Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Medverkande

Välkommen att här läsa mer om de medverkande på konferensen Medie- och informationskunnighet (MIK) för ett demokratiskt medborgarskap (26–27 oktober 2022).

Här kan du läsa mer om de medverkande och deras arbete. Sidan kommer att fyllas på med presentationer efter hand.

Anette Novak är sedan april 2022 vd för Svenska Filminstitutet. Hon kommer senast från Statens medieråd, som bland annat ansvarar för svensk filmgranskning, där hon var direktör och myndighetschef.

Till tidigare erfarenheter hör uppdrag som regeringens särskilda utredare för Medieutredningen (2015–16). Syftet med denna utredning var att ta fram nya verktyg för den framtida mediepolitiken. Åren 2013–18 var Anette VD för statliga IT- och designforskningsinstitutet RISE Interactive Institute AB. Anette Novak är utbildad journalist och har haft en lång rad chefstjänster inom området, bland annat som chefredaktör och ansvarig utgivare men också tunga styrelseplatser, bland annat i branschorganisationen Tidningsutgivarna, Sveriges Radio och Schibsteds ägarstiftelse. Anette Novak var också Sveriges representant i World Editors Forum i många år. 

Hur kan bildningen kring rörliga bilder och medier stärkas? 

– Barn och unga väljer att kommunicera via bilder. De lär sig tidigt att filma, redigera och publicera. Men ännu är det vanligare med uppsatsskrivning än med videoberättande i skolans värld.  Det öppnar sig också en klyfta till de äldre generationerna – som har vuxit upp under en mer textbaserad tid och inte har samma färdigheter. För det offentliga samtalet, för demokratin, behöver vi en mångfald av röster som kan samtala med varandra på lika villkor. Det är därför av yttersta vikt att kunskaper och färdigheter i rörlig bild stärks i alla delar av befolkningen. Inte bara bland barn och unga, som pekas ut i Filminstitutets uppdrag. Åtgärder för att stärka bildning kring rörlig bild handlar till exempel om att förstärka relevanta högskoleutbildningar, öka medvetenheten om rörliga bilders vikt så att de får ta den plats de bör ha i lärare och elevers vardag, större utrymme för film och rörlig bild i Kulturskolan och riktade medel till folkbildningen 

Läs mer

Här hittar du Anette Novak på Twitter: @anettenovak

Anna-Karin Johansson är generalsekreterare för Svenska Unescorådet, en kontaktlänk mellan FN-organet Unesco och Sveriges regeringen, myndigheter, civilsamhälle och akademi.

Anna-Karin Johansson började sin yrkesbana som journalist och har sedan arbetet med frågor kring mänskliga rättigheter och global utveckling. Hon har bland annat arbetet på RFSU, Svenska Afghanistankommittén, Regeringskansliet, Sida och Forum för levande historia. 

Vilka är de största utmaningarna när det gäller yttrandefriheten globalt? 

– Unesco bedriver ett aktivt arbete i syfte att kartlägga och synliggöra situationen för yttrandefriheten globalt. Sedan 2014 publiceras flaggskeppsrapporten World trends in freedom of expression and media development med sikte på globala yttrandefrihetstrender. 

Den hotade mediefriheten består av begränsade möjligheter att fritt publicera och sprida innehåll på digitala plattformar. Nationella lagar stiftas med syfte att begränsa desinformation, cyberkriminalitet eller hatpropaganda, men i praktiken har dessa allvarliga följder för det fria ordet. Sedan 2016 har minst 57 lagar antagits eller ändrats i 44 olika länder innehållande vaga formuleringar eller oproportionerliga straff.  

Mångfalden av medier är hotad, detta trots ökad digital tillgänglighet med nästan en fördubbling av sociala medieanvändare från 2,3 miljarder 2016 till 4,3 miljarder 2021. Försämringen är bunden till utvecklingen av sociala medier som utmanar traditionella mediers finansieringsmodeller. Detta leder till svårigheter för överlevnaden av medier som exempelvis bedriver kvalitativ journalistik.  

Ytterligare en utmaning är de processer som vidtas för att ta kontroll över medier, även kallat ”media capture”. Politiska, statliga, privata eller religiösa aktörer ökar härigenom sitt inflytande eller tar kontroll över organ och processer som är viktiga för fria medier. Processen sker ofta gradvis och kan vara lätt att missa – ett första steg kan vara en alltmer uppskruvad debatt om mediernas trovärdighet och anklagelser om att media följer en viss politisk agenda. 

Yttrandefriheten fortsätter att utmanas inom olika yrkesgrupper i form av journalister, kulturskapare och akademiker. I synnerhet uppmärksammar Unesco frågan om journalisters säkerhet. Trots att dödandet av journalister minskat under de fem senaste åren har fängslandet nått nya rekord år 2021 med 293 fängslade journalister. Unesco observerar att kvinnor är särskilt utsatta för hot på nätet där hela 73 procent av den kvinnliga kåren anger att de någon gång drabbats. Detta utgör ett allvarligt hot mot mångfalden av röster samt likställda möjligheter till deltagandet i den demokratiska debatten. 

Vad kan Sverige bidra med i det globala arbetet för att stärka yttrandefriheten? 

–  Det krävs nya regler för sociala medier, statliga stöd till självständig public service och större engagemang från privata aktörer. Inom Unesco betonas vikten av att skapa rättsliga standarder för att komma åt de negativa yttrandefrihetstrenderna. Sverige kan vara med och tydligare lyfta denna fråga i en internationell kontext.  

Sverige bör fortsätta delta aktivt i den internationella dialog som förs inom Unesco och arbeta för att stärka yttrandefriheten globalt. Som organisation har Unesco en viktig uppgift i att identifiera trender på området för att således kunna verka för globalt samarbete i rätt riktning. Här kan Sverige vara ett viktigt stöd i arbetet framåt.  

Läs mer

Läs UNESCO's World Trends in Freedom of Expression and Media Development: Global Report 2021/2022, som analyserar statusen för medias frihet, pluralism, oberoende och journalisters säkerhet för de senaste fem åren.

Axel Danielsson är delägare, regissör och producent på bolaget Plattform Produktion i Göteborg. 

Han gör filmer tillsammans med Maximilien Van Aertryck och deras filmer har tävlat, nominerats och vunnit priser på filmfestivaler såsom Berlinale, Cannes, Toronto, Sundance, Clermont Ferrand och European Film Awards (EFA). 2012–2019 var Axel Danielson filmlärare på Konsthögskolan Valand, Göteborg Universitet.  

Under 2023 är Axel aktuell med filmen “Broadcast” som han producerat och regisserat tillsammans med Maximilien Van Aertryck. Den nya dokumentären är en observerande och filosofisk film om hur vi människor visuellt uppfattar världen och hur vi väljer att skildra den. Vems perspektiv ser vi? Vilka intressen ligger bakom? Och vad gör dessa bilder med vår uppfattning av världen?  

Har vi en naiv syn på film och rörliga bilder idag? 

