Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Denna konferensdag kommer att livesändas och alla är välkomna att ta del av sändningen online. Se livesändningen här.
Till den fysiska konferensen har vi bjudit in särskilt berörda aktörer med MIK-relaterade uppdrag. Ni är välkomna till Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet på Renströmsgatan 6.
Onsdag 26 oktober
Medverkande hittar du under repsektive programpunkt nedan.
Välkommen kl. 13.00
Representanter från värdorganisationerna hälsar välkommen.
Conny Brännberg (KD) är regionråd och ordförande för Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Han är också vice ordförande för beredningen för Kultur och Fritid, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Västra Götalandsregionen arbetar sedan många år tillbaks för en ökad medie- och informationskunskap på både regional och nationell nivå och stod 2019 värd för Unescos globala konferens om medie- och informationskunnighet (UNESCO Global MIL Feature Conference) och ungdomskonferensen Youth Agenda Forum.
Medie- och informationskunnighet finns inskrivet som en prioriterad fråga i Västra Götalandsregionens kulturstrategi, varför är det en viktig regional fråga? – Under många år har jag arbetat med mediepåverkan och mött tusentals föräldrar för att samtala om mediers påverkan på barn och unga. Jag är övertygad om att föräldrar, lärare och andra vuxna behöver finnas med i barnens medieutbud. Alla behöver tidigt lära sig källkritik och källtillit. Innan jag blev politiker på heltid var mitt fokus inom feministisk filmteori med ett särskilt fokus på kvinnlig representation i media. I min nuvarande roll som kulturpolitiker vill jag bidra med stöd till våra pedagoger, bibliotekarier och andra yrkesgrupper för att ge stöd kring MIK-frågorna.
Läs mer
I Kulturstrategi Västra Götaland 2020–2023 finns prioriteringar kring digitalisering inom kultursektorn och där är medie- och informationskunnighet är en viktig fråga.
Eva Wiberg är rektor vid Göteborgs universitet sedan 2017 och är universitetets chef och främste företrädare.
Hon är professor i italienska och har tidigare arbetat som prorektor vid Lunds universitet. Eva Wiberg är aktiv i flera internationella och nationella universitetsnätverk.
Varför är det viktigt att Göteborgs universitet arrangerar en konferens om medie- och informationskunnighet?
– Universitetet har en viktig roll i att stärka medie- och informationskunnigheten (MIK) i samhället. MIK för samman forskning och kunskap inom en rad angelägna områden som demokrati, yttrandefrihet, medier och digitalisering, där Göteborgs universitet också har sedan länge framstående verksamhet och forskare. I dagens samhälle krävs en förmåga till källkritik men också baskunskaper redan i skolan för att förstå begrepp som demokrati och yttrandefrihet. Inte minst har universiteten en roll i det livslånga lärandet och att fler får samma möjlighet att ta till sig information och saklig kunskap. Det råder idag andra förutsättningar och krav på oss som medborgare för att navigera i en demokrati, vilket kräver påfyllning inom det digitala området särskilt.
Ulla Carlsson är professor i medie- och kommunikationsforskning på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet sedan 2006.
2015 utnämndes hon till UNESCO-professor i yttrandefrihet, medieutveckling och global politik vid Göteborgs universitet. Hon var tidigare direktör för NORDICOM och grundare av tidskriften Nordicom Review, Nordicom Book Series samt the International Clearinghouse on Children, Youth and Media.
Ulla Carlsson har publicerat en rad skrifter om bland annat yttrandefrihet och medie- och informationskunnighet, varit styrelseledamot i flera internationella forskningsorganisationer och haft expertuppdrag för FN, UNESCO, EU, Nordiska ministerrådet och den svenska regeringen. År 2018 initierade hon i samarbete med Svenska Unescorådet en nationell konferens om MIK mot bakgrund av digitaliseringen. Utgångspunkt för konferensen var boken Medie- och informationskunnighet i den digitala tidsåldern. Kartläggning, analyser och reflektioner.
Vad krävs för en progressiv utveckling inom MIK-området framåt? – Fortfarande saknas en gemensam MIK-ram som relaterar till alla berörda sakområden och aktörer – till samhället i stort - som möjliggör faktisk förändring på olika nivåer i samhället. Om något påvisar pandemin, kriget i Ukraina och stundande val om vikten av kunniga och reflekterande medborgare. För att komma ett steg vidare är det viktigt att MIK placeras in och relaterar till delarna i den helhet som syftar till att stärka demokratiutvecklingen och att i konstruktiv anda få till stånd ökad samverkan mellan berörda aktörer inom såväl offentlig som privat sektor och det civila samhället.
