatten och först ska en standardkonservering av vattendränkt material göras - det handlar om göra materialet torrt på ett skonsamt sätt. Dessutom finns det färgrester som ska analyseras, säger Ebba Phillips.
När det gäller kanonerna är en av utmaningarna att göra rent dem så att det går att tyda inskriptioner, och på så vis få reda på mer om dem.
- Kalibern syns lite halvt till exempel och jag ska försöka få bort krustorna, säger Ebba Phillips.
Fler får se fynden
Efter konserveringen ska fynden tillbaka till Västerviks museum och ställas ut där.
- Det är jätteroligt att det här projektet blir av. Från början hade vi bara möjlighet att visa fynden under en begränsad period. Tanken var att de skulle läggas tillbaka på fyndplatsen eftersom det inte fanns pengar till att konservera dem. Men så fick vi pengar från Riksantikvarieämbetet via Länsstyrelsen Kalmar län och det betyder att fynden på sikt kommer att kunna upplevas av många fler, berättar Veronica Palm, biträdande museichef och arkeolog på Västerviks museum.
Förhoppningen är också att konserveringen ska kunna ge svar på en rad frågor om Mars - till exempel om skeppets storlek och om kanonerna ombord.
- Mars var förmodligen världens mest moderna krigsskepp just då, med över hundra kanoner. Skeppet kom till i en brytpunkt när man precis lärt sig att konstruera kanonportar på det här sättet, och första dagen av slaget gick det bra för svenskarna. Att Mars sedan sjönk under andra dagen av slaget berodde nog snarare på taktiska misstag än på brister i konstruktionen, säger Veronica Palm.
