Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Kulturnäringars betydelse i ekonomin på regional och nationell nivå

"En strävan efter det unika och det som inte kan kopieras blir allt mer attraktivt och här har kultur och kulturarvet en viktig funktion"

Kultur oavsett om det är en antropologisk beskrivning av hur människor organiserar sin vardag, eller som konsumtion i form av besök på en teaterfestival eller produktionen av ett traditionellt hantverk för försäljning har dessa aktiviteter ekonomiska konsekvenser som kan mätas. Det svåra är att avgöra kopplingen och dess enheter.

"Kultur och kreativa uttryck mer generellt har blivit en anledning till resande"

Kulturens betydelse för att skapa attraktivitet nämndes ovan och erkänns av de flesta. Denna attraktivitet kan mätas dels i direkta intäkter men även i indirekta det vill säga de flöden av inkomster som kommer en destination till del som inte är rena inträdesavgifter. Resten av kapitlet ägnas åt betydelsen av att fånga dessa intäkter och hur man kan göra det.

"Kulturresenärerna har ökat mer än resandet i allmänhet"

Rapport från OED anför flera möjligheter (benefits) som kulturturism kan medföra; utveckla sysselsättning och företagande, diversifiera näringsstrukturen regionalt; öka skatteintäkter; öka regionens varumärke och attraktiviteten att bo där, bygga samarbeten och stärka socialt kapital i regionen

Sammanfattande text

Denna rapport tar upp två aspekter av att mäta kulturnäringars ekonomiska inflytande. Den ena beskriver hur man fångar direkta och indirekta effekter av en kulturaktivitet eller en investering och den andra hur man försöker se kulturens ekonomi som en del i national räkenskaperna.

I den första delen beskrivs två undersökningar som belyser vilken information en regional aktör bör ta fram för att kunna uppskatta värdet av en kulturinvesterings lokala ekonomiska inflytande. Vi har fokuserat på de mest nödvändiga beräkningar som bör göras för att åtminstone ha ett primärt material som kan användas som beslutsunderlag på lokal och regional nivå. Beräkningar av direkta och indirekta effekter är nödvändiga för att kunna räkna ut en kulturmultiplikator d.v.s. en form av avkastning under en viss tid. Här är det också viktigt att även räkna med de negativa effekterna i form av läckage. För en liten region är kanske den största utmaningen att mobilisera ortens resurser så att de kan användas på ett flexibelt sätt. En av de viktigaste slutsatserna är att insatsvaror och tjänster bör så långt som möjligt hämtas från regionen. 

Den andra delen belyser problematiken med att mäta kulturnäringar och kulturens andel av BNP, s.k. kulturräkenskaper. Att beräkna den andelen av nationalräkenskaperna (NR) som utgörs av kultur, vilket kulturräkenskaper skulle göra, innebär att man måste kunna avgränsa vad som är både förädlingsvärde från kulturproduktion och vad som är användning av kultur. Erfarenheten från andra länder visar att det krävs vissa förbättringar av statistiken för att kunna göra detta, vilket innebär kostnader både i form av tid och i form av resurser. Det är varje lands ekonomiska statistiksystem som sätter gränser för hur väl det är möjligt att urskilja ekonomiska aktiviteter som refererar till kultur. Ett dilemma är att länderna idag utgår från olika definitioner av kulturnäringar när de beräknar sina kulturräkenskaper. Detta får till följd att möjligheten att göra jämförelser mellan länderna minskar.

Ovanstående text är ett utdrag ur inledningen av rapporten

Läs hela rapporten här (länk saknas)

Senast uppdaterad: 2021-03-24 14:07