– Problemet är kanske att vi inte har en samlad syn på området. Där tvärvetenskapliga perspektiv ger en samlingspunkt för hur vi som samhälle ska förhålla oss och med vilka verktyg vi ska rusta oss med. Den fotografiska bildens verkningar skär igenom såväl det kulturella fältet som det medicinska eller neuro-vetenskapliga. Det sträcker sig från konstområdet till myndigheten för psykologiskt försvar, från barnprogram till politisk propaganda. För mig är det naivt att tänka att bilder inte påverkar oss i grunden och att det påverkar det samhälle vi lever i. Diskussionen stannar ofta i ”video-vålds-debatten” från 80-talet, i för eller emot förbud. Vi behöver tänka mycket bredare i begrepp av ’bildning' och hur skolan ska formera sig förhållande till bildsamhället. Som vanligt i utvecklingen kommer teknologin först och därefter formerar sig samhället. Det är hög tid för den formeringen!

Läs mer

Axel Danielsson tipsar om en intressant artikel om unga och källkritik från huffpost.com

Carl Heath är senior forskare på RISE, Research Institutes of Sweden.

Carl har tidigare haft regeringsuppdrag som särskild utredare att värna det demokratiska samtalet och leda en nationell satstning på medie- och informationskunnighet. Han är verksam i gränslandet mellan frågor kopplade till samhällets digitalisering, demokrati, innovation och livslångt lärande. I över ett decennium har han arbetat med frågor kopplade till digitaliseringen av samhället, ofta med fokus på utbildningsområdet. Carl hörs också i podden Livslångt. 

Vad betyder Medie- och informationskunnighet för demokratin här och nu?    
– För mig är bildade medborgare som har kunskap om sin samtid och samhällets förutsättningar en hörnsten i en stark demokrati. I takt med att samhället utvecklas och förändras, behöver vi alla ny kunskap. Samhällets digitala strukturomvandling och kraftfullt föränderliga medielandskap ökar behovet av medie- och informationskunnighet för alla, för att skapa förutsättningar för en fortsatt stark demokrati. 

Läs mer

Carl Heath är aktuell med ett utredningsarbete som kan följas här: www.demokratiskasamtalet.se  

Catarina Player-Koro är professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås och docent vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs Universitet.

Hennes forskning handlar om skolans digitalisering och har haft både undervisningens innehåll och frågan om skolan digitalisering från ett mer politiskt (policy) perspektiv i fokus. På senare år har hon studerat konsekvenser av IT-industrins ökade inflytande på digitaliseringsfrågan men också hur digitala plattformar påverkar undervisning, lärare och skolors arbete och i förlängningen också utbildningssystem.  

Vilka utmaningar står skolan och utbildningen inför och vad behöver samhället göra för att möta dessa? 

– Digitaliseringen av skola och utbildning har under alltför lång tid drivits av en expansiv digital utbildningsmarknad där stora IT-koncerner varit tongivande både gällande vilken digital teknik och vilka kompetenser elever och lärare behöver. Numera är skolan i likhet med andra institutioner och verksamheter en digital miljö uppbyggd av digitala plattformar som formar såväl utbildningens innehåll som lärares arbete, undervisningen och elevers lärande. Plattformarna införs ofta med löften om att effektivisera lärares arbete, förbättra undervisning och elevers lärande. Samtidigt visar flera studier att tekniken skapar merarbete genom att lärare behöver anpassa undervisningen till plattformens logik och till den ständiga förändringen av orsakad av driftsstörningar och nya upphandlingar. Löften om individualiserat lärande förändrar synen på såväl individer som undervisningens syfte och innehåll och verkar för att bevara orättvisor i utbildningssystemet. Samhället och skolan behöver återta kontrollen över den digitala tekniken så att den anpassas till skolan, lärare och elevers behov. För att åstadkomma detta är det nödvändigt att kritiskt granska teknikdeterministiska löften om revolutionerande förändringar och i stället fundera på hur teknik kan stödja en likvärdig skola och undervisning som syftar till att utveckla kritiskt tänkande individer med kompetenser att förstå och verka i ett allt mer komplext samhälle.  

Läs mer 

Catarina är en av författarna till en artikel om historiken kring skolans digitalisering: Bergviken Rensfeldt, A., & Player-Koro, C. (2020). “Back to the future”: Socio-technical imaginaries in 50 years of school digitalization curriculum reforms Seminar.net, 16(2), 20. Läs mer här...

Fler tillgängliga texter på svenska finns i böckerna Digital kompetens för lärare och Flip the system – förändra skolan från grunden 

 

Catharina Bucht är utredare och projektledare inom MIK-programmet på Statens medieråd.

Hon har tidigare arbetat som medieanalytiker och forskningsinformatör med fokus på barn, unga och MIK vid Nordicom, Göteborgs universitet. Hon har även varit projektledare vid Förvaltningen för kulturutveckling (tidigare Kultur i Väst), 2019, då Västra Götalandsregionen var värd för Unescokonferensen Global MIL Feature Conference.

Hur kan MIK-kartläggning bli ett verktyg för att stärka MIK?   

– Genom att återkommande kartlägga det komplexa MIK-området blir det möjligt att följa var och hur arbete sker, att spåra utveckling. Finns det områden som bör förstärkas? Finns det målgrupper som faller mellan stolarna? Förhoppningsvis kan kunskaper från kartläggningen även bidra till nya samverkansinitiativ. Kartläggningen är central för Statens medieråd i rollen som koordinator och kunskapsnav för MIK i Sverige, men även för aktörer på området som vill bilda sig en uppfattning om politisk styrning, regionernas arbete, var i samhället insatser utförs och vilka MIK-områden som berörs. Från och med i år ska dessutom alla medlemsländer rapportera sina åtgärder för att främja MIK till EU-kommissionen. Den svenska kartläggningen kommer då bidra till det europeiska arbetet med att stärka MIK.   

Läs mer

På Statens medieråds hemsida hittar du information om hur myndigheten arbetar med medie- och informationskunnighet.

Cathrine Norberg, är professor i engelska och prorektor vid Luleå tekniska universitet.

Hon är också vice ordförande i Lärarutbildningskonventet. 

Hur kan lärarhögskolorna bidra till en ökad medie- och informationskunnighet hos unga?  
– Genom att skapa ökad medvetenhet om ungas medievanor samt fokus på medie- och informationskunnighet i programmen, bidrar lärarutbildningarna till demokratiutveckling och kritiskt tänkande.  

Läs mer

Läs mer om Cathrine Norberg på Luleå tekniska universitets hemsida...

Charlotte Ingvar-Nilsson är sedan 2017 generaldirektör för Myndigheten för press, radio och tv (MPRT).

Dessförinnan var hon enhetschef och departementsråd vid kulturdepartementet på medie- och filmenheten. I denna roll var hon huvudman för bland annat MPRT och Statens medieråd. Ansvaret omfattade allt från presstöd, radio- och tv-sändningar till skyddet för barn vad gäller skadlig mediepåverkan och medie- och informationskunnighet.

Charlotte Ingvar-Nilsson är även styrelseledamot i Erga, European Regulators Group for Audiovisual Media Services. Erga omfattar regleringsmyndigheter inom EU och har bland annat i uppdrag att ge råd och bistå kommissionen i dess arbete med frågor som rör audiovisuella medietjänster samt underlätta samarbetet mellan medlemmarna och verka för utbyte av erfarenheter och god praxis. 

