Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Kan socialt kapital byggas in i våra bostadsområden

Sammanfattning

Socialt kapital omfattar våra sociala nätverk, vårt sociala stöd, våra möjligheter att delta i samhällslivet och graden av social samhörighet i vår närmiljö, något som har stor betydelse för vår upplevda och mentala hälsa, både på individ- och samhällsnivå. I rapporten presenterar vi en översikt av hur boendemiljön påverkar hälsan och beskriver begreppet socialt kapital både som en individuell tillgång och som en kollektiv resurs på områdesnivå. Det vetenskapliga underlaget för hur socialt kapital kan tänkas påverka den upplevda och mentala hälsan introduceras inför en genomgång av studier som belyser hur dessa samband länkar till boendemiljön. Därefter sammanfattas några försök att specifikt påverka det sociala kapitalet på områdesnivå. Underlaget används som en grund för en diskussion av möjliga sätt ”bygga in” socialt kapital i bostadsområden i Malmö stad i syfte att förbättra och öka jämlikheten i hälsa.

Rapporten visar hur boendemiljöns inverkan på hälsan kan förstås utifrån ett områdes fysiska utformning och tillgängliga materiella resurser men också utifrån ett psykosocialt perspektiv där ett områdes ”sociala kollektiva fungerande” har en stor inverkan. De materiella faktorerna är nödvändiga för att uppnå god hälsa, men förmågan och möjligheterna att dra nytta av dem går ofta via sociala relationer och nätverk. Begreppet socialt kapital erbjuder ett mellanmänskligt ”mesoperspektiv”, för att förklara och förstå hur boendemiljön, genom det existerande ”sociala klimatet”, de normer, och den grad av tillit och trygghet som finns i området kan vara mer eller mindre hälsofrämjande.

Ovanstående text är ett utdrag ur sammanfattningen av rapporten

Läs hela rapporten

Senast uppdaterad: 2021-03-24 13:37