Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Denna konferensdag kommer att filmas och göras tillgänglig på GU Play senare i höst, för alla som vill ta del av innehållet.
Till den fysiska konferensen har vi bjudit in särskilt berörda aktörer med MIK-relaterade uppdrag. Ni är välkomna till Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet på Renströmsgatan 6.
Torsdag 27 oktober
Medverkande hittar du under repsektive programpunkt nedan.
Demokratin och kunskapen kl. 9.05
Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet där hon i dag leder ett stort tvärvetenskapligt forskningsprogram.
Forskningsprogrammet kretsar kring kunskapsmotståndets natur och involverar forskare från psykologi, statsvetenskap, medievetenskap och filosofi.
Till hennes många förtroendeuppdrag hör bland annat medlemskap i Academia Europea, hon är ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien samt sitter på stol 7 i Svenska Akademien.
Med boken Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender (2017) samt sin medverkan i Sommar i P1 2018 fick hon ett brett publikt genomslag som bidrog till ett generellt lyft av filosofiintresset i Sverige. Hon diskuterar vad kunskap är, vilka psykologiska mekanismer som ligger bakom motståndet, hur de samverkar med desinformation, och vad vi kan göra för att möta hoten mot kunskapen.
Vad betyder medie- och informationskunnighet för demokratin?
– Forskning visar att vår bild av samhället i stor utsträckning formas av medierna. Den som saknar god mediekunskap riskerar därför att få en ofullständig eller felaktig bild av samtiden. Och demokratin fungerar inte om väljarna inte har hyfsad kunskap om samhället och politiken. Auktoritärt lagda politiker utnyttjar också okunskapen och använder sig av desinformation för att försvaga människors tillit till demokratin som system. MIK är helt enkelt avgörande för att människor ska kunna skydda sig mot demokratins fiender.
Läs mer
Åsa Wikforss har skrivit två populärvetenskapliga böcker, båda med direkt relevans för konferensen:
Alternativa fakta. Om kunskapen och dess fiender. (Fri Tanke 2017)
Därför demokrati. Om kunskapen och folkstyret (med Mårten Wikforss, Fri Tanke 2021)
Kameran ljuger aldrig – så vad är problemet?
kl. 9.15
Axel Danielsson är delägare, regissör och producent på bolaget Plattform Produktion i Göteborg.
Han gör filmer tillsammans med Maximilien Van Aertryck och deras filmer har tävlat, nominerats och vunnit priser på filmfestivaler såsom Berlinale, Cannes, Toronto, Sundance, Clermont Ferrand och European Film Awards (EFA).2012–2019 var Axel Danielson filmlärare på Konsthögskolan Valand, Göteborg Universitet.
Under 2023 är Axel aktuell med filmen “Broadcast” som han producerat och regisserat tillsammans med Maximilien Van Aertryck. Den nya dokumentären är en observerande och filosofisk film om hur vi människor visuellt uppfattar världen och hur vi väljer att skildra den. Vems perspektiv ser vi? Vilka intressen ligger bakom? Och vad gör dessa bilder med vår uppfattning av världen?
Har vi en naiv syn på film och rörliga bilder idag?
– Problemet är kanske att vi inte har en samlad syn på området. Där tvärvetenskapliga perspektiv ger en samlingspunkt för hur vi som samhälle ska förhålla oss och med vilka verktyg vi ska rusta oss med. Den fotografiska bildens verkningar skär igenom såväl det kulturella fältet som det medicinska eller neuro-vetenskapliga. Det sträcker sig från konstområdet till myndigheten för psykologiskt försvar, från barnprogram till politisk propaganda. För mig är det naivt att tänka att bilder inte påverkar oss i grunden och att det påverkar det samhälle vi lever i. Diskussionen stannar ofta i ”video-vålds-debatten” från 80-talet, i för eller emot förbud. Vi behöver tänka mycket bredare i begrepp av ’bildning' och hur skolan ska formera sig förhållande till bildsamhället. Som vanligt i utvecklingen kommer teknologin först och därefter formerar sig samhället. Det är hög tid för den formeringen!
Cathrine Norberg, är professor i engelska och prorektor vid Luleå tekniska universitet.