Varför är MIK viktigt i en tid när demokratin hotas? kl. 13.15
Carl Heath är senior forskare på RISE, Research Institutes of Sweden.
Carl har tidigare haft regeringsuppdrag som särskild utredare att värna det demokratiska samtalet och leda en nationell satstning på medie- och informationskunnighet. Han är verksam i gränslandet mellan frågor kopplade till samhällets digitalisering, demokrati, innovation och livslångt lärande. I över ett decennium har han arbetat med frågor kopplade till digitaliseringen av samhället, ofta med fokus på utbildningsområdet. Carl hörs också i podden Livslångt.
Vad betyder Medie- och informationskunnighet för demokratin här och nu? – För mig är bildade medborgare som har kunskap om sin samtid och samhällets förutsättningar en hörnsten i en stark demokrati. I takt med att samhället utvecklas och förändras, behöver vi alla ny kunskap. Samhällets digitala strukturomvandling och kraftfullt föränderliga medielandskap ökar behovet av medie- och informationskunnighet för alla, för att skapa förutsättningar för en fortsatt stark demokrati.
Jutta Haider är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. I sin forskning undersöker hon informationspraktiker och digitala kulturers villkor för produktion, användning och distribution av kunskap och information.
Hon har belyst hur dagens kommersiella informationsinfrastruktur förändrar förutsättningar för det demokratiska samtalet, i synnerhet avseende utmaningar som algoritmiska system medför för källkritik och medie- och informationskunnighet.
Jutta forskar för närvarande inom Mistra Environmental Communication, där hon undersöker vad informationskrisen och en minskande tillit till kunskapsinstitutioner betyder för samhällets möjlighet att bemöta klimatförändringen och andra miljörelaterade kriser.
I en ny publikation som du skrivit tillsammans med Olof Sundin, beskriver ni en samtida informationens kris vad menar ni med det? – Vi lever i en tid som kännetecknas av informationens fragmentering och individualisering, med en ökad betydelse av känslor vid kommunikation. Därtill minskar i många länder tilliten till samhällsinstitutioner såsom myndigheter, public service och forskning. Sociala medieplattformar och sökmotorer bidrar till denna informationskris genom att deras algoritmer individanpassar information som förpackas i mindre, lättillgängliga snuttar. Information som skapar känslor genererar mer interaktion och blir därför mer synlig än motsatsen. Källkritik, som ofta lyfts fram som lösningen på denna informationskris, tar sin utgångspunkt i ett kritiskt förhållningssätt till en oproblematiserad tillit, samtidigt som källkritik kräver en slags gemensam tillit i samhället till vissa källor som är mer trovärdiga än andra. Detta kallar vi i boken för en tillitens paradox.
Läs mer
Jutta Haider har nyligen publicerat en bok om aktuella utmaningar kopplat till informationssamhället tillsammans med Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Boken kan läsas fritt här: Paradoxes of Media and Information Literacy: The Crisis of Information
En hälsning från Unescos Global MIL Week i Nigeria kl. 13.35
Hälsning från Nigerias MIL week i Nigeria, i samarbete med Unesco.
Alhaji Lai Mohammed är informations- och kulturminister i Nigeria sedan 2015.
Tidigare var han nationell pressekreterare (National publicity secretary) för det nigerianska politiska partiet All Progressives Congress (APC).
Dagens medie- och kommunikationsvanor kl. 13.45
Kristina Alexanderson är projektledare på Internetstiftelsen.
Hon är ansvarig för Internetstiftelsens skolsatsningar och en av landets ledande experter på arbetet med digital kompetens i skolan.
Sverige har omfamnat den digitala utvecklingen i stort, vilka utmaningar ser ni kopplat till våra nya digitala liv?
– Att vi luras av möjligheterna och inte inser att vi bygger in nya utmaningar. Det är svårt att få syn på inbyggda värderingar/värden i tjänster vi möter på nätet.
Internetstiftelsen på Facebook, Instagram och Twitter: @internetstiftelsen
Forskningsfronter: dagens utmaningar kl. 13.55
Vad är problemet med MIK?
