Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Kultur, turism och Stadsattraktivitet - Kultur som attraktion och värdeskapare

"Kultur har betydelse för var människor bosätter sig…"

Samtida forskning pekar dock på att kultur och kulturmiljö är faktorer som väger tungt för individens val av bostadsort. Exempelvis hävdar Castells (1997) att tidigare var industrin ryggraden i en stads ekonomi, i det framväxande ”postindustriella” samhället är det istället service och upplevelser. På motsvarande sätt kan hävdas att idag styrs individernas val av lokaliseringsort i allt högre grad av vilka ”livskvaliteter” orten kan uppvisa (Cars 2003). I denna situation blir kultur, natur och fritidsaktiviteter allt viktigare för skapa en positiv image och attraktivitet, som innebär att staden kan hävda sin roll i konkurrensen med andra städer (Law 2002).

”Kultur spelar idag en nyckelroll i konkurrensen mellan städer, både föratt bygga en positiv image och attrahera besökare och rotlösa nationella och internationella företag, liksom för att attrahera den nya stora gruppenav välutbildade med hjälp av stadens kvaliteter. ”Hamnett & Shoval 2003 

I korthet kan sägas att modern forskning om drivkrafter för stadsutveckling pekar på att en positiv stadsutveckling ofta går hand i hand med utveckling avstadens kulturella tillgångar som utgör en viktig del av det vi som individer associerar med god livskvalitet (Se till exempel Bianchini 1990, Jewson &MacGregor 1997, Law 2002 och Cars 2003). (s. 8-9)

/…/För drygt 60 procent av dem som flyttade till Ystad före 1970 utgjorde ”arbete” ett motiv för flytten. Bland dem som flyttat till kommunen efter 1990 varmotsvarande siffra bara drygt 20 procent. Under tidsperioden har alltså skett en markant minskning av arbetets betydelse för beslutet att flytta till Ystad. På motsvarande sätt ställdes en fråga om betydelsen av en ”attraktiv stadsmiljö och bebyggelse” (se diagram på nästa sida). Inflyttarnas värdering av ”stadsmiljö och bebyggelse” som skäl för att flytta till Ystad har förändrats radikalt under tidsperioden. Värderingen är spegelvänd mot den som redovisades för ”arbetets” betydelse. Bland inflyttarna före 1970 angav drygt 30 procent att ”attraktiv stadsmiljö och bebyggelse” var ett motiv för flyttningen till Ystad. Bland de som flyttat in efter 1990 var motsvarande siffra drygt 60 procent.(s. 9)

…och företag flyttar dit arbetskraften finns.
Våra lokaliseringsmönster har förändrats. Idag är det faktorer så som kultur, stadsmiljö och livskvalitet som i betydande grad styr våra flyttningsmönster.

Effekterna av denna förändring kan summeras i två slutsatser. För det första kan vi konstatera att parallellt med att individerna förändrat sina värderingar och preferenser vad gäller val av bosättningsort har företagen gjort detsamma vad gäller lokaliseringsort. Den tid då människor flyttade till jobben har ersatts av en tid då företagen söker sig till städer där man kan finna den arbetskraft man söker. För det andra är slutsatsen att kultur, upplevelser och stadsmiljöns kvaliteter spelar en väsentligt viktigare roll för stadsutvecklingen idag, jämfört med vad som var fallet under industrialismens epok.(s. 10) Kultur har betydelse för turisters destinationsval.
Studier som gjorts visar dock samtidigt, och entydigt, på att kulturattraktioneri vid bemärkelse spelar en avgörande roll för många turisters val av destination. (Richards 2001, sid. 5). (s. 13)

Kulturturister skapar ekonomiska värden, bidrar till att invånarnas möjlighet till kulturkonsumtion med kvaliteter.
Kulturturisterna är viktiga eftersom de genererar stora ekonomiska värden, både genom direktkonsumtion av kultur, men också genom konsumtion inom andra samhällsområden (handel, service, transporter samt besöks- och restaurangnäringarna). Utöver dessa rent ekonomiska värden kan dock kulturturisterna också skapa ytterligare två slags värden.