Hon är också vice ordförande i Lärarutbildningskonventet.
Hur kan lärarhögskolorna bidra till en ökad medie- och informationskunnighet hos unga? – Genom att skapa ökad medvetenhet om ungas medievanor samt fokus på medie- och informationskunnighet i programmen, bidrar lärarutbildningarna till demokratiutveckling och kritiskt tänkande.
Eva Marsh är utbildad rektor och grundskollärare och har sedan 2014 arbetat på Backatorpsskolan i Göteborg. 1999–2014 har hon arbetat med MIK-relaterade uppdrag på Skolverket och Myndigheten för skolutveckling.
Eva har bland annat ingått i den arbetsgrupp som under åren har skapat och drivit de nationella webbplatserna Multimediabyrån och Praktisk IT- och Mediekompetens, PIM. Syftet med båda webbplatserna har varit att stödja utvecklingen av lärares digitala kompetens.
Hur arbetar man i skolan med medie- och informationskunnighet i praktiken i dag?
– Hos oss på Backatorpsskolan har vi en långsiktig satsning på MIK där vi värnar om undervisning som stödjer demokratiska arbetsformer där elevers egna initiativ uppmuntras och tas på allvar, för att eleverna ska kunna erfara demokrati och utveckla en känsla av agency, en känsla av medbestämmande och att bli lyssnade på. I det praktiska arbetet med MIK ingår söklust vilket engagerar eleverna och ger en praktisk träning i demokrati i form av medinflytande eller gemensamt ansvarstagande. Eleverna får använda olika uttrycksformer och verktyg för att skapa och kommunicera.
Läs mer
Backatorpsskolan är en fristående F–6-skola med 340 elever och drygt 60 anställda, på Hisingen i Göteborg. www.backatorpsskolan.se
Backatorpsskolan har med start 2021, tillsammans med partners från Finland, Norge, Sverige och Slovenien, startat upp det EU-finansierade projektet Erasmus + strategiska partnerskapSkolutbildning. Projektets mål är att engagera forskare, lärare och studenter i att utveckla arbetssättet Storyline som ett verktyg för undervisning och lärande om resiliens och hållbar utveckling. Läs mer om Storyline här: storyline.education
Karin Linder är generalsekreterare på Svensk biblioteksförening.
Hon har tidigare varit förbundsordförande i fackförbundet DIK och utredare på Kungliga Biblioteket.
Vilken roll skulle skolbiblioteken kunna spela för en ökad medie- och informationskunnighet hos unga?
– Skolbibliotekariers specialkompetens är källkritik, sökkritik, litteratursökningar, medier och medielogik samt läsning. Vi arbetar för att varje svensk elev ska få tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat med en utbildad skolbibliotekarie som kan stödja både elever och lärare. Det skulle stärka MIK i skolan väsentligt.
Här hittar du Karin Linder på Twitter: @Karin_Linder
Michael Forsman är docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola. Han forskar om barn unga i relation till medier, om skola och undervisningsteknologi.
Det gör han bland annat i projekten Mediemedborgarens fostran och Skolans medialisering samt Anticipating and mediating the future classroom.
Vilka utmaningar har skolan framför sig när det gäller just MIK-området? – I ett alltmer komplext medielandskap (plattformar, AI, algoritmer och så vidare) uppstår det nya frågor om hur kritiskt tänkande, tillit och demokratiskt engagemang kan utvecklas på bästa sätt hos framtidens mediemedborgare. För att möta dessa frågor behöver vi ha en bred förståelse av MIK och av olika skolor och elevers verkligheter. Det är också viktigt att MIK integreras i landets lärarutbildningar på ett mer systematiskt och hållbart sätt.
Läs mer
Michael Forsman har publicerat en rad publikationer som berör medie- och informationskunnighet:
Digitala imperativ och lösa begrepp. Om digital kompetens och utbildningsteknologiska föreställningar (2022) av Michel Forsman i Lundmarks och Kontios(red.) Digitala didaktiska dilemman.
Utanför den svarta lådan (2020). Ett utvecklingsarbete om medie- och informationskunnighet i lärarutbildningen på Södertörns högskola av Michel Forsman (med Forsler, I och Magnusson J).