Vilken roll spelar mediernas villkor och utveckling för medborganas medie- och informationskunnighet?  

– Medier spelar en avgörande roll för verklig demokrati. Deras uppgift är bland annat att fritt granska och ifrågasätta makten; att producera och sprida nyheter, information och kunskap. Att medierna har goda villkor och kan hänga med i den digitala utvecklingen är i sin tur en förutsättning för vår medie- och informationskunnighet. 

Läs mer

Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) driver Mediebloggen som du hittar här...

Här hittar du alla inlägg som generaldirektör Charlotte Ingvar-Nilsson har gjort på Mediebloggen...

Conny Brännberg (KD) är regionråd och ordförande för Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Han är också vice ordförande för beredningen för Kultur och Fritid, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Västra Götalandsregionen arbetar sedan många år tillbaks för en ökad medie- och informationskunskap på både regional och nationell nivå och stod 2019 värd för Unescos globala konferens om medie- och informationskunnighet (UNESCO Global MIL Feature Conference) och ungdomskonferensen Youth Agenda Forum.

Medie- och informationskunnighet finns inskrivet som en prioriterad fråga i Västra Götalandsregionens kulturstrategi, varför är det en viktig regional fråga?  
– Under många år har jag arbetat med mediepåverkan och mött tusentals föräldrar för att samtala om mediers påverkan på barn och unga. Jag är övertygad om att föräldrar, lärare och andra vuxna behöver finnas med i barnens medieutbud. Alla behöver tidigt lära sig källkritik och källtillit. Innan jag blev politiker på heltid var mitt fokus inom feministisk filmteori med ett särskilt fokus på kvinnlig representation i media. I min nuvarande roll som kulturpolitiker vill jag bidra med stöd till våra pedagoger, bibliotekarier och andra yrkesgrupper för att ge stöd kring MIK-frågorna.  

Läs mer

Kulturstrategi Västra Götaland 2020–2023 finns prioriteringar kring digitalisering inom kultursektorn och där är medie- och informationskunnighet är en viktig fråga.

Västra Götalandsregionen arbetar aktivt med MIK-frågor kopplade till biblitoteksutveckling. Välkommen att läsa mer om det digitala biblioteket här. 

Västra Götalandsregionen kraftsamlar under 2020–2023 för att öka invånarnas digitala delaktighet. Välkommen att läsa mer här. 

Här kan du läsa mer om varför Västra Götalandsregionen samarrangerar den nationella konferensen Medie- och informationskunnighet (MIK) för ett demokratiskt medborgarskap i Göteborg i oktober 2022, och varför regionen samtidigt startar upp ett nationellt MIK-nätverk.  

Eva Marsh är utbildad rektor och grundskollärare och har sedan 2014 arbetat på Backatorpsskolan i Göteborg. 1999–2014 har hon arbetat med MIK-relaterade uppdrag på Skolverket och Myndigheten för skolutveckling.

Eva har bland annat ingått i den arbetsgrupp som under åren har skapat och drivit de nationella webbplatserna Multimediabyrån och Praktisk IT- och Mediekompetens, PIM. Syftet med båda webbplatserna har varit att stödja utvecklingen av lärares digitala kompetens. 

Hur arbetar man i skolan med medie- och informationskunnighet i praktiken i dag? 

– Hos oss på Backatorpsskolan har vi en långsiktig satsning på MIK där vi värnar om undervisning som stödjer demokratiska arbetsformer där elevers egna initiativ uppmuntras och tas på allvar, för att eleverna ska kunna erfara demokrati och utveckla en känsla av agency, en känsla av medbestämmande och att bli lyssnade på. I det praktiska arbetet med MIK ingår söklust vilket engagerar eleverna och ger en praktisk träning i demokrati i form av medinflytande eller gemensamt ansvarstagande. Eleverna får använda olika uttrycksformer och verktyg för att skapa och kommunicera. 

Läs mer

Backatorpsskolan är en fristående F–6-skola med 340 elever och drygt 60 anställda, på Hisingen i Göteborg. www.backatorpsskolan.se 

Backatorpsskolan har med start 2021, tillsammans med partners från Finland, Norge, Sverige och Slovenien, startat upp det EU-finansierade projektet Erasmus + strategiska partnerskap Skolutbildning. Projektets mål är att engagera forskare, lärare och studenter i att utveckla arbetssättet Storyline som ett verktyg för undervisning och lärande om resiliens och hållbar utveckling. Läs mer om Storyline här: storyline.education  

Eva Wiberg är rektor vid Göteborgs universitet sedan 2017 och är universitetets chef och främste företrädare.

Hon är professor i italienska och har tidigare arbetat som prorektor vid Lunds universitet. Eva Wiberg är aktiv i flera internationella och nationella universitetsnätverk.   

Varför är det viktigt att Göteborgs universitet arrangerar en konferens om medie- och informationskunnighet? 

– Universitetet har en viktig roll i att stärka medie- och informationskunnigheten (MIK) i samhället. MIK för samman forskning och kunskap inom en rad angelägna områden som demokrati, yttrandefrihet, medier och digitalisering, där Göteborgs universitet också har sedan länge framstående verksamhet och forskare. I dagens samhälle krävs en förmåga till källkritik men också baskunskaper redan i skolan för att förstå begrepp som demokrati och yttrandefrihet. Inte minst har universiteten en roll i det livslånga lärandet och att fler får samma möjlighet att ta till sig information och saklig kunskap. Det råder idag andra förutsättningar och krav på oss som medborgare för att navigera i en demokrati, vilket kräver påfyllning inom det digitala området särskilt.

Läs mer

Läs mer om Eva Wiberg på Göteborgs universitets hemsida. 

 

Janne Elvelid är chef för strategiska frågor på Meta/Facebook i Sverige och Finland.

Hans tidigare uppdrag innefattar bland annat utveckling av digitala strategier för EU-kommissionen. Han har tidigare också haft huvudansvar för den årliga rapporten ”Svenskarna och internet”. 

Läs mer 

Här hittar du Janne Elvelid på Twitter: @janneelvelid 

Jesper Strömbäck är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.

Han har publicerat över 200 vetenskapliga artiklar, kapitel och böcker. Tidigare har han bland annat varit biträdande redaktör för de vetenskapliga tidskrifterna Journal of Communication och Political Communication, samt gästforskare vid University of Zurich och University of Florida. Just nu forskar han bland annat om mediernas och medieförtroendets betydelse för kunskapsresistensen i samhället. 

Jesper är aktuell med en ny publikation; Knowledge Resistance in High-Choice Information Environments som han skrivit tillsammans med Åsa Wikforss, Kathrin Glüer, Torun Lindholm, Henrik Oscarsson.

Hur påverkar det förändrade medielandskapet vår tillit till samhället?  
– Det korta svaret är att förändringarna av medielandskapen har en fundamental betydelse för vad vi vet om och hur vi tolkar samhället och samhällsutvecklingen, och mycket talar för att det bidrar till att tilliten i och till olika delar av samhället – medierna, politiken, olika myndigheter, forskning – blir allt mer politiserat. 

Läs mer

Boken Knowledge Resistance in High-Choice Information Environments finns att ladda ned kostnadsfritt här. 

