Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Slutrapport av regeringsuppdraget hållbar stadsutveckling

"En inkluderande stadsutveckling kräver en integration av
ekonomiskt, socialt, politiskt och kulturellt jämlikhetstänkande"

Unescos definition av kultur är återkommande i hållbarhetsdiskussioner internationellt.
Unesco menar bland annat:
- att kultur står i centrum för dagens debatter om identitet, social sammanhållning och utveckling av en kunskapsbaserad ekonomi,
- att respekt för kulturernas mångfald, tolerans, dialog och samarbete i en
anda av ömsesidig förståelse är en av de bästa garantierna för internationell fred och säkerhet,
- att globaliseringsprocessen, påskyndad av den snabba utvecklingen av ny informations- och kommunikationsteknik, visserligen utgör en utmaning för den kulturella mångfalden, men skapar samtidigt förutsättningar för förnyad dialog mellan kulturer och civilisationer.

"Ett samhälles vitalitet och livskvalitet hör nära samman med dess kulturella engagemang, uttryck, dialog och främjande"

Den kulturella dimensionen behöver integreras i samhällsplaneringen för att hållbarhetsarbetet ska bli effektivt.

"En rättvisare stad innebär att den sociala, kulturella och etniska segregationen minskar och att invånarna får mer jämlika levnadsvillkor"

Det innebär också att medborgarna är mer delaktiga i stadsutvecklingen. För detta krävs en inkluderande stadsplanering som utgår från invånarnas erfarenheter och tar tillvara deras kunskaper och kompetens. Utifrån ett samhällsperspektiv är det angeläget att ge de boende och andra verksamma ansvar genom inflytande över gemensamma nyttigheter såsom stadens natur och kulturarv. En större delaktighet ger också ökad förståelse för prioriteringar av gemensamma resurser.

Sammanfattande text

Den gemensamma visionen för uppdragsmyndigheten är att en ökad samverkan mellan miljö- och kulturpolitiken på sikt kan bidra till att utveckla en nationell stadspolitik som kan överbrygga nuvarande sektorsgränser. De sociala och kulturella hållbarhetsaspekterna behöver lyftas fram bättre. Utvecklingen av goda livsmiljöer och medborgarnas delaktighet vid planeringen av staden bör främjas.

Uppdragsmyndigheten lyfter i rapporten fram ett antal utmaningar inom det stadspolitiska arbetet som på sikt främjar sociala och kulturella aspekter. Utmaningarna handlar om behoven av att öka den demokratiska grunden för stadsutveckling i Sverige, att överbrygga klyftan mellan kommunal och statlig nivå och att utgå från staden som ett sammansatt landskap. Utmaningarna handlar även om behoven av att se kulturarvet som en urban framtidsresurs, att beakta arkitekturens samlande och innovativa roll, att se stad och landsbygd tillsammans och fortsätt att utveckla Sverige som föregångsland när det gäller olika urbana hållbarhetsaspekter. Viktiga utmaningar är också att främja den gröna stadens utveckling och begränsa städernas klimatpåverkan. För att lyckas med detta är det viktigt att forskningen drivs tvärvetenskapligt och omfattar hela staden.

Ovanstående text är ett utdrag ur sammanfattningen av rapporten.

LÄS HELA RAPPORTEN

Senast uppdaterad: 2021-03-24 13:17