Hur får vi en hållbar utveckling av medie- och informationskunnighet? (2013) av Michel Forsman i Ulla Carlssons (red) Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: Skolan och demokratin.
Victoria Lovsten är undervisningsråd på Skolverkets enhet för allmändidaktik och skolans digitalisering och har fokus på bland annat skolbibliotek och medie- och informationskunnighet.
Victoria har bakgrund som bibliotekarie och har tidigare arbetat som skolbibliotekarie och verksamhetsledare på skolbibliotekscentral.
Hur kan medie- och informationskunnighet i skolans undervisning stärkas ytterligare?
– I styrdokument och läroplaner används huvudsakligen det delvis överlappande begreppet digital kompetens snarare än medie- och informationskunnighet men många delar inom MIK berörs ändå. Skolan har också ett tydligt framskrivet demokratiuppdrag.Skolverkets uppföljning av digitaliseringsstratregin för skolväsendet visar att elever behöver ges bättre förutsättningar att utveckla digital kompetens inom bland annat informationssökning och källkritik. Uppföljningen visar också att förutsättningarna för samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier behöver förbättras. Jag tror mycket just på att stärka samverkan mellan skolbibliotekarier och lärare. Skolbibliotekets verksamhet är en ibland underutnyttjad pedagogisk funktion som har potential att bidra mer för en ökad medie- och informationskunnighet.
Anna-Karin Johansson är generalsekreterare för Svenska Unescorådet, en kontaktlänk mellan FN-organet Unesco och Sveriges regeringen, myndigheter, civilsamhälle och akademi.
Anna-Karin Johansson började sin yrkesbana som journalist och har sedan arbetet med frågor kring mänskliga rättigheter och global utveckling. Hon har bland annat arbetet på RFSU, Svenska Afghanistankommittén, Regeringskansliet, Sida och Forum för levande historia.
Vilka är de största utmaningarna när det gäller yttrandefriheten globalt?
– Unesco bedriver ett aktivt arbete i syfte att kartlägga och synliggöra situationen för yttrandefriheten globalt. Sedan 2014 publiceras flaggskeppsrapporten World trends in freedom of expression and media developmentmed sikte på globala yttrandefrihetstrender.
Den hotade mediefriheten består av begränsade möjligheter att fritt publicera och sprida innehåll på digitala plattformar. Nationella lagar stiftas med syfte att begränsa desinformation, cyberkriminalitet eller hatpropaganda, men i praktiken har dessa allvarliga följder för det fria ordet. Sedan 2016 har minst 57 lagar antagits eller ändrats i 44 olika länder innehållande vaga formuleringar eller oproportionerliga straff.
Mångfalden av medier är hotad, detta trots ökad digital tillgänglighet med nästan en fördubbling av sociala medieanvändare från 2,3 miljarder 2016 till 4,3 miljarder 2021. Försämringen är bunden till utvecklingen av sociala medier som utmanar traditionella mediers finansieringsmodeller. Detta leder till svårigheter för överlevnaden av medier som exempelvis bedriver kvalitativ journalistik.
Ytterligare en utmaning är de processer som vidtas för att ta kontroll över medier, även kallat ”media capture”. Politiska, statliga, privata eller religiösa aktörer ökar härigenom sitt inflytande eller tar kontroll över organ och processer som är viktiga för fria medier. Processen sker ofta gradvis och kan vara lätt att missa – ett första steg kan vara en alltmer uppskruvad debatt om mediernas trovärdighet och anklagelser om att media följer en viss politisk agenda.
Yttrandefriheten fortsätter att utmanas inom olika yrkesgrupper i form av journalister, kulturskapare och akademiker. I synnerhet uppmärksammar Unesco frågan om journalisters säkerhet. Trots att dödandet av journalister minskat under de fem senaste åren har fängslandet nått nya rekord år 2021 med 293 fängslade journalister. Unesco observerar att kvinnor är särskilt utsatta för hot på nätet där hela 73 procent av den kvinnliga kåren anger att de någon gång drabbats. Detta utgör ett allvarligt hot mot mångfalden av röster samt likställda möjligheter till deltagandet i den demokratiska debatten.
