Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Kranarna - en del av kulturarvet

En kran sedd underifrån mot blå himmel
  • Rysskranen i Trollhättan 2016.
    Bild 1 av 3
  • Järnvägsbron i Vänersborg med Aarhuskranen i bakgrunden.
    Bild 2 av 3
  • Hamnen i Vänersborg omkring år 1970. Foto: Stig Hjelm
    Bild 3 av 3

Tänk vilken fantastisk uppfinning en kran är! I tusentals år har man använts lyftkraften för att lyfta och förflytta saker - allt från den minsta lilla lådan till maskiner och byggmaterial som väger hundratals ton, ja ibland tusentals ton! Bara fantasin och linans hållfasthet sätter gränser.

Kranar har funnits i många olika utformningar. Portalkranar, tornkranar, containerkranar, pontonkranar, medeltida kranar av olika slag, kranar på lastbilar och båtar, stora kranar och små kranar i alla möjliga varianter. Listan kan göras lång. En av de vanligaste kranarna i Sverige från tidigt 1900-tal och fram till våra dagar var portalvippkranen som nästan varje hamn med självaktning köpte in. Ett tydligt riktmärke för en stad som siktar mot framtiden.

Ett bra exempel på en sådan kran är kranen i Vänersborg, uppförd i en expansiv period strax efter andra världskriget. Europas industri låg i ruiner men den svenska industrin gick för högvarv. Hamnar moderniserades, större och mer djupgående fartyg byggdes och kraven på effektivitet i hamnarna ökade. Det är slut med att bära tunnor och säckar på vingliga och gistna landgångar! De bräckliga skutornas tid är över! Nu tar moderna fartyg och hamnkranar över ett arbete som krökt många ryggar och den nya tiden ligger framför oss blankt som ett nybonat golv. Folkhemsbygget når genom detta nya höjder!

Aarhuskranen; dansk och prisvärd

I denna tid tar framsynta kommunalpolitiker i Vänersborg beslutet att köpa en hamnkran av typen portalvippkran. Beställningen går till ett danskt företag, Aarhus Maskinfabrik AS, som kan leverera en kran på halva tiden av vad svenska företag med fulla orderböcker kunde mäkta med och till ett facilare pris. ”Men vi tummar inte på kvaliteten” sa man i korridorerna på kommunhuset och skrev en noggrann och omfattande specifikation av hur den nya kranen skulle vara beskaffad.

Hur arbetsmiljön skulle vara i manöverhytten klarade man av med en mening mot slutet. Den gick ut på att man ska placera kontrollerna så de var lätt åtkomliga för den som skulle manövrera kranen. Det kan väl idag anses som ett rimligt krav! Efter en del brevväxling mellan kommunen och tillverkaren om bland annat i vilken valuta kranen skulle betalas, levererades kranen 1948 och har sedan dess gjort ett fullgott arbete med att lyfta varor av skilda slag av och på fartyg i många decennier men i november 2017 var det slut.

Kranen och stadens siluett

I november 2017 revs Aarhuskranen efter att ha stått oanvänd under ett antal år. Kvar finns en kran från samma tillverkare, Aarhus Maskinfabrik, men av betydligt senare datum. Den kom till Vänersborg 1979 och används än idag i hamnens verksamhet. Siluetten finns kvar men sedan 2017 något reducerad.

Många kranar bevaras

Finns det några bevarade hamnkranar idag? Det finns många goda exempel på att just hamnkranar har blivit en del av vårt kulturarv efter att sista lådan med bananer lyfts av fartyget. Luleå, Örnsköldsvik, Halmstad, Karlskrona, Visby, Trollhättan, Göteborg, Stockholm och lilla Forsvik är exempel på orter som bevarat en eller flera hamnkranar. Från den lilla brukskranen vid Göta kanal i Forsvik från 1889 till den gigantiska bockkranen på Eriksbergsområdet i Göteborg uppförd 1969.

Det är inte helt självklart att bevara en hamnkran och det ska erkännas, det är inte billigt att behålla en kran som ”bara” kommer att stå där och symbolisera något ur vår gemensamma historia. Men har vi råd att inte göra detta? Ingen skulle väl idag komma på att stänga en ikon som Läckö slott eller lägga igen Göta kanal för att det är för dyrt med drift och underhåll?

Rysskranen; nymålad och upprustad

I Trollhättan tog man chansen och beslutade att bevara Rysskranen. Ett synnerligen väl genomtänkt beslut och nu står den där nymålad och upprustad, till gagn för joggare, trendiga cyklister och strosande flanörer. Rysskranen är nu också en mer kraftfull symbol för Trollhättan när positionerna nu flyttats fram. En symbol och ett utropstecken kring en spännande period i Trollhättans historia. Vem kan nu i ljuset av detta, missa historien om ryssloken och det storpolitiska spelet kring den affären?

Hans Hellman

Antikvarie
Ikon för telefonnummer
Telefonnummer
Texten är skriven av Hans Hellman, antikvarie som främst arbetar med industrisamhällets kulturarv: - Att det blivit kranar beror mycket på min inriktning till det tekniska kulturarvet. Hamnkranar i det här fallet utgör en synnerligen viktig del i logistiken kring det moderna samhället och är ofta ett viktigt landmärke i många tätorter.
Senast uppdaterad: 2021-07-15 16:59