Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Reproduktiv hälsa och pediatrik

Gruppledare: Andrea Mikkelsen

Plattformen reproduktiv och pediatrisk hälsa har ett multidisciplinärt perspektiv med fokus på två övergripande områden.

  1. Reproduktiv och sexuell hälsa med hänsyn till olika övergångsfaser i livscykel 
  2. Barns hälsa under olika utvecklingsstadier.

Plattformens arbete inkluderar forskning som fokuserar på hälsa och förebyggande arbete exempelvis föräldraskap, klimakterium och nutrition. Dock kan forskning om ohälsa som har beröringspunkter med de beskrivna områdena och som behandlas inom primärvård inkluderas; såsom fetma, depression, allergi.

Nedan återfinner du de forskare som är aktiva under gruppen Reproduktiv hälsa och pediatrik, forskningsplattformen Psykisk hälsa och ohälsa.

Foto saknas

Karin Haby
Doktorand, leg. dietist
E-post: karin.haby@vgregion.se
Publicerat/CV      Projekt 

 

Karins avhandling fokuserar på levnadsvanor och livsstilsintervention vid övervikt och fetma under graviditet. Handledare är Åsa Premberg, Marie Berg, Hanna Gyllensten.

Övervikt och fetma är växande folkhälsoproblem och 40 % av de gravida för hög vikt vid inskrivningen. Högt BMI och hög viktuppgång före, under och efter graviditet ökar risken för framtida välfärdssjukdomar för kvinna och barn. Övervikt och fetma medför även psykisk ohälsa och stora samhällskostnader.

"Mitt projekt VIKTiga mammor är en intervention i mödrahälsovården, syftande till att via livsstilsåtgärder rörande kost och fysisk aktivitet, samt med inslag av motiverande samtal, begränsa viktuppgången under graviditet för kvinnor med BMI≥30. Forskningen avser utvärdering av denna livsstilsintervention med totalt 1354 gravida kvinnor."

Foto saknas

Sofia Hammarström
Doktorand, utvecklingsledare
E-post: sofia.hammarstrom@vgregion.se
   

Sofia är utvecklingsledare på Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa, en enhet med ett regionövergripande uppdrag att arbeta med SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter) genom bland annat verksamhetsutveckling, utbildning och forskning på området.

Hösten 2016 påbörjade hon en doktorandutbildning i samverkan med Linköpings universitet på institutionen för medicin och hälsa.

Forskningsområde är ungdomsmottagningars arbete med sexuellt särskilt risktagande och riskutsatta unga och en metod vid namn SEXIT. Huvudhandledare är professor Per Nilsen (Linköpings universitet) och bihandledare är Susanne Bernhardsson, med. Dr och Malin Lindroth, PhD (Jönköping University).

Foto saknas

Jeanette Jansson
Fil. mag, leg. dietist
E-post: jeanette.jansson@vgregion.se

 

Publicerat/CV      Projekt 

Jeanette arbetar kliniskt i primärvård med behandling av barnobesitas sedan elva år.  Forskar inom området barnobesitas med fokus på mötet mellan patient och hälso- och sjukvård.

Hon har genomfört en kvalitativ studie: ”Föräldrars upplevelse av att ha ett barn med fetma och att delta i en behandlingsgrupp för föräldrar till barn med fetma”
Jeanette kommer att genomföra en studie med titel: ”Hur upplever föräldrar som avböjer behandling för sitt barns fetma mötet med BVC i frågor som rör deras barns viktutveckling?”

Handledare båda studier: Åsa Premberg

Foto saknas

Helena Lorén
Fil. mag, leg. sjuksköterska
E-post: helena.loren@vgregion.se

Helena Loréns forskningsområde är barn och familj.

Helena arbetar som distriktssköterska på Dalsjöfors vårdcentral med huvuddelen på BVC, hon har även ett uppdrag som referenssköterska för barnhälsovården i Boråsområdet vilket innebär att delta i verksamhetsutveckling och ge synpunkter från den kliniska verksamheten.

År 2011 gick Helena MFM310, ”forskningsmetodik-en bred förståelse” 7,5hp, på FOU enheten i Borås. Därefter läste hon ”kvalitativa metoder” 7,5 hp på Göteborgs universitet år 2012, samt tog även magisterexamen år 2013 med arbetet ”Övergången till moderskapet-som det upplevs av förstagångsmödrar”.

Hon har fått lokala FoU-råds medel för att utveckla pilotstudien från magisterexamen till en fullskalig studie och håller nu på att analysera resultatet och skriva en vetenskaplig artikel. Handledare på Fou enheten i Borås är forskningsledare Gun Rembeck. Helena har ett brinnande intresse i att främja barns hälsa genom föräldrastöd samt identifiera aktuella behov i dagens föräldraskap. I framtiden finns planer på att lyfta fram pappornas perspektiv i en studie. 