Vad kan Sverige bidra med i det globala arbetet för att stärka yttrandefriheten?
– Det krävs nya regler för sociala medier, statliga stöd till självständig public service och större engagemang från privata aktörer. Inom Unesco betonas vikten av att skapa rättsliga standarder för att komma åt de negativa yttrandefrihetstrenderna. Sverige kan vara med och tydligare lyfta denna fråga i en internationell kontext.
Sverige bör fortsätta delta aktivt i den internationella dialog som förs inom Unesco och arbeta för att stärka yttrandefriheten globalt. Som organisation har Unesco en viktig uppgift i att identifiera trender på området för att således kunna verka för globalt samarbete i rätt riktning. Här kan Sverige vara ett viktigt stöd i arbetet framåt.
Dialogrum - fem olika MIK-aspekter kl. 10.10 – 11.00
Här har du som deltagare inför konferensen fått välja vilket dialogrum du vill medverka i. Mer information om detta pass samt de olika rummen hittar du i ett separat avsnitt längre ner på denna sida.
Hur går vi vidare? kl. 11.20
Anette Novak är sedan april 2022 vd för Svenska Filminstitutet. Hon kommer senast från Statens medieråd, som bland annat ansvarar för svensk filmgranskning, där hon var direktör och myndighetschef.
Till tidigare erfarenheter hör uppdrag som regeringens särskilda utredare för Medieutredningen (2015–16). Syftet med denna utredning var att ta fram nya verktyg för den framtida mediepolitiken. Åren 2013–18 var Anette VD för statliga IT- och designforskningsinstitutet RISE Interactive Institute AB. Anette Novak är utbildad journalist och har haft en lång rad chefstjänster inom området, bland annat som chefredaktör och ansvarig utgivare men också tunga styrelseplatser, bland annat i branschorganisationen Tidningsutgivarna, Sveriges Radio och Schibsteds ägarstiftelse. Anette Novak var också Sveriges representant i World Editors Forum i många år.
Hur kan bildningen kring rörliga bilder och medier stärkas?
– Barn och unga väljer att kommunicera via bilder. De lär sig tidigt att filma, redigera och publicera. Men ännu är det vanligare med uppsatsskrivning än med videoberättande i skolans värld. Det öppnar sig också en klyfta till de äldre generationerna – som har vuxit upp under en mer textbaserad tid och inte har samma färdigheter.För det offentliga samtalet, för demokratin, behöver vi en mångfald av röster som kan samtala med varandra på lika villkor. Det är därför av yttersta vikt att kunskaper och färdigheter i rörlig bild stärks i alla delar av befolkningen. Inte bara bland barn och unga, som pekas ut i Filminstitutets uppdrag.Åtgärder för att stärka bildning kring rörlig bild handlar till exempel om att förstärka relevanta högskoleutbildningar, öka medvetenheten om rörliga bilders vikt så att de får ta den plats de bör ha i lärare och elevers vardag, större utrymme för film och rörlig bild i Kulturskolan och riktade medel till folkbildningen
Läs mer
Här hittar du Anette Novak på Twitter: @anettenovak
Charlotte Ingvar-Nilsson är sedan 2017 generaldirektör för Myndigheten för press, radio och tv (MPRT).
Dessförinnan var hon enhetschef och departementsråd vid kulturdepartementet på medie- och filmenheten. I denna roll var hon huvudman för bland annat MPRT och Statens medieråd. Ansvaret omfattade allt från presstöd, radio- och tv-sändningar till skyddet för barn vad gäller skadlig mediepåverkan och medie- och informationskunnighet.
Charlotte Ingvar-Nilsson är även styrelseledamot i Erga, European Regulators Group for Audiovisual Media Services. Erga omfattar regleringsmyndigheter inom EU och har bland annat i uppdrag att ge råd och bistå kommissionen i dess arbete med frågor som rör audiovisuella medietjänster samt underlätta samarbetet mellan medlemmarna och verka för utbyte av erfarenheter och god praxis.
Vilken roll spelar mediernas villkor och utveckling för medborganas medie- och informationskunnighet?