Följ Jesper Strömbäck på hans blogg: www.jesperstromback.org eller på twitter: @jesperstromback  

Johan Fyrberg är ordförande för branschorganisationen Studieförbunden i samverkan. Han är också förbundschef för Studieförbundet Vuxenskolan.

Vilken roll kan folkbildningen spela för medie- och informationskunnighet i samhället? 

– Information och kunskap bygger på interaktion mellan människor och människor upplever och konsumerar det mediala i sin vardag. Genom folkbildningens unika roll inom civilsamhället, med flera hundra föreningssamarbeten, möjliggör folkbildning för möten mellan människor. Genom vägföreningen, idrottsföreningen, kultur/musikgruppen, i ett parti, i hembygdsföreningen – i alla dessa sammanhang finns folkbildningen med sin värdegrund, om att respektera varandra, gemensamt utforska och bilda sig gemensamt.    

Läs mer 

På Studieförbundet Vuxenskolans blogg "Våra åsikter om folkbildning och föreningsliv" skriver bland Johan Fyrberg  om aktuella frågor för Studieförbundet Vuxenskolan, folkbildningen och föreningslivets utveckling. 

Plats för samtal – Handbok för dig som vill bidra till förändring, utveckling och fria tankar.

Johan Holmberg är film- och mediepedagog och verksamhetsledare för Filmpedagogerna.

Han företräder filmpedagogerna bland annat i nätverket MIK Sverige och är medlem i EU-kommissionens Medie Literacy Expert Group. 

Filmpedagogerna Folkets Bio arbetar sedan 30 år övergripande med MIK ur alla dess aspekter men med fokus på rörliga bilder. Filmpedagogerna erbjuder utbildningar i form av föreläsningar, kurser och workshops. Målgrupperna är alla från förskola till seniorer men huvudsakligen utbildningsväsendet. 

I projektet ”Hållbar hembygd via ökad MIK” samverkade Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet, Filmpedagogerna, GR-regionen, Visual Arena och Mediepoolen. Här utvecklades en pedagogisk modell för ökad medie- och informationskunnighet över generationsgränser. Projektet genomfördes i Västra Götaland och fokuserade på bild-, film- och arkivkunnighet. Åldersblandade grupper diskuterade de lokala natur- och kulturarvens dåtid och framtid utifrån ett hållbarhetsperspektiv, och presenterade sina resultat i form av korta filmer.

Hur viktigt är det att skapa lokalt engagemang för MIK? 

– Intresset för det lokala kulturarvet går över generationsgränser. I vårt projekt skapar vi engagemang genom att erbjuda, analysera och använda bilder från deltagarnas närmiljöer – det vill säga från platser, byggnader och verksamheter som de känner igen. Utifrån dessa bilder gör grupperna nya visuella och audiovisuella visioner. Om vi kan använda ett MIK-projekt för att öka kunskaper om hållbarhet och medier samtidigt som vi skapar ytor för unga och gamla att lära tillsammans, då har vi bidragit till ett bättre och klokare samhälle. 

Läs mer

Här kan du läsa mer om forskningsprojektet "Hållbar hembygd via ökad MIK" på Göteborgs universitets hemsida.

 

Johanna Arnesson är biträdande lektor i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet och forskar om marknadsföring, politik och digitala medier. Inom MIK-området intresserar hon sig framför allt för frågor om ”advertising literacy”, det vill säga i vilken mån människor har förmåga och vilja att identifiera och förhålla sig kritiska till marknadsföring och reklam, framför allt i digitala miljöer. 

Vilken betydelse har sociala medier för det offentliga samtalet?  
– Sociala medier erbjuder ökade möjligheter till medvetandehöjande, politisk debatt, och utbyte av erfarenheter även för individer/grupper som annars inte ges utrymme eller röst i det offentliga samtalet. Samtidigt påverkas sociala medier av kommersiella och politiska aktörer som på olika sätt och av olika anledningar vill styra eller begränsa det offentliga samtalet. 

Läs mer

Läs en aktuell artikel av Johanna Arnesson här:`Endorsing a dictatorship and getting paid for it’: Discursive struggles over intimacy and authenticity in the politicisation of influencer collaborations. 

Jonas Ivarsson är professor i informatik vid Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet.

Innan han blev professor i pedagogik med forskning fokuserad på olika teknologiers roll i utvecklingen av kunskap och kompetens studerade han kognitionsvetenskap och kommunikationsstudier. Sedan 2019 leda han den framväxande forskningen om Artificiell Intelligens vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi.  

Ivarsson har tidigare arbetat som viceprefekt och som vicedekan för forskning vid den utbildningsvetenskapliga fakulteten. Han har även varit ledamot i Göteborgs universitetsstyrelse och ingått i universitetets samordningsgrupp för artificiell intelligens och digitalisering. Ivarsson är utsedd av regeringen att ingå som ledamot i Migrationsverkets etiska råd fram till 2024. 

Ivarsson är en erfaren forskningsledare som för närvarande är huvudansvarig projektet Professional Trust and Autonomous Systems med finansiering från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. 

Hur påverkar tekniken, datorer och AI vår bildning i stort och därmed förståelse av världen? 
 – Teknik och AI förändrar hur vi lär oss och förstår världen. Tillgången till information gör att vi kan lära oss mer om vilket ämne som helst än någonsin tidigare. Därtill erbjuder AI nya sätt att lära genom att tillhandahålla personliga upplevelser och rekommendationer. Det finns samtidigt många potentiella risker för demokratin när informationslandskapet blir mer komplext. En risk är att människor får svårt att förstå viktiga frågor och fatta välgrundade beslut. En annan risk är att människor lätt blir påverkade av desinformation. Dessutom kan människor bli överväldigade av mängden tillgänglig information och tillgripa bekräftelsebias när de ska fatta beslut. 

Läs mer

Jonas Ivarsson har nyligen skrivit en artikel som handlar om skola och digitala verktyg: Brave new platforms: a possible platform future for highly decentralised schooling

Samma argumentation som ovan (förenklad) finns även i en svensk version: Skolplattformar, på ett dunkelt sätt

Jonas Ivarssons kanal på YouTube.

Jonas Ivarssons blogg på WASP-HS.

Josefine Nilsman är kommunikatör på Centrum för samhällsorientering i Stockholms län. 

Centrum för samhällsorientering i Stockholms län (CSO) samordnar kurser om det svenska samhället för alla kommuner i Stockholms län och Håbo kommun i Uppsala län. Samhällsorientering är en lagstadgad kurs på minst 100 timmar som syftar till att underlätta nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. 

Kursledarna kallas för samhällskommunikatörer och de spelar en nyckelroll i nyanländas etablering i samhället och deras möjlighet till ett självständigt liv i Sverige. De lär ut och leder diskussioner om arbetsmarknaden i Sverige, individens rättigheter och skyldigheter och föräldrarollen i ett nytt land etc. CSO arrangerar regelbundna fortbildningar för samhällskommunikatörerna i ämneskunskap och pedagogik. Senaste året har flera av dessa fortbildningar haft tema kring medveten medieanvändning och MIK från olika perspektiv som samhällsmedborgare, konsument och föräldrar.   

