Tranemo kommun
-
Arkeologisk utgrävning på Husön
-
Molanderska villan
-
Mossebo stom
-
Medborgarhuset i Tranemo
-
Torpa stenhus
-
Åremma kvarn
-
Marknadsbodarna i Gölingstorp
-
Tranemo kyrka
-
Interiör från Södra Åsarsps kyrka
-
Björdal i Månstad
-
Ölsremma kyrka
Tranemo kommun bjuder på allt från medeltida stenhus, spånklädda kyrkor till intressanta förhistoriska platser samt inte minst en av länets få bevarade marknadsbodar fortfarande i bruk.
Gränsande mot Småland i södra delen av länet ligger Tranemo kommun. Det är en utpräglad skogsbygd med insprängda jordbruksområden ofta i kuperad terräng. Närheten till den forna riksgränsen mot Danmark innebar byggande av gränsfästen som Opensten och att många gårdar ägdes av adelsmän. Torpa stenhus uppfördes i slutet av medeltiden av riksrådet Arvid Knutson som en enkelhusborg.
I Tranemo finns det ett flertal förhistoriska järnframställningsplatser och dessutom gott om förhistoriska och medeltida fossila odlingslandskap. I Rösered och i Månstad finns ett stort antal fornåkrar och odlingsrösen från bronsåldern och framåt.
Den rika tillgången på skog var avgörande för val av byggnadsteknik och material och de flesta byggnader timrades fram till sekelskiftet bland annat den unika marknadsboden i Gölingstorp. I kommunen finner vi också två spånklädda träkyrkor; Ölsremma och Mossebo.
I Tranemo finns också en välbevarad agrar bebyggelse samt några av Västergötlands flest bevarade ålderdomliga ekonomibyggnader. Här kan du hitta både loftbodar, kölnor och stora gråstenskällare. En koppling till småländsk byggnadstradition kan man se i flertalet stora tvåvåningshus och så kallade dubbelkammarstugor.
Kommunen har flera tätorter vilka Tranemo, Grimsås, Länghem, Limmared och Dalstorp är de största. Mindre tätorter finns i Ambjörnarp, Ljungsarp, Nittorp, Månstad och Uddebo.
Tranemo tätort eller samhälle började att växa fram så smått i början av 1900-talet. Både Falkenbergs järnväg och Västra Centralbanan drogs fram och det fanns både kyrka, gästgiveri och skola. Men det var inte förrän efter andra världskriget som samhället expanderade stort. Då byggdes både medborgarhus, kommunalhus och stadshotell. År 2017 var folkmängden i tätorten 3278 personer och 11 900 i hela kommunen.
Allmänt om byggnadsinventeringarna
Om äldre kulturmiljöunderlag
Synen på vilken typ av bebyggelse som anses vara kulturhistoriskt värdefull har breddats sedan 1970-talet. Det gör att kulturmiljöunderlag från 1970- och 80-talen generellt har ett mer begränsat urval än dagens. Till exempel finns den moderna bebyggelsen i allmänhet inte representerad i det äldre materialet.
Utöver detta kan sådant som tillmättes kulturhistoriskt värde i en tidigare bedömning ha förvanskats idag, framförallt på grund av ovarsamma renoveringar.
De äldre byggnadsinventeringarna har ändå ett fantastiskt dokumentationsvärde och ger en uppfattning om vilka slags kulturmiljöer och objekt som finns/funnits runtom i Västra Götaland.
Vadå socknar?
De flesta byggnadsinventeringar är uppdelade efter de gamla sockenindelningarna. En socken är en äldre benämning på en landsortsförsamling och består av flera intilliggande byar och tätorter kring en sockenkyrka. Inom kulturarvssektorn används sockenindelningarna flitigt och de historiska arkiven är ordnade på detta sätt.
Från och med den 1 januari 2016 används distrikt som geografisk indelning av kommunerna i Sverige, främst i folkbokföringen och fastighetsregistret. Dessa distrikt motsvarar till stor del de gamla socknarna.
Distrikten i Tranemo kommun.jpg
Mitt hus består av fjorton pixlar!...
Kontakta oss om du vill ha en högupplöst version av någon av rapporterna. De äldsta rapporterna saknar bilder på enskilda fastigheter, men originalfotografier från de äldre byggnadsinventeringarna finns i bildarkivet på Kulturlagret i Vänersborg.
Kulturlagret på Vänersborgs museums webbplats
Byggnadsinventeringar & kulturmiljöprogram