– Medier spelar en avgörande roll för verklig demokrati. Deras uppgift är bland annat att fritt granska och ifrågasätta makten; att producera och sprida nyheter, information och kunskap. Att medierna har goda villkor och kan hänga med i den digitala utvecklingen är i sin tur en förutsättning för vår medie- och informationskunnighet.
Gabriella Thinsz är chef för Pedagogik och utveckling på UR (Sveriges Utbildningsradio).
Gabriella Thinsz har arbetat inom medieområdet som radio- och tv-producent och är i dag chef för Pedagogik och utveckling på UR, där bland annat en samordning av arbetet kring MIK ingår.
Gabriella har arbetat internationellt med MIK i såväl Etiopien som i Mena-regionen och har i olika projekt utbildat journalister och lärare. Arbetet har resulterat i online-material om mediekunskap som riktar sig till unga människor, journalister och utbildare för att stärka motståndet mot manipulation och lögner, rykten och falsk information i området.
Under det gångna året har Gabriella varit en av 22 experter i EU-kommissionen med uppdraget att utveckla och skriva en handbok kring desinformation riktat till medlemsländernas lärare och pedagoger på alla nivåer. Dessa s.k. ”guidelines” publicerades 11 oktober 2022. Välkommen att läa dem här.
Janne Elvelid är chef för strategiska frågor på Meta/Facebook i Sverige och Finland.
Hans tidigare uppdrag innefattar bland annat utveckling av digitala strategier för EU-kommissionen. Han har tidigare också haft huvudansvar för den årliga rapporten ”Svenskarna och internet”.
Läs mer
Här hittar du Janne Elvelid på Twitter: @janneelvelid
Karin Grönvall är sedan 2019 riksbibliotekarie och chef för Kungliga biblioteket.
Hon var tidigare bibliotekschef vid Södertörns högskola och 2015–2019 överbibliotekarie vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Vilka utmaningar inom biblioteksvärlden ligger framför oss, kopplat till MIK?
– Biblioteksvärldens utmaning kopplat till MIK är att använda vår kärnkompetens på nya sätt. Vi måste överge en traditionell, instrumentell syn på källkritik och fördjupa samtalet om vilka mekanismer som ligger bakom hur information sprids och uppfattas. Jag tror att vägen framåt är kunskap om hur kunskap skapas, om forskningsprocessen och om demokrati och samhället. Modern bildning helt enkelt.
Läs mer
Referenser: Grönvall, K och Hjalmarsson, J: ”Bildning för vår tids bibliotek” i Att växa som människa, om bildningens traditioner och praktiker. Ed. Anders Burman. Södertörns högskola 2014.
Här hittar du Karin på Instagram: @Riksbibliotekarien
Här hittar du Karin på Twitter: @karingronvall
Stefan Eklund är chefredaktör på Borås Tidning sedan 2011, tidigare kulturchef på Svenska Dagbladet.
Borås Tidning medverkar för närvarande i Lindholmen Science Park Medier- och demokratiprojekt ”Lokal demokrati i en digital värld”.
Vad kan etablerade medier och journalistik bidra med för att stärka Medie- och informationskunnighet i samhället?
– Full transparens kring arbetsmetoder. Utåtriktat arbete, mot skolor, föreningar etcetera, kring teman som källkritik och journalistikens demokratiska uppdrag.
Katti Hoflin är kulturchef i Västra Götalandsregionen.
För att stärka invånarnas medie- och informationskunnighet (MIK) gör Västra Götalandsregionen en rad insatser.I Västra Götalandsregionens kulturstrategi 2020–2023 finns MIK som ett prioriterat område. I den regionala utvecklingsstrategins kraftsamling digitalisering finns MIK med tillsammans med digital delaktighet som en av fem inriktningar.
Katti Hoflin är också en av initiativtagarna till den nationella MIK-konferensen och är med i styrgruppen för densamma.
Hur kan regionerna bidra till att stärka MIK-området?
– Regioner har unik möjlighet genom sina relationer och stöd (i både monetära och andra former) ut i hela området. Det är väldigt olikvärdigt i dag med tillgänglighet till bibliotek och annan viktig infrastruktur i olika kommuner. Här kan regioner stärka MIK-kunskap på många sätt.