Vilka perspektiv av MIK är det viktigt att stärka hos nyanlända? 

– Det är viktigt att personer som är nya i Sverige får en förståelse för det svenska medielandskapet och får kännedom om trovärdiga källor i sitt nya hemland. Innan denna målgrupp har lärt sig svenska kan de behöva stöd i hur de kan hitta tillförlitlig information på sitt modersmål. För nyanlända som är föräldrar är det viktigt att lära sig mer om barn och MIK och vilka lagar som gäller för vad som publiceras på nätet. Sociala mediers roll och dess påverkan i ungas liv samt hur föräldrar kan skydda barn och unga på internet är en ytterligare del av MIK som är betydelsefull för målgruppen. För en del personer ur målgruppen fortsätter de följa nyheter genom hemlandets kanaler, på grund av språksvårigheter, vana eller okunskap till pålitliga källor i Sverige etcetera. Desinformation och källkritik kan de därför behöva få stärkt kunskap om.   

Läs mer

Här hittar du CSO:s webbplats nyistockholm.se 

informationsverige.se finns en praktisk handbok för samhällskommunikatörer som tagits fram inom ramen för MILSA utbildningsplattform.  

Jutta Haider är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. I sin forskning undersöker hon informationspraktiker och digitala kulturers villkor för produktion, användning och distribution av kunskap och information.

Hon har belyst hur dagens kommersiella informationsinfrastruktur förändrar förutsättningar för det demokratiska samtalet, i synnerhet avseende utmaningar som algoritmiska system medför för källkritik och medie- och informationskunnighet.  

Jutta forskar för närvarande inom Mistra Environmental Communication, där hon undersöker vad informationskrisen och en minskande tillit till kunskapsinstitutioner betyder för samhällets möjlighet att bemöta klimatförändringen och andra miljörelaterade kriser.  

I en ny publikation som du skrivit tillsammans med Olof Sundin, beskriver ni en samtida informationens kris vad menar ni med det?  
 –  Vi lever i en tid som kännetecknas av informationens fragmentering och individualisering, med en ökad betydelse av känslor vid kommunikation. Därtill minskar i många länder tilliten till samhällsinstitutioner såsom myndigheter, public service och forskning. Sociala medieplattformar och sökmotorer bidrar till denna informationskris genom att deras algoritmer individanpassar information som förpackas i mindre, lättillgängliga snuttar. Information som skapar känslor genererar mer interaktion och blir därför mer synlig än motsatsen.  
Källkritik, som ofta lyfts fram som lösningen på denna informationskris, tar sin utgångspunkt i ett kritiskt förhållningssätt till en oproblematiserad tillit, samtidigt som källkritik kräver en slags gemensam tillit i samhället till vissa källor som är mer trovärdiga än andra. Detta kallar vi i boken för en tillitens paradox. 

Läs mer

Jutta Haider har nyligen publicerat en bok om aktuella utmaningar kopplat till informationssamhället tillsammans med Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet.
Boken kan läsas fritt här: Paradoxes of Media and Information Literacy: The Crisis of Information 

På Digiteket.se finns ett inspelat samtal med Jutta Haider som tar avstamp i boken: https://digiteket.se/inspirationsartikel/kallkritikens-ramar 

”Invisible Search och Online Search Engines: The ubiquity of search in everyday life” (2019), en annan intressant bok som Jutta Haider skrivit tillsammans med Olof Sundin, finns också att ladda ner fritt. 

Jutta Haider finns på Twitter som @juttahaider  

Karin Grönvall är sedan 2019 riksbibliotekarie och chef för Kungliga biblioteket.

Hon var tidigare bibliotekschef vid Södertörns högskola och 2015–2019 överbibliotekarie vid Sveriges lantbruksuniversitet.  

Vilka utmaningar inom biblioteksvärlden ligger framför oss, kopplat till MIK?  

– Biblioteksvärldens utmaning kopplat till MIK är att använda vår kärnkompetens på nya sätt. Vi måste överge en traditionell, instrumentell syn på källkritik och fördjupa samtalet om vilka mekanismer som ligger bakom hur information sprids och uppfattas. Jag tror att vägen framåt är kunskap om hur kunskap skapas, om forskningsprocessen och om demokrati och samhället. Modern bildning helt enkelt.  

Läs mer

Referenser: Grönvall, K och Hjalmarsson, J: ”Bildning för vår tids bibliotek” i Att växa som människa, om bildningens traditioner och praktiker. Ed. Anders Burman. Södertörns högskola 2014.  

Här hittar du Karin på Instagram: @Riksbibliotekarien  

Här hittar du Karin på Twitter: @karingronvall 

Karin Hübinette är journalist och programledare och sedan två år tillbaka ordförande för Institutet för mediestudier.

Karin har ett starkt intresse för medie- och samhällsfrågor, vilket hon arbetat med i många år som programledare för olika program som Uppdrag granskning, Agenda och Aktuellt. Hon har också arbetat som SVT:s programbeställare för nyheter och samhälle samt projektlett SVT:s bevakning av riksdagsvalet, bland mycket annat.   

Vad betyder MIK för dig? 

– Medie- och informationskunnighet är ett otroligt spännande område – och komplicerat. Å ena sidan har människor sällan konsumerat och själva producerat så mycket media och information i olika former som nu, å andra sidan är just den gränslösa mängden en utmaning. Vad är sant? Vem är avsändaren? Vilket är syftet? Det är också en utmaning att förstå kunskapsbehoven, vad måste man förstå och vem eller vilka ska bistå med den kunskapen?  

Läs mer

Institutet för mediestudier hittar du på mediestudier.se

Karin Linder är generalsekreterare på Svensk biblioteksförening.

Hon har tidigare varit förbundsordförande i fackförbundet DIK och utredare på Kungliga Biblioteket. 

Vilken roll skulle skolbiblioteken kunna spela för en ökad medie- och informationskunnighet hos unga?  

– Skolbibliotekariers specialkompetens är källkritik, sökkritik, litteratursökningar, medier och medielogik samt läsning. Vi arbetar för att varje svensk elev ska få tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat med en utbildad skolbibliotekarie som kan stödja både elever och lärare. Det skulle stärka MIK i skolan väsentligt.  

Läs mer

Läs mer på Svensk biblioteksförenings hemsida, där du bland annat hittar en rapport kring MIK och bibliotek. 

Här hittar du Karin Linder på Twitter: @Karin_Linder 

 

Katti Hoflin är kulturchef i Västra Götalandsregionen.

För att stärka invånarnas medie- och informationskunnighet (MIK) gör Västra Götalandsregionen en rad insatser. I Västra Götalandsregionens kulturstrategi 2020–2023 finns MIK som ett prioriterat område. I den regionala utvecklingsstrategins kraftsamling digitalisering finns MIK med tillsammans med digital delaktighet som en av fem inriktningar.  

Katti Hoflin är också en av initiativtagarna till den nationella MIK-konferensen och är med i styrgruppen för densamma. 

Hur kan regionerna bidra till att stärka MIK-området? 

– Regioner har unik möjlighet genom sina relationer och stöd (i både monetära och andra former) ut i hela området. Det är väldigt olikvärdigt i dag med tillgänglighet till bibliotek och annan viktig infrastruktur i olika kommuner. Här kan regioner stärka MIK-kunskap på många sätt.