Jesper Strömbäck är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.
Han har publicerat över 200 vetenskapliga artiklar, kapitel och böcker. Tidigare har han bland annat varit biträdande redaktör för de vetenskapliga tidskrifterna Journal of Communication och Political Communication, samt gästforskare vid University of Zurich och University of Florida. Just nu forskar han bland annat om mediernas och medieförtroendets betydelse för kunskapsresistensen i samhället.
Jesper är aktuell med en ny publikation; Knowledge Resistance in High-Choice Information Environments som han skrivit tillsammans med Åsa Wikforss, Kathrin Glüer, Torun Lindholm, Henrik Oscarsson.
Hur påverkar det förändrade medielandskapet vår tillit till samhället? – Det korta svaret är att förändringarna av medielandskapen har en fundamental betydelse för vad vi vet om och hur vi tolkar samhället och samhällsutvecklingen, och mycket talar för att det bidrar till att tilliten i och till olika delar av samhället – medierna, politiken, olika myndigheter, forskning – blir allt mer politiserat.
Följ Jesper Strömbäck på hans blogg: www.jesperstromback.org eller på twitter: @jesperstromback
Reklammedvetenhet i digitala medier
Johanna Arnesson är biträdande lektor i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet och forskar om marknadsföring, politik och digitala medier. Inom MIK-området intresserar hon sig framför allt för frågor om ”advertising literacy”, det vill säga i vilken mån människor har förmåga och vilja att identifiera och förhålla sig kritiska till marknadsföring och reklam, framför allt i digitala miljöer.
Vilken betydelse har sociala medier för det offentliga samtalet? – Sociala medier erbjuder ökade möjligheter till medvetandehöjande, politisk debatt, och utbyte av erfarenheter även för individer/grupper som annars inte ges utrymme eller röst i det offentliga samtalet. Samtidigt påverkas sociala medier av kommersiella och politiska aktörer som på olika sätt och av olika anledningar vill styra eller begränsa det offentliga samtalet.
Catarina Player-Koro är professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås och docent vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs Universitet.
Hennes forskning handlar om skolans digitalisering och har haft både undervisningens innehåll och frågan om skolan digitalisering från ett mer politiskt (policy) perspektiv i fokus. På senare år har hon studerat konsekvenser av IT-industrins ökade inflytande på digitaliseringsfrågan men också hur digitala plattformar påverkar undervisning, lärare och skolors arbete och i förlängningen också utbildningssystem.
Vilka utmaningar står skolan och utbildningen inför och vad behöver samhället göra för att möta dessa?
– Digitaliseringen av skola och utbildning har under alltför lång tid drivits av en expansiv digital utbildningsmarknad där stora IT-koncerner varit tongivande både gällande vilken digital teknik och vilka kompetenser elever och lärare behöver. Numera är skolan i likhet med andra institutioner och verksamheter en digital miljö uppbyggd av digitala plattformar som formar såväl utbildningens innehåll som lärares arbete, undervisningen och elevers lärande. Plattformarna införs ofta med löften om att effektivisera lärares arbete, förbättra undervisning och elevers lärande. Samtidigt visar flera studier att tekniken skapar merarbete genom att lärare behöver anpassa undervisningen till plattformens logik och till den ständiga förändringen av orsakad av driftsstörningar och nya upphandlingar. Löften om individualiserat lärande förändrar synen på såväl individer som undervisningens syfte och innehåll och verkar för att bevara orättvisor i utbildningssystemet. Samhället och skolan behöver återta kontrollen över den digitala tekniken så att den anpassas till skolan, lärare och elevers behov. För att åstadkomma detta är det nödvändigt att kritiskt granska teknikdeterministiska löften om revolutionerande förändringar och i stället fundera på hur teknik kan stödja en likvärdig skola och undervisning som syftar till att utveckla kritiskt tänkande individer med kompetenser att förstå och verka i ett allt mer komplext samhälle.
Läs mer
Catarina är en av författarna till en artikel om historiken kring skolans digitalisering: Bergviken Rensfeldt, A., & Player-Koro, C. (2020). “Back to the future”: Socio-technical imaginaries in 50 years of school digitalization curriculum reforms Seminar.net, 16(2), 20. Läs mer här...