Mats Jönsson, professor inom filmvetenskapen vid Göteborgs universitet samt föreståndare för GPS400 som är ett centrum för samverkande visuell forskning vid universitetet.
Här forskar man tillsammans med arkiv, bibliotek, museer, myndigheter, ideella organisationer, kommersiella aktörer och civilsamhälle.
Mats är också en av initiativtagarna till den nationella MIK-konferensen och är med i styrgruppen för densamma.
Hur kan visuell forskning bidra till att stärka MIK? – I dag domineras vår omvärld och vardag av medier vars bilder når oss med ökad kraft och genomslag. För att förstå, kritiskt granska och ansvarsfullt använda detta medieutbud krävs tillförlitlig information om hur bildmedier fungerar, av och för vem de skapas samt hur deras form och innehåll påverkar oss. Utifrån sådan information kan därefter praktisk och teoretisk kunskap om bilder och medier genereras via forskning, undervisning och samverkan, vars processer och resultat har hög relevans för framtidens privata och offentliga mediebruk.
Möt de som jobbar direkt med målgrupperna, föreningar, aktörer och verksamheter som jobbar med MIK-relaterad verksamhet mot olika målgrupper. Mer information om utställarna hittar du här.
Konferencier Karin Hübinette
Karin Hübinette är journalist, programledare och ordförande för Institutet för mediestudier.
Karin har ett starkt intresse för medie- och samhällsfrågor, vilket hon arbetat med i många år som programledare för olika program som Uppdrag granskning, Agenda och Aktuellt. Hon har också arbetat som SVT:s programbeställare för nyheter och samhälle samt projektlett SVT:s bevakning av riksdagsvalet, bland mycket annat.
Karin Hübinette är journalist och programledare och sedan två år tillbaka ordförande för Institutet för mediestudier.
Karin har ett starkt intresse för medie- och samhällsfrågor, vilket hon arbetat med i många år som programledare för olika program som Uppdrag granskning, Agenda och Aktuellt. Hon har också arbetat som SVT:s programbeställare för nyheter och samhälle samt projektlett SVT:s bevakning av riksdagsvalet, bland mycket annat.
Vad betyder MIK för dig?
– Medie- och informationskunnighet är ett otroligt spännande område – och komplicerat. Å ena sidan har människor sällan konsumerat och själva producerat så mycket media och information i olika former som nu, å andra sidan är just den gränslösa mängden en utmaning. Vad är sant? Vem är avsändaren? Vilket är syftet? Det är också en utmaning att förstå kunskapsbehoven, vad måste man förstå och vem eller vilka ska bistå med den kunskapen?
Under passet Dialogrum – fem olika MIK-aspekter (kl. 10.10-11.00) samlas vi i mindre grupper och har fördjupade samtal kring olika teman. Här har du som deltagare inför konferensen fått välja vilket dialogrum du vill medverka i. I varje dialogrum finns en ordförande som håller ett anförande kring rummets tema samt håller ihop samtalen.
Dialogrum 1: Lokal, regional och nationell samverkan kring MIK
Ett mål med konferensen är att öka samverkan kring MIK på lokal, regional och nationell nivå. Det finns många bra exempel som behöver synliggöras, men också strukturella problem som måste identifieras och åtgärdas. Vi diskuterar utfriån frågorna:
Vilka bra exempel på lokal och regional samverkan finns? Hur kan dessa överföras till andra regioner?
Vilka hinder gör det svårt att samverka kring MIK?
Inom vilka områden skulle vi kunna samverka på bästa sätt?
Samtalsledare är Kerstin Alnebratt.
Kerstin Alnebratt är chef för Förvaltningen för kulturutveckling i Västra Götalandsregionen.
Kerstin Alnebratt tillträdde som förvaltningschef i april 2020. I Förvaltningen för kulturutveckling samlas kompetens inom olika konstformer, natur- och kulturarv, drift av ett antal besöksmål, den regionala biblioteksverksamheten samt kulturella horisontella perspektiv som tillgänglighet och barn och unga. Förvaltningens drygt 250 medarbetare arbetar i samverkan för att genomföra de regionala och kulturpolitiska målen.