Många av de kulturattraktioner som erbjuds är uppbyggda med avseende på turister som besökare. Som framgår av de fallstudier som redovisas senare, så skulle få av de attraktioner som studerats kunna fungera, åtminstone i den form de idag bedrivs, om kundbasen i form av turister försvann. Realiteten är att investeringen i många kulturattraktioner gjorts med den uttalade förväntningen att nå två kundgrupper, lokalt boende och verksamma samt turister. Det är först i den stund man når både en lokal och en tillrest publik som anläggningen får det publikunderlag som krävs för lönsamhet. Mot denna bakgrund blir kulturturisterna viktiga också för stadsinvånarnas möjlighet att konsumera kultur. Utan turisterna skulle vissa typer av storskaliga satsningar vara omöjliggöra, exempelvis särskilda exklusiva evenemang eller kostsamma satsningar på konst, teater eller musik. Sistnämnda typ av projekt går utomlands ofta under denengelska benämningen ”flaggskepp” och utmärks just av sitt beroende avbåde lokala och tillresta besökare. För andra typer av kulturaktiviteter skulle verksamheten finnas kvar, men antalet möjligheter till besök skulle tunna ut. Det skulle kunna gälla exempelvis biografer, teatrar, restauranger eller caféer. En tredje typ av nytta som kulturturisten kan bidra till att skapa är kreativitet. I den globala konkurrensen måste en stad kunna erbjuda det som är bättre, originellare, attraktivare, genuinare, nyare, eller på annat sätt överlägset det som kan erbjudas på annat håll. I denna konkurrenssituation skapar turisten incitament för kreativitet och nytänkande, som inte skulle ha haft samma grogrund om målgruppen enbart utgjorts av de på platsen boende.(s. 14-15) 

En kultursatsning behöver ofta ses i större sammanhang för att bli framgångsrik.

Något enkelt svar på vad som är lönsamt respektive olönsamt finns inte. Däremot finns såväl forskning som praktiska erfarenheter som kan ge en fingervisning om hur en kultursatsning kan slå ut. Följande faktorer är av betydelse: Avgörande är naturligtvis aktiviteten i sig själv, d.v.s. huruvida denna upplevs som attraktiv, både i förhållande till andra lokala aktiviteter, och i förhållandetill andra likartade aktiviteter på andra håll.
En andra faktor rör den kringservice som en besökare behöver. Det kan här handla om mat och logi, men också om möjligheter att besöka närbesläktade kulturaktiviteter samt möjlighet till shopping eller rekreation. Av betydelse är också transportinfrastrukturen, det handlar här både om möjligheterna att ta sig till den aktuella platsen och möjligheterna att transportera inom denna. Godatåg-, flyg- och bilförbindelser är ett plus, trafikstockningar och svagt utbyggd lokal kollektivtrafik hamnar på minussidan.
Slutligen har den omgivande miljön betydelse för framgången för en viss aktivitet. Om den omgivande miljön upplevs som tilltalande och spännande ökar det attraktionen av en viss aktivitet, och omvänt. Viktiga aspekter av omvärldsmiljön handlar om trygghet, skötsel och underhåll, men också om kvaliteter i form av bebyggelse med arkitektoniska kvaliteter, genomtänkta allmänna platser, bebyggelse- och promenadstråk som upplevs som attraktiva. (s. 18)

Sammanfattande text
Dagens samhälle karaktäriseras av en tilltagande konkurrens mellan städer. I denna konkurrens är kultur och attraktion nyckelbegrepp. För att attrahera boende, företag och besökare krävs inte bara att staden kan erbjuda traditionellt viktiga kvaliteter såsom en väl fungerande infrastruktur, en varierad bostadsmarknad, offentlig service av god kvalitet och en effektiv administration. Framgångsrika städer kännetecknas i allt högre grad av att de också kan erbjuda ett rikt utbud av kultur, attraktioner och upplevelser.
På institutionen för Samhällsplanering och miljö vid Kungliga Tekniskahögskolan (KTH) i Stockholm bedrivs sedan ett par år tillbaka forskning och utbildning om kulturens och kulturmiljöns roll i samhällsutvecklingen. I denna bok sammanfattas resultat som kommit fram i ett par av de forskningsprojekt gruppen slutfört under de senaste två åren. De projekt som behandlas är olika till sin karaktär men har som gemensam nämnare att de diskuterar sambanden mellan kultur, attraktivitet och stadsutveckling. Projekten har bedrivits med utgångspunkt i fallstudier av Ales Stenar i Ystad, Folkoperan och Globen i Stockholm samt Västergötlands museum i Skara och Stockholms restauranger. Denna bok vänder sig främst till verksamma inom kultur- och turistnäringen, men också till personer verksamma med stadsutveckling. Ambitionen är att med hjälp av de studerade exemplen och teoribildning inom området initiera en diskussion om möjligheter och förutsättningar att använda kultur som en motor för stadsutveckling och ett medel för att attrahera såväl boende och besökare som företag.

LÄS MER

Senast uppdaterad: 2021-03-24 13:22