Effektiv undervisning mot lögner och missförstånd på nätet
Thomas Nygren är professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap på Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Hans breda forskningsintresse omfattar bland annat utbildning för internationell förståelse, historiskt tänkande, digital kompetens, kritiskt tänkande och mänskliga rättigheter.
Thomas Nygren är forskningsledare i projekten Nyhetsvärderaren samt GÄCKA , som finansieras av Vinnova och Skolforskningsinstitutet. Han medverkar som expert i EU-kommissionens arbetsgrupp för digital litteracitet mot desinformation.
Det är ett nytt läge i Europa efter Rysslands krig i Ukraina, hur påverkar det oss i Sverige? Vad står på spel? - Läget med informationskrig i samband med kriget i Ukraina har nu efter informationspåverkan vid valet i USA 2016 och informationsepidemin under pandemin återigen aktualiserat vikten av digital källkritik som ett demokratiskt självförsvar.
Thomas Nygren ligger också bakom spelet Bad News Game som riktar sig till svenska skolor.
MIK i Sverige – presentation av Statens Medieråds kartläggning kl. 14.50
Statens medieråd koordinerar det nationella aktörsnätverket MIK Sverige på uppdrag av regeringen. Syftet med nätverket är att genom samverkan utveckla kunskap, stärka kvaliteten och effektivisera arbetet inom MIK-området – och därigenom stärka medie- och informationskunnigheten hos alla i Sverige.
I nätverket MIK Sverige ingår idag 22 myndigheter och organisationer som arbetar med medie- och informationskunnighet.
Den senaste stora satsningen för MIK Sverige är Tema: Valet 2022. MIK Sveriges har tagit fram valpaket bestående av lärresurser om medie- och informationskunnighet (MIK) kopplade till riksdagsvalet. Resurserna riktar sig till skolbibliotekarier och utbildare inom vuxenutbildning och folkbildning.
Kan du nämna några förändringar på MIK-området sedan senaste MIK-kartläggningen 2018?
– Då var området mer splittrat än idag: Det fanns flera aktiva aktörer inom MIK-området - men ingen formaliserad samverkan - och ingen aktör hade ett uttalat ansvar för frågorna på nationell nivå. Detta plockade politiken upp och genom regeringens MIK-uppdrag till Statens medieråd finns nu en mandaterad ansvarsaktör med en koordinerande roll. Vi har också fått in några nya huvudaktörer och sektorer inom MIK-området, utifrån utvecklingen och omvärldsläget.
Catharina Bucht är utredare och projektledare inom MIK-programmet på Statens medieråd.
Hon har tidigare arbetat som medieanalytiker och forskningsinformatör med fokus på barn, unga och MIK vid Nordicom, Göteborgs universitet. Hon har även varit projektledare vid Förvaltningen för kulturutveckling (tidigare Kultur i Väst), 2019, då Västra Götalandsregionen var värd för Unescokonferensen Global MIL Feature Conference.
Hur kan MIK-kartläggning bli ett verktyg för att stärka MIK?
– Genom att återkommande kartlägga det komplexa MIK-området blir det möjligt att följa var och hur arbete sker, att spåra utveckling. Finns det områden som bör förstärkas? Finns det målgrupper som faller mellan stolarna? Förhoppningsvis kan kunskaper från kartläggningen även bidra till nya samverkansinitiativ. Kartläggningen är central för Statens medieråd i rollen som koordinator och kunskapsnav för MIK i Sverige, men även för aktörer på området som vill bilda sig en uppfattning om politisk styrning, regionernas arbete, var i samhället insatser utförs och vilka MIK-områden som berörs. Från och med i år ska dessutom alla medlemsländer rapportera sina åtgärder för att främja MIK till EU-kommissionen. Den svenska kartläggningen kommer då bidra till det europeiska arbetet med att stärka MIK.
Johan Holmberg är film- och mediepedagog och verksamhetsledare för Filmpedagogerna.
Han företräder filmpedagogerna bland annat i nätverket MIK Sverige och är medlem i EU-kommissionens Medie Literacy Expert Group.
Filmpedagogerna Folkets Bio arbetar sedan 30 år övergripande med MIK ur alla dess aspekter men med fokus på rörliga bilder. Filmpedagogerna erbjuder utbildningar i form av föreläsningar, kurser och workshops. Målgrupperna är alla från förskola till seniorer men huvudsakligen utbildningsväsendet.