Kerstin Alnebratt är också en av initiativtagarna till den nationella MIK-konferensen och är med i styrgruppen för densamma.
På Förvaltningen för kulturutveckling arbetar många medarbetare med MIK-frågan. Bland annat arrangeras MIK-dagen varje år och ett stödjande utvecklingsarbete sker löpande tillsammans med biblioteken. Förvaltningen driver också ett regionalt nätverk, har initierat ett nationellt nätverk och samarbetar med olika aktörer, både lokalt och nationellt, till exempel föreningar, myndigheter och intresseorganisationer.
Varför engagerar sig en regional kulturförvaltning i en så bred fråga som MIK? – Vi på Förvaltningen kulturutveckling i Västra Götalandsregionen jobbar med bibliotek, museer, konst och kultur – alla dessa områden är fundamentala delar i ett öppet och demokratiskt samhälle. Mycket av vår verksamhet handlar om att förmedla kunskap och arbeta med bildning. Därmed bär vi ett stort ansvar för att ta MIK på allvar, och det är ett utvecklingsarbete vi behöver göra tillsammans med andra aktörer.
Dialogrum 2: MIK, bildning och livslångt lärande
Ett modernt bildningsbegrepp krävs en väl utvecklad medie- och informationskunnighet – en kunskap som måste uppdateras i takt med att samhället förändras. Skolan utbildar barn och ungdomar, men vem tar ansvar för att MIK inte blir en generationsfråga? Vi diskuterar utfriån frågorna:
Hur kan vi samarbeta för att bidra till att alla åldrar får hjälp att utveckla sin medie- och informationskunnighet?
Vilka hinder och utmaningar behöver lösas för att vi ska kunna samarbeta effektivt för att nå alla generationer?
Samtalsledare är Mats Jönsson, Göteborgs universitet.
Mats Jönsson, professor inom filmvetenskapen vid Göteborgs universitet samt föreståndare för GPS400 som är ett centrum för samverkande visuell forskning vid universitetet.
Här forskar man tillsammans med arkiv, bibliotek, museer, myndigheter, ideella organisationer, kommersiella aktörer och civilsamhälle.
Mats är också en av initiativtagarna till den nationella MIK-konferensen och är med i styrgruppen för densamma.
Hur kan visuell forskning bidra till att stärka MIK? – I dag domineras vår omvärld och vardag av medier vars bilder når oss med ökad kraft och genomslag. För att förstå, kritiskt granska och ansvarsfullt använda detta medieutbud krävs tillförlitlig information om hur bildmedier fungerar, av och för vem de skapas samt hur deras form och innehåll påverkar oss. Utifrån sådan information kan därefter praktisk och teoretisk kunskap om bilder och medier genereras via forskning, undervisning och samverkan, vars processer och resultat har hög relevans för framtidens privata och offentliga mediebruk.
Medie- och informationskunnighet är en viktig förutsättning för integrationen i dagens mångkulturella samhälle. Det krävs olika strategier för att nå och stimulera grupper med skilda förutsättningar och erfarenheter. Vi diskuterar utfriån frågorna:
Hur kan olika aktörer samverka för att stärka utvecklingen av medie- och informationskunnighet hos olika minoritetsgrupper?
Vilka hinder behöver överbyggas för att stimulera denna utveckling?
Samtalsledare är Maarit Jaakkola, Nordicom.
Maarit Jaakkola är fil.dr, docent i journalistik och biträdande föreståndare för Nordicom, centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet.
Hon samverkar i många olika sammanhang både nationellt och framförallt internationellt. Hon är också medgrundare för flera olika nätverk, bland annat Akademiskt forum för forskning om medie- och informationskunnighet inom MIK-nätverket vid Statens medieråd, Sverigefinska forskningsnätverket och nätverket Media and Informal Language Learning (MILL).
Vilka forskningsområden behöver stärkas upp kring medieforskning?
– Perspektiv på mångkulturalism, minoriteter, mångfald och flerspråkighet i svensk kontext
Läs mer
(2022). Reviewing culture online: Post-institutional cultural critique across platforms.
(2021). Media and information literate citizens: Think critically, click wisely! Media & information literacy curriculum for educators and learners.