Läs mer 

Här hittar du Västra Götalandsregionens kulturstrategi och regionala kulturplan 2020–2023...

Kerstin Alnebratt är chef för Förvaltningen för kulturutveckling i Västra Götalandsregionen.

 
Kerstin Alnebratt tillträdde som förvaltningschef i april 2020. I Förvaltningen för kulturutveckling samlas kompetens inom olika konstformer, natur- och kulturarv, drift av ett antal besöksmål, den regionala biblioteksverksamheten samt kulturella horisontella perspektiv som tillgänglighet och barn och unga. Förvaltningens drygt 250 medarbetare arbetar i samverkan för att genomföra de regionala och kulturpolitiska målen. 
 
Kerstin Alnebratt är också en av initiativtagarna till den nationella MIK-konferensen och är med i styrgruppen för densamma. 
 
På Förvaltningen för kulturutveckling arbetar många medarbetare med MIK-frågan. Bland annat arrangeras MIK-dagen varje år och ett stödjande utvecklingsarbete sker löpande tillsammans med biblioteken. Förvaltningen driver också ett regionalt nätverk, har initierat ett nationellt nätverk och samarbetar med olika aktörer, både lokalt och nationellt, till exempel föreningar, myndigheter och intresseorganisationer.
 
Varför engagerar sig en regional kulturförvaltning i en så bred fråga som MIK?  
– Vi på Förvaltningen kulturutveckling i Västra Götalandsregionen jobbar med bibliotek, museer, konst och kultur – alla dessa områden är fundamentala delar i ett öppet och demokratiskt samhälle. Mycket av vår verksamhet handlar om att förmedla kunskap och arbeta med bildning. Därmed bär vi ett stort ansvar för att ta MIK på allvar, och det är ett utvecklingsarbete vi behöver göra tillsammans med andra aktörer.

Kristina Alexanderson är projektledare på Internetstiftelsen. 

Hon är ansvarig för Internetstiftelsens skolsatsningar och en av landets ledande experter på arbetet med digital kompetens i skolan.

Sverige har omfamnat den digitala utvecklingen i stort, vilka utmaningar ser ni kopplat till våra nya digitala liv? 

– Att vi luras av möjligheterna och inte inser att vi bygger in nya utmaningar. Det är svårt att få syn på inbyggda värderingar/värden i tjänster vi möter på nätet.
 

Läs mer

www.Svenskarnaochinternet.se 

Instagram: @digitalalektioner

Internetstiftelsen på Facebook, Instagram och Twitter: @internetstiftelsen

 

Lawen Redar är riksdagsledamot och kulturpolitisk talesperson för Socialdemokraterna och även ledamot i riksdagens kulturutskott. 

Hon är utbildad jurist i folkrätt och har ett stort intresse för kultur- och demokratifrågor. 

Hur hänger kulturfrågor ihop med medie- och informationskunnighetsfrågor?

– Dagens Sverige har formats av våra grundläggande rättigheter att uttrycka oss på olika sätt. Kultur och samtal skapar förutsättningar för bildning som i sin tur är det som krävs för att förändra samhället till ett demokratiskt och mer jämlikt samhälle. När friheten inskränks så är det första angreppet nästan alltid riktat mot kulturens frihet, konstnärskap och journalistik. I en värld där de auktoritära strömningarna har vuxit sig allt starkare och kommit till makten i allt fler länder måste vi vara på vår vakt. Man ska ta det på allvar att vi nu har fler länder i världen som betecknas icke-demokratiska än länder som är demokratiska. Utvecklingen går åt fel håll.  

Läs mer

Läs mer om Lawen Redar på riksdagens hemsida. 

Maarit Jaakkola är fil.dr, docent i journalistik och biträdande föreståndare för Nordicom, centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet.

Hon samverkar i många olika sammanhang både nationellt och framförallt internationellt. Hon är också medgrundare för flera olika nätverk, bland annat Akademiskt forum för forskning om medie- och informationskunnighet inom MIK-nätverket vid Statens medieråd, Sverigefinska forskningsnätverket och nätverket Media and Informal Language Learning (MILL). 

Vilka forskningsområden behöver stärkas upp kring medieforskning?

– Perspektiv på mångkulturalism, minoriteter, mångfald och flerspråkighet i svensk kontext 

Läs mer

(2022). Reviewing culture online: Post-institutional cultural critique across platforms.  

(2021). Media and information literate citizens: Think critically, click wisely! Media & information literacy curriculum for educators and learners. 

Fler publikationer hittar du på www.maaritjaakkola.se/publications 

Blogg: MIKologi – om medier i teori och praktik

Du hittar Maarit Jaakkola på Twitter här: @maaritjii  

Fler Twitterkonton: @nordmedianw, @nordicom_news, @svefintutkimus  

 

Statens medieråd koordinerar det nationella aktörsnätverket MIK Sverige på uppdrag av regeringen. Syftet med nätverket är att genom samverkan utveckla kunskap, stärka kvaliteten och effektivisera arbetet inom MIK-området – och därigenom stärka medie- och informationskunnigheten hos alla i Sverige.

I nätverket MIK Sverige ingår idag 22 myndigheter och organisationer som arbetar med medie- och informationskunnighet.

Den senaste stora satsningen för MIK Sverige är Tema: Valet 2022. MIK Sveriges har tagit fram valpaket bestående av lärresurser om medie- och informationskunnighet (MIK) kopplade till riksdagsvalet. Resurserna riktar sig till skolbibliotekarier och utbildare inom vuxenutbildning och folkbildning.

Kan du nämna några förändringar på MIK-området sedan senaste MIK-kartläggningen 2018?  

– Då var området mer splittrat än idag: Det fanns flera aktiva aktörer inom MIK-området - men ingen formaliserad samverkan - och ingen aktör hade ett uttalat ansvar för frågorna på nationell nivå. Detta plockade politiken upp och genom regeringens MIK-uppdrag till Statens medieråd finns nu en mandaterad ansvarsaktör med en koordinerande roll. Vi har också fått in några nya huvudaktörer och sektorer inom MIK-området, utifrån utvecklingen och omvärldsläget.  

Läs mer

Läs med om MIK Sverige på Statens medieråds hemsida. 

Mats Jönsson, professor inom filmvetenskapen vid Göteborgs universitet samt föreståndare för GPS400 som är ett centrum för samverkande visuell forskning vid universitetet.

Här forskar man tillsammans med arkiv, bibliotek, museer, myndigheter, ideella organisationer, kommersiella aktörer och civilsamhälle.  

Mats är också en av initiativtagarna till den nationella MIK-konferensen och är med i styrgruppen för densamma. 

Hur kan visuell forskning bidra till att stärka MIK? 
– I dag domineras vår omvärld och vardag av medier vars bilder når oss med ökad kraft och genomslag. För att förstå, kritiskt granska och ansvarsfullt använda detta medieutbud krävs tillförlitlig information om hur bildmedier fungerar, av och för vem de skapas samt hur deras form och innehåll påverkar oss. Utifrån sådan information kan därefter praktisk och teoretisk kunskap om bilder och medier genereras via forskning, undervisning och samverkan, vars processer och resultat har hög relevans för framtidens privata och offentliga mediebruk. 