I projektet ”Hållbar hembygd via ökad MIK” samverkade Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet, Filmpedagogerna, GR-regionen, Visual Arena och Mediepoolen. Här utvecklades en pedagogisk modell för ökad medie- och informationskunnighet över generationsgränser. Projektet genomfördes i Västra Götaland och fokuserade på bild-, film- och arkivkunnighet. Åldersblandade grupper diskuterade de lokala natur- och kulturarvens dåtid och framtid utifrån ett hållbarhetsperspektiv, och presenterade sina resultat i form av korta filmer.
Hur viktigt är det att skapa lokalt engagemang för MIK?
– Intresset för det lokala kulturarvet går över generationsgränser. I vårt projekt skapar vi engagemang genom att erbjuda, analysera och använda bilder från deltagarnas närmiljöer – det vill säga från platser, byggnader och verksamheter som de känner igen. Utifrån dessa bilder gör grupperna nya visuella och audiovisuella visioner. Om vi kan använda ett MIK-projekt för att öka kunskaper om hållbarhet och medier samtidigt som vi skapar ytor för unga och gamla att lära tillsammans, då har vi bidragit till ett bättre och klokare samhälle.
Robert Olsson är vd för branschorganisationen Utgivarna och ordförande för Medier & demokratis styrgrupp.
Han har varit verksam som journalist i många år, reporter på Bohusläningen, Göteborgs-Tidningen, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och TV4. Han har också varit chef i sammanlagt 25 år på TV4 och SVT.
Medier & demokrati vid Lindholmen Science Park är en neutral utvecklingsmiljö där medieaktörer, akademier och samhällsinstitutioner tillsammans driver forskning. Målet är att stärka mediernas innovationskraft, journalistiken, det offentliga samtalet och demokratin.
I projektet "Lokal demokrati i en global värld" vill Medier & demokrati testa nyhetsmedier och bibliotek experimentellt om och hur nya former av samverkan kan stärka lokal nyhets- och kunskapsförmedling och invånarnas medie- och informationskunnighet. Vilket ansvar för demokratin är det rimligt att medierna bär? – Medierna har en helt avgörande roll i en demokrati då yttrande- och pressfrihet utgör fundamenten för en demokrati. Mediernas och ansvarig utgivarnas roll innebär ett ansvar att på ett korrekt sätt förmedla nyheter, bidra med perspektiv och att genomföra granskningar av samhällets olika beståndsdelar. Varje försök att begränsa mediernas självständighet måste motarbetas.
Josefine Nilsman är kommunikatör på Centrum för samhällsorientering i Stockholms län.
Centrum för samhällsorientering i Stockholms län (CSO) samordnar kurser om det svenska samhället för alla kommuner i Stockholms län och Håbo kommun i Uppsala län. Samhällsorientering är en lagstadgad kurs på minst 100 timmar som syftar till att underlätta nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet.
Kursledarna kallas för samhällskommunikatörer och de spelar en nyckelroll i nyanländas etablering i samhället och deras möjlighet till ett självständigt liv i Sverige. De lär ut och leder diskussioner om arbetsmarknaden i Sverige, individens rättigheter och skyldigheter och föräldrarollen i ett nytt land etc. CSO arrangerar regelbundna fortbildningar för samhällskommunikatörerna i ämneskunskap och pedagogik. Senaste året har flera av dessa fortbildningar haft tema kring medveten medieanvändning och MIK från olika perspektiv som samhällsmedborgare, konsument och föräldrar.
Vilka perspektiv av MIK är det viktigt att stärka hos nyanlända?
– Det är viktigt att personer som är nya i Sverige får en förståelse för det svenska medielandskapet och får kännedom om trovärdiga källor i sitt nya hemland. Innan denna målgrupp har lärt sig svenska kan de behöva stöd i hur de kan hitta tillförlitlig information på sitt modersmål. För nyanlända som är föräldrar är det viktigt att lära sig mer om barn och MIK och vilka lagar som gäller för vad som publiceras på nätet. Sociala mediers roll och dess påverkan i ungas liv samt hur föräldrar kan skydda barn och unga på internet är en ytterligare del av MIK som är betydelsefull för målgruppen. För en del personer ur målgruppen fortsätter de följa nyheter genom hemlandets kanaler, på grund av språksvårigheter, vana eller okunskap till pålitliga källor i Sverige etcetera. Desinformation och källkritik kan de därför behöva få stärkt kunskap om.