Du hittar Maarit Jaakkola på Twitter här: @maaritjii
Fler Twitterkonton: @nordmedianw, @nordicom_news, @svefintutkimus
Dialogrum 4: Sociala medier och aktivism
Sociala medier har ökat möjligheterna för unga aktivister att kommunicera utan ”grindvakter”. Därmed har det uppstått en ny frihet att delta i samhällsdebatten, men också ökade risker för näthat och desinformation. Vi diskuterar utfriån frågorna:
Hur kan vi samverka för att stärka vår förmåga att motverka antidemokratiska tendenser som kunskapsresistens och desinformation?
Vem tar ansvar för att medborgare i alla åldrar utvecklar en etisk kommunikationskultur på nätet?
Samtalsledare är Simon Lindgren, Umeå universitet.
Simon Lindgren är professor och föreståndare för DIGSUM, ett tvärvetenskapligt centrum för forskning om digital teknik och samhälle vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet.
Hans forskning handlar om politik, makt och motstånd, och särskilt om den roll som digital teknik spelar i sådana processer. Han att studerar sociala rörelser, mobilisering, opinioner och identiteter.
Det finns en stark mobiliseringspotential för olika frågor i sociala medier, vilka för- och nackdelar ser du?
– Vi måste lära oss mer om hur sociala plattformar fungerar, bli bättre på källkritik och vara uppmärksamma på att vi kan bli manipulerade. Men vi får inte bli alarmister som glömmer att det är människor och inte tekniken som skapar samhället tillsammans och försvarar och upprätthåller demokratin. Det har funnits farhågor tidigare i historien om att ny teknik skulle komma och ställa allt på ända, men det har inte blivit så. Tekniken har till slut införlivats i samhället och det har uppstått en balans mellan människor och maskiner. Så tror jag att det blir nu också.
En del av medie- och informationskunnighet handlar om att utveckla kunskaper om digitala teknologier. Idag fascineras många av de möjligheter men även de hot mot demokratin som förknippas med AI. På längre sikt krävs en övergripande strategi kring hur vi utvecklar ett reflekterat förhållande till denna utveckling.
Vilka strategier behöver vi utveckla för att kunna hantera nya teknologier på ett demokratistärkande sätt?
Vilka parter behöver samarbeta för att stärka denna kompetens hos medborgarna? Är det forskarna, företagen eller utbildningssektorn som ska driva frågan?
Samtalsledare är Jonas Ivarsson, Göteborgs universitet.
Jonas Ivarsson är professor i informatik vid Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet.
Innan han blev professor i pedagogik med forskning fokuserad på olika teknologiers roll i utvecklingen av kunskap och kompetens studerade han kognitionsvetenskap och kommunikationsstudier. Sedan 2019 leda han den framväxande forskningen om Artificiell Intelligens vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi.
Ivarsson har tidigare arbetat som viceprefekt och som vicedekan för forskning vid den utbildningsvetenskapliga fakulteten. Han har även varit ledamot i Göteborgs universitetsstyrelse och ingått i universitetets samordningsgrupp för artificiell intelligens och digitalisering. Ivarsson är utsedd av regeringen att ingå som ledamot i Migrationsverkets etiska råd fram till 2024.
Ivarsson är en erfaren forskningsledare som för närvarande är huvudansvarig projektet Professional Trust and Autonomous Systems med finansiering från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse.
Hur påverkar tekniken, datorer och AI vår bildning i stort och därmed förståelse av världen? – Teknik och AI förändrar hur vi lär oss och förstår världen. Tillgången till information gör att vi kan lära oss mer om vilket ämne som helst än någonsin tidigare. Därtill erbjuder AI nya sätt att lära genom att tillhandahålla personliga upplevelser och rekommendationer. Det finns samtidigt många potentiella risker för demokratin när informationslandskapet blir mer komplext. En risk är att människor får svårt att förstå viktiga frågor och fatta välgrundade beslut. En annan risk är att människor lätt blir påverkade av desinformation. Dessutom kan människor bli överväldigade av mängden tillgänglig information och tillgripa bekräftelsebias när de ska fatta beslut.
