Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Så började det

Möt upphovspersonerna bakom techformance! Lotta Eldh är teaterkonsulent och Helena Rung är musikproducent, båda på den regionala Förvaltningen för kulturutveckling (fd Kultur i Väst). Under många år har de sett teknik, och då framför allt i form av dataspel och sociala medier, ta större och större plats i barn och ungas liv. Den utvecklingen har inte i någon större utsträckning påverkat scenkonsten. De frågade sig varför och sakta men säkert växte tanken om ett möte mellan dessa båda världar fram.

Arbetet med techformance började redan 2015. Under årens gång har arbetet självklart inneburit att formulera och testa idéen. Men också att reflektera och diskutera förutsättningarna för techformance, allt utifrån aspekter som skärmtid och närvaro i rummet, till tillgänglighet och rättvisa.

– Tekniken är givetvis inget självändamål, säger Helena Rung. Men för barn och unga idag är den en självklar del av livet. Det är där man möts, lika mycket som ansikte mot ansikte. Samtidigt pratar vi vuxna om delaktighet, och funderar över hur vi ska få barnens engagemang i konst och kultur. Här ser vi stora möjligheter att sammanföra ungas intressen och vanor med det som konsten vill uppnå, och samtidigt skapa något helt nytt.

– Vi vill utmana den gängse scenkonsten med techformance, säger Lotta Eldh. Vi vet att det finns ett stort intresse från branschen. Men vi känner också väl till den ekonomiska verkligheten för många av landets grupper och scener. Att utveckla teknik är dyrt. Det är inte alls konstigt att det finns en stor tröskel här. Men det är precis där en regional utvecklingsförvaltning som vår kan åstadkomma förändring – vi har ett uppdrag att utveckla kulturen för barn och unga, och vi kan sätta upp projekt och ansöka om pengar för något som kan komma många grupper och scener – och i slutändan barn och unga – till del.

Men är det rätt att hitta sätt att öka tiden med skärmar? Vi försöker ju ofta få barn och unga att göra tvärtom?

– Skärmen i sig är inte problemet, det är vad den används till, säger Helena Rung. I det här fallet är ju skärmen ett verktyg för att öka delaktigheten i en kollektiv upplevelse. Det är ju ett fantastiskt sätt att påbörja en upplevelse redan innan, så att säga! Att få en prolog, att väcka nyfikenhet och lust, bjuda in till en magisk stund genom verktyg som ligger barnen nära.

Techformance är ett projekt för alla barn och unga, men ni pratar också om att verktyget ökar tillgängligheten till teatern. Hur menar ni då?

– Att förbereda sig för en upplevelse är viktigt för många, svarar Lotta Eldh. Om man inte kan föreställa sig vad som ska hända, kan det skrämma. Det gäller både barn med och utan diagnoser inom exempelvis autismspektrat. I en vanlig skolklass finns det nästan undantagslöst flera barn som behöver chans att förbereda sig. Om de kan få en bild innan de går till teatern, till exempel genom att få se hur lokalen eller skådespelarna ser ut, ökar möjligheten till en fin upplevelse. Detta är också en viktig del av techformance.

Senast uppdaterad: 2020-10-13 13:16