Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Forskningsöversikt hållbar stadsutveckling

"Staden kan alltså betraktas inte bara som en samling hus, människor och infrastrukturer, utan som ett komplicerat knippe processer"

Generellt finns i Sverige en medvetenhet idag om att man måste utgå från lokala förhållanden och tillvarata de boendes kunskaper om förändring ska fungera i ett längre perspektiv. Något som av internationella forskare framhållas som en tillgång. Samtidigt framhålls att underifrånperspektiv och brukarmedverkan kan vara komplicerat att hantera. Vilka brukargrupper är det egentligen som kommer till tals?

Sammanfattande text

Syftet med den här rapporten är att besvara tre frågor: Vilka är de största framtida forskningsbehoven om långsiktigt hållbar stadsutveckling? Varför är forskningsbehoven störst just här? Hur kan dessa forskningsbehov tillgodoses på kort och på lång sikt? Svaren baseras på underlag som tagits fram av Formas i samarbete med Boverket, Riksantikvarieämbetet samt Arkitekturmuseet och relateras till de forskningsbehov som år 2004 klarlades genom Formasrapporten Kunskapssammanställning – Långsiktigt hållbar stadsutveckling. Då var fokus långsiktigt hållbar stadsutveckling i ett brett perspektiv. I enlighet med regeringsuppdraget har koncentrationen denna gång lagts vid de sociala och kulturella aspekterna av hållbarhetsbegreppet.

Ovanstående text är ett utdrag ur sammanfattningen av rapporten

LÄNK TILL RAPPORTEN SAKNAS

Senast uppdaterad: 2021-03-24 14:35