Läs mer

Här kan du läsa mer om Göteborgs universitets centrum för samverkande visuell forskning, GPS 400.

 

Michael Forsman är docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola. Han forskar om barn unga i relation till medier, om skola och undervisningsteknologi.

Det gör han bland annat i projekten Mediemedborgarens fostran och Skolans medialisering samt Anticipating and mediating the future classroom. 

Vilka utmaningar har skolan framför sig när det gäller just MIK-området?   
 – I ett alltmer komplext medielandskap (plattformar, AI, algoritmer och så vidare) uppstår det nya frågor om hur kritiskt tänkande, tillit och demokratiskt engagemang kan utvecklas på bästa sätt hos framtidens mediemedborgare. För att möta dessa frågor behöver vi ha en bred förståelse av MIK och av olika skolor och elevers verkligheter. Det är också viktigt att MIK integreras i landets lärarutbildningar på ett mer systematiskt och hållbart sätt. 

Läs mer

Michael Forsman har publicerat en rad publikationer som berör medie- och informationskunnighet:

Digitala imperativ och lösa begrepp. Om digital kompetens och utbildningsteknologiska föreställningar (2022) av Michel Forsman i Lundmarks och Kontios(red.) Digitala didaktiska dilemman.

Media literacy and the emerging media citizen in the nordic media welfare state  (2020) av Michel Forsman i Nordic Journal of Media Studies. 

Utanför den svarta lådan (2020). Ett utvecklingsarbete om medie- och informationskunnighet i lärarutbildningen på Södertörns högskola av Michel Forsman (med Forsler, I och Magnusson J). 

Rebalancing MIL The revised Swedish curriculum and the emerging media citizen in a new media ecology (2019) av Michel Forsman i Ulla Carlssons (ed.) Understanding media and information literacy (MIL) in the digital age. A question of democracy (pp. 149–156). 

Hur får vi en hållbar utveckling av medie- och informationskunnighet? (2013) av Michel Forsman i Ulla Carlssons (red) Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: Skolan och demokratin.

Robert Olsson är vd för branschorganisationen Utgivarna och ordförande för Medier & demokratis styrgrupp.   

Han har varit verksam som journalist i många år, reporter på Bohusläningen, Göteborgs-Tidningen, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och TV4. Han har också varit chef i sammanlagt 25 år på TV4 och SVT. 

Medier & demokrati vid Lindholmen Science Park är en neutral utvecklingsmiljö där medieaktörer, akademier och samhällsinstitutioner tillsammans driver forskning. Målet är att stärka mediernas innovationskraft, journalistiken, det offentliga samtalet och demokratin. 

I projektet "Lokal demokrati i en global värld" vill Medier & demokrati testa nyhetsmedier och bibliotek experimentellt om och hur nya former av samverkan kan stärka lokal nyhets- och kunskapsförmedling och invånarnas medie- och informationskunnighet.
  
Vilket ansvar för demokratin är det rimligt att medierna bär? 

– Medierna har en helt avgörande roll i en demokrati då yttrande- och pressfrihet utgör fundamenten för en demokrati. Mediernas och ansvarig utgivarnas roll innebär ett ansvar att på ett korrekt sätt förmedla nyheter, bidra med perspektiv och att genomföra granskningar av samhällets olika beståndsdelar. Varje försök att begränsa mediernas självständighet måste motarbetas.
 

Läs mer 

Här kan du läsa mer om Medier & demokratis projekt, bland annat Lokal demokrati i en global värld: Projekt & forskning | Medier & demokrati (lindholmen.se) 

Simon Lindgren är professor och föreståndare för DIGSUM, ett tvärvetenskapligt centrum för forskning om digital teknik och samhälle vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet.

Hans forskning handlar om politik, makt och motstånd, och särskilt om den roll som digital teknik spelar i sådana processer. Han att studerar sociala rörelser, mobilisering, opinioner och identiteter. 

Det finns en stark mobiliseringspotential för olika frågor i sociala medier, vilka för- och nackdelar ser du? 

– Vi måste lära oss mer om hur sociala plattformar fungerar, bli bättre på källkritik och vara uppmärksamma på att vi kan bli manipulerade. Men vi får inte bli alarmister som glömmer att det är människor och inte tekniken som skapar samhället tillsammans och försvarar och upprätthåller demokratin. Det har funnits farhågor tidigare i historien om att ny teknik skulle komma och ställa allt på ända, men det har inte blivit så. Tekniken har till slut införlivats i samhället och det har uppstått en balans mellan människor och maskiner. Så tror jag att det blir nu också. 

Läs mer

Här hittar du en artikel om Simon Lindgrens arbete, på Umeå universitets hemsida. 

Här hittar du Simon Lindgren på Twitter: @simonlindgren   

Sonia Livingstone är professor vid institutionen för media och kommunikation vid London School of Economics and Political Science.

Hon har ett särskilt intresse för barn och ungas medieanvänding och har publicerat 20 böcker om mediekunskap och rättigheter i den digitala miljön, bland annat "Parenting for a Digital Future: How hopes and fears about technology shape children's lives" samt ”The Class: Living and Learning in the Digital Age".

Sonia leder för närvarande Digital Futures Commission och projektet Global Kids Online. Hon är biträdande direktör för det UKRI-finansierade Nurture Network och leder arbetspaket för två europeiska projekt: ySKILLS (Youth Skills) och CO:RE (Children Online: Research and Evidence). Hon är också grundare av forskningsnätverket EU Kids Online.

Den digitala världen är väldigt närvarande i barns liv. Vilket verktyg är det allra viktigast att skolan ger eleverna? 

– Jag tror att lärare redan har många idéer kring hur man undervisar i medie- och informationskunnighet, men jag skulle vilja att skolan lägger mer vikt och undervisning kring den affärsmodell som ligger bakom de stora digitala aktörerna, så att barn förstår de kommersiella motiven bakom tjänsterna de använder.

Läs mer

Digital Futures arbete hittar du på www.digitalfuturescommission.org.uk  

Här hittar du bloggen Parenting for a Digital Future

Här kan du se ett TED-talk med Sonia Livingstone: Parenting in the digital age

Du hittar också mycket material och läsning på www.sonialivingstone.net 

Följ Sonia Livingstone på sociala medier: @Livingstone_S

Stefan Eklund är chefredaktör på Borås Tidning sedan 2011, tidigare kulturchef på Svenska Dagbladet.

Borås Tidning medverkar för närvarande i Lindholmen Science Park Medier- och demokratiprojekt ”Lokal demokrati i en digital värld”.       
 
Vad kan etablerade medier och journalistik bidra med för att stärka Medie- och informationskunnighet i samhället? 

– Full transparens kring arbetsmetoder. Utåtriktat arbete, mot skolor, föreningar etcetera, kring teman som källkritik och journalistikens demokratiska uppdrag.   

Läs mer

Här kan du läsa en ledare i Borås Tidning av Stefan Eklund: "Källkritik är inte ett vapen mot yttrandefriheten".