På informationsverige.se finns en praktisk handbok för samhällskommunikatörer som tagits fram inom ramen för MILSA utbildningsplattform.
De främsta utmaningarna utifrån ett barnperspektiv kl. 15.25
Sonia Livingstone är professor vid institutionen för media och kommunikation vid London School of Economics and Political Science.
Hon har ett särskilt intresse för barn och ungas medieanvänding och har publicerat 20 böcker om mediekunskap och rättigheter i den digitala miljön, bland annat "Parenting for a Digital Future: How hopes and fears about technology shape children's lives" samt ”The Class: Living and Learning in the Digital Age".
Sonia leder för närvarande Digital Futures Commission och projektet Global Kids Online. Hon är biträdande direktör för det UKRI-finansierade Nurture Network och leder arbetspaket för två europeiska projekt: ySKILLS (Youth Skills) och CO:RE (Children Online: Research and Evidence). Hon är också grundare av forskningsnätverket EU Kids Online.
Den digitala världen är väldigt närvarande i barns liv. Vilket verktyg är det allra viktigast att skolan ger eleverna?
– Jag tror att lärare redan har många idéer kring hur man undervisar i medie- och informationskunnighet, men jag skulle vilja att skolan lägger mer vikt och undervisning kring den affärsmodell som ligger bakom de stora digitala aktörerna, så att barn förstår de kommersiella motiven bakom tjänsterna de använder.
Följ Sonia Livingstone på sociala medier: @Livingstone_S
Folkbildningens roll kl. 15.35
Johan Fyrberg är ordförande för branschorganisationen Studieförbunden i samverkan. Han är också förbundschef för Studieförbundet Vuxenskolan.
Vilken roll kan folkbildningen spela för medie- och informationskunnighet i samhället?
– Information och kunskap bygger på interaktion mellan människor och människor upplever och konsumerar det mediala i sin vardag. Genom folkbildningens unika roll inom civilsamhället, med flera hundra föreningssamarbeten, möjliggör folkbildning för möten mellan människor. Genom vägföreningen, idrottsföreningen, kultur/musikgruppen, i ett parti, i hembygdsföreningen – i alla dessa sammanhang finns folkbildningen med sin värdegrund, om att respektera varandra, gemensamt utforska och bilda sig gemensamt.
Läs mer
På Studieförbundet Vuxenskolans blogg "Våra åsikter om folkbildning och föreningsliv" skriver bland Johan Fyrberg om aktuella frågor för Studieförbundet Vuxenskolan, folkbildningen och föreningslivets utveckling.
Amanda Lind är riksdagsledamot och medie- och kulturpolitisk talesperson för miljöpartiet samt ordförande i kulturutskottet.
Conny Brännberg (KD) är regionråd och ordförande för Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Han är också vice ordförande för beredningen för Kultur och Fritid, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Västra Götalandsregionen arbetar sedan många år tillbaks för en ökad medie- och informationskunskap på både regional och nationell nivå och stod 2019 värd för Unescos globala konferens om medie- och informationskunnighet (UNESCO Global MIL Feature Conference) och ungdomskonferensen Youth Agenda Forum.
Medie- och informationskunnighet finns inskrivet som en prioriterad fråga i Västra Götalandsregionens kulturstrategi, varför är det en viktig regional fråga? – Under många år har jag arbetat med mediepåverkan och mött tusentals föräldrar för att samtala om mediers påverkan på barn och unga. Jag är övertygad om att föräldrar, lärare och andra vuxna behöver finnas med i barnens medieutbud. Alla behöver tidigt lära sig källkritik och källtillit. Innan jag blev politiker på heltid var mitt fokus inom feministisk filmteori med ett särskilt fokus på kvinnlig representation i media. I min nuvarande roll som kulturpolitiker vill jag bidra med stöd till våra pedagoger, bibliotekarier och andra yrkesgrupper för att ge stöd kring MIK-frågorna.
Läs mer
I Kulturstrategi Västra Götaland 2020–2023 finns prioriteringar kring digitalisering inom kultursektorn och där är medie- och informationskunnighet är en viktig fråga.
Fredrik Malm är riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson för liberalerna samt ordförande i utbildningsutskottet.
Ida Karkiainen (S) är avgående civilminister.
Hon har ett stort intresse för MIK-frågor, bland annat satt hon som ledamot i 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté.
Sammanfattning av dagen kl. 16.20 – 16.30
Med Carl Heath.
Ytterligare programpunkter för konferensgäster
Möt MIK-praktiker kl. 16.30 – 17.00
Möt de som jobbar direkt med målgrupperna, föreningar, aktörer och verksamheter som jobbar med MIK-relaterad verksamhet mot olika målgrupper. Mer information om utställarna hittar du här.
Välkomstbubbel och middag kl. 18.30 – 21.30
Middagen ges på Park Avenue, på Kungsportsavenyen 36. Under kvällen bjuds det på ett program med kulturella inslag.
Bror Gunnar Jansson spelar under middagsprogrammet på onsdagen.
Han är sångare, gitarrist och trummis som debuterade med ett självbetitlat soloalbum 2012. Han har sedan länge varit välkänd i Frankrike, men blev bredare känd för den svenska publiken 2019, bland annat genom sin medverkan i På Spåret. Under 2023 spelar han in sitt sjätte fullängdsalbum som soloartist, med musik som spänner över southern gothic, blues, stoner-rock och amerikansk folkmusik.
Duaa Kamel läser sin poesi under middagsprogrammet på onsdagen.
Duaa Kamel är en poet som skildrar kriget, patriarkatet och kampen för överlevnad i dikter präglade av ironi, indignation och nihilism. Duaa Kamel kommer från Gaza och är Fristadskonstnär i Uddevalla 2021–2023.
Olga Kovalenko spelar under middagsprogrammet på onsdagen.
Hon föddes 1989 i den lilla ukrainska staden Ananyiv, där hon började i musikskola redan vid sex års ålder. Som 14-åring åkte hon till Odessa för att studera dombra, ett stränginstrument i lut-familjen, vid Musikhögskolan. Därefter har Olga Kovalenko arbetat som musiker i olika sammanhang, i en folkorkester såväl som i ett popband. Hon har även arbetat som lärare på en musikskola i Odessa. Den 8 mars tvingades hon lämna Odessa, på grund av kriget i Ukraina.
Mina Dennert är konferencier under middagsprogrammet på onsdagen.
Mina Dennert är journalist, författare samt är generalsekreterare för organisationen I Am Here International.
Hur kan var och en av oss bidra till ett bättre medieklimat? – När jag är ute och pratar om demokrati och inkludering handlar det allt mer om desinformation och konspirationsteorier. Vi kan tycka vad vi vill om sociala medier-plattformarna men vi påverkas helt oavsett av vad som pågår där. Och vi som befinner oss där - om än motvilligt - har all möjlighet att styra innehållet. Jag försöker därför inspirera fler till att bygga resiliens mot faktaresistens och hopplöshet och tar varje tillfälle jag får att uppmuntra fler till att sprida de budskap vi själva vill se mer av!
Karin Hübinette är journalist, programledare och ordförande för Institutet för mediestudier.
Karin har ett starkt intresse för medie- och samhällsfrågor, vilket hon arbetat med i många år som programledare för olika program som Uppdrag granskning, Agenda och Aktuellt. Hon har också arbetat som SVT:s programbeställare för nyheter och samhälle samt projektlett SVT:s bevakning av riksdagsvalet, bland mycket annat.
Karin Hübinette är journalist och programledare och sedan två år tillbaka ordförande för Institutet för mediestudier.
Karin har ett starkt intresse för medie- och samhällsfrågor, vilket hon arbetat med i många år som programledare för olika program som Uppdrag granskning, Agenda och Aktuellt. Hon har också arbetat som SVT:s programbeställare för nyheter och samhälle samt projektlett SVT:s bevakning av riksdagsvalet, bland mycket annat.
Vad betyder MIK för dig?
– Medie- och informationskunnighet är ett otroligt spännande område – och komplicerat. Å ena sidan har människor sällan konsumerat och själva producerat så mycket media och information i olika former som nu, å andra sidan är just den gränslösa mängden en utmaning. Vad är sant? Vem är avsändaren? Vilket är syftet? Det är också en utmaning att förstå kunskapsbehoven, vad måste man förstå och vem eller vilka ska bistå med den kunskapen?