Thomas Nygren är professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap på Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Hans breda forskningsintresse omfattar bland annat utbildning för internationell förståelse, historiskt tänkande, digital kompetens, kritiskt tänkande och mänskliga rättigheter. 

Thomas Nygren är forskningsledare i projekten Nyhetsvärderaren
samt GÄCKA , som finansieras av Vinnova och Skolforskningsinstitutet. 
Han medverkar som expert i EU-kommissionens arbetsgrupp för digital litteracitet mot desinformation.

Det är ett nytt läge i Europa efter Rysslands krig i Ukraina, hur påverkar det oss i Sverige? Vad står på spel?  
- Läget med informationskrig i samband med kriget i Ukraina har nu efter informationspåverkan vid valet i USA 2016 och informationsepidemin under pandemin återigen aktualiserat vikten av digital källkritik som ett demokratiskt självförsvar. 

Läs mer

Thomas Nygren är författare till boken Fakta, fejk och fiktion: Ämnesdidaktik, källkritik och digital kompetens samt redaktör till boken Vetenskapsteori och forskningsmetoder i utbildningsvetenskap där han också skrivit ett kapitel om digital källkritik.  

Thomas Nygren ligger också bakom spelet Bad News Game som riktar sig till svenska skolor. 

Ulla Carlsson är professor i medie- och kommunikationsforskning på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet sedan 2006.

2015 utnämndes hon till UNESCO-professor i yttrandefrihet, medieutveckling och global politik vid Göteborgs universitet. Hon var tidigare direktör för NORDICOM och grundare av tidskriften Nordicom Review, Nordicom Book Series samt the International Clearinghouse on Children, Youth and Media.

Ulla Carlsson har publicerat en rad skrifter om bland annat yttrandefrihet och medie- och informationskunnighet, varit styrelseledamot i flera internationella forskningsorganisationer och haft expertuppdrag för FN, UNESCO, EU, Nordiska ministerrådet och den svenska regeringen. 
År 2018 initierade hon i samarbete med Svenska Unescorådet en nationell konferens om MIK mot bakgrund av digitaliseringen. Utgångspunkt för konferensen var boken Medie- och informationskunnighet i den digitala tidsåldern. Kartläggning, analyser och reflektioner. 

Vad krävs för en progressiv utveckling inom MIK-området framåt?  
– Fortfarande saknas en gemensam MIK-ram som relaterar till alla berörda sakområden och aktörer – till samhället i stort - som möjliggör faktisk förändring på olika nivåer i samhället. Om något påvisar pandemin, kriget i Ukraina och stundande val om vikten av kunniga och reflekterande medborgare. För att komma ett steg vidare är det viktigt att MIK placeras in och relaterar till delarna i den helhet som syftar till att stärka demokratiutvecklingen och att i konstruktiv anda få till stånd ökad samverkan mellan berörda aktörer inom såväl offentlig som privat sektor och det civila samhället.    

Läs mer

Medie- och informationskunnighet i den digitala tidsåldern. Kartläggning, analyser och reflektioner. En demokratifråga. Redaktör: Ulla Carlsson.  

Inför UNESCOs globala MIL-konferens i Göteborg 2019 publicerades också den internationella antologin Understanding Media and Information Literacy (MIL) in the Digital Age. A Question of Democracy, för vilken Ulla Carlsson var redaktör.

Ulla Carlsson är en av initativtagarna till den nationella konferensen Medie- och informationskunnighet (MIK) för ett demokratiskt medborgarskap som äger rum i Göteborg i oktober 2022. Läs mer om varför Ulla anser att en sådan konferens är så angelägen i denna artikel. 

 

Victoria Lovsten är undervisningsråd på Skolverkets enhet för allmändidaktik och skolans digitalisering och har fokus på bland annat skolbibliotek och medie- och informationskunnighet.

Victoria har bakgrund som bibliotekarie och har tidigare arbetat som skolbibliotekarie och verksamhetsledare på skolbibliotekscentral. 

Hur kan medie- och informationskunnighet i skolans undervisning stärkas ytterligare? 

– I styrdokument och läroplaner används huvudsakligen det delvis överlappande begreppet digital kompetens snarare än medie- och informationskunnighet men många delar inom MIK berörs ändå. Skolan har också ett tydligt framskrivet demokratiuppdrag. Skolverkets uppföljning av digitaliseringsstratregin för skolväsendet visar att elever behöver ges bättre förutsättningar att utveckla digital kompetens inom bland annat informationssökning och källkritik. Uppföljningen visar också att förutsättningarna för samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier behöver förbättras. Jag tror mycket just på att stärka samverkan mellan skolbibliotekarier och lärare. Skolbibliotekets verksamhet är en ibland underutnyttjad pedagogisk funktion som har potential att bidra mer för en ökad medie- och informationskunnighet.   

Läs mer

Skolbibliotekarie och lärare i samverkan - Skolverket 
Skolbibliotekarie och lärare är två yrken som kan komplettera varandra. På så sätt blir skolbibliotekets verksamhet en viktig del av undervisningen. 

Lärportalen | Kritisk användning av nätet (skolverket.se) 
Kollegial utbildning för personal i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning som ger kunskap om olika aspekter av digital informationssökning, källkritik och sökkritik. 

Lärportalen | Säker användning av nätet (skolverket.se) 
Kollegial utbildning där du som arbetar i grundskola och gymnasium får kunskaper om ungas liv på internet, digitala spel och säkerhet på nätet. 

Se mer bland Skolverkets material Inspiration och stöd.

Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet där hon i dag leder ett stort tvärvetenskapligt forskningsprogram.

Forskningsprogrammet kretsar kring kunskapsmotståndets natur och involverar forskare från psykologi, statsvetenskap, medievetenskap och filosofi. 

Till hennes många förtroendeuppdrag hör bland annat medlemskap i Academia Europea, hon är ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien samt sitter på stol 7 i Svenska Akademien.

Med boken Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender (2017) samt sin medverkan i Sommar i P1 2018 fick hon ett brett publikt genomslag som bidrog till ett generellt lyft av filosofiintresset i Sverige. Hon diskuterar vad kunskap är, vilka psykologiska mekanismer som ligger bakom motståndet, hur de samverkar med desinformation, och vad vi kan göra för att möta hoten mot kunskapen. 

Vad betyder medie- och informationskunnighet för demokratin? 

– Forskning visar att vår bild av samhället i stor utsträckning formas av medierna. Den som saknar god mediekunskap riskerar därför att få en ofullständig eller felaktig bild av samtiden. Och demokratin fungerar inte om väljarna inte har hyfsad kunskap om samhället och politiken. Auktoritärt lagda politiker utnyttjar också okunskapen och använder sig av desinformation för att försvaga människors tillit till demokratin som system. MIK är helt enkelt avgörande för att människor ska kunna skydda sig mot demokratins fiender. 

Läs mer 

Åsa Wikforss har skrivit två populärvetenskapliga böcker, båda med direkt relevans för konferensen:  

  • Alternativa fakta. Om kunskapen och dess fiender. (Fri Tanke 2017) 
  • Därför demokrati. Om kunskapen och folkstyret (med Mårten Wikforss, Fri Tanke 2021) 

 

 

 

 

 

 

Senast uppdaterad: 2022-09-26 16:13