Foto saknas

Andrea Mikkelsen
Med. dr, leg. dietist,

spec. folkhälsa/barnhälsovård och födoämnesallergi/pediatrik
E-post: andrea.mikkelsen@vgregion.se

Publicerat/CV      Projekt 

Andrea Mikkselsens forskningsområde är folkhälsa, pediatrisk nutrition och födoämnesallergi.

Andrea har argentinskt/danskt påbrå och bor i Göteborg sedan 1981. Representerar the European Federation of Associations of Dieticians för European Food Safety Authority (EFSA), ingår i referensgruppen i pediatrik i svenska dietistförbundet.

Avhandling: Children’s hypersensitivity to cow’s milk- Public health aspects and impact on families, 2014.

Huvudhandledare: Prof. Lauren Lissner.

Foto saknas

Gun Rembeck
Med. dr, leg, barnmorska, FoU-strateg
E-post: gun.rembeck@vgregion.se
Publicerat/CV      Projekt 

Gun har utvecklat en arbetsmodell för möte med flickor i grupp under tidig pubertet, vilken fått en stor spridning i Sverige. Hon har forskningssamarbete med James Cook University, Australien, bland annat i projekt på Papa Nya Guinea. Hon arbetar även kliniskt 10% som barnmorska vid Närhälsan Borås Ungdomsmottagning.

Gun är också  FoU-strateg vilket innebär att vara forskningshandledare och undervisa på doktorandnivå. Hon har också ett regionalt uppdrag som FoU-guidessamordnare vilket innebär att utveckla och ge information om forskningsbokslut via Reseachweb och FoU i VGR samt att samordna FoU-guider och leda Brukarråd.

Hon disputerade år 2008 med avhandlingen: The winding road to womanhood och har därefter fortsatt med forskning och utvecklingsarbete på FoU-centrum Södra Älvsborg.

Foto saknas

Lena Rindner
Doktorand, distriktssköterska
E-post: lena.rindner@vgregion.se
Publicerat/CV      Projekt 

Lena Rindners forskningsområde är kvinnors hälsa ”mitt i livet”.

Lena är doktorand vid Göteborgs universitet, Sahlgrenska Akademin på Institutionen för allmänmedicin, Sektionen för Folkhälsa och Samhällsmedicin. 

Projektet ”Kvinnors hälsa - mitt i livet” erbjuder ett utbildningsprogram om ämnen relaterade till social, psykisk, fysisk och urogenital hälsa för kvinnor mellan 45-60 år med stressrelaterade symtom.

Kvinnors hälsa - mitt i livet” är ny hälsovårdsmodell om livsfasen ”mitt i livet”, baserad på en holistisk personcentrerad vårdmodell som inkluderar fysiska, psykologiska, urogenitala och sociala hälsoaspekter. Studien har sedan 2016 erhållit riktade statliga medel för att förstärkta insatser för kvinnors hälsa vid namn ”Närhälsan: Grupputbildning och personcentrerat stöd i klimakteriet.

”Utbildningsprogrammet som erbjuds bedrivs i primärvården. Studien utvärderar effekt och påverkan av grupputbildning och personcentrerat individuellt stödsamtal som berör hälsorelaterad psykisk, fysisk och urogenital hälsa till kvinnor mellan 45-60 år med stressrelaterade symtom. Dessutom undersöks vilken effekt utbildning i grupp eller personcentrerat individuellt stöd i primärvården har på psykisk hälsa, livskvalitet, vårdbehov samt sjukskrivning hos kvinnor i åldern 45-60 år med stressrelaterade symtom.

Kvinnors fysiska och psykiska ohälsa ökar i åldrarna 45-55 år, under den livsfas som ofta sammanfaller med klimakteriet. Stressrelaterad ohälsa är idag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning hos kvinnor "mitt i livet" och en vanlig orsak till besök i primärvården.

Avhandling: Kvinnors hälsa i livsfasen klimakteriet med fokus på fysisk, urogenital och psykisk hälsa.

Handledare: Ronny Gunnarsson, Gun Rembeck, Lena Nordeman och Dominique Hange.

Foto saknas

Marianne Rythén
Odont. dr, övertandläkare
E-post: marianne.rythen@vgregion.se
Publicerat/CV      Projekt 

Marianne Rythén fokuserar på klinisk forskning med kvantitativ metod inom barntandvård i samarbete med sjukvård, men är även insatt i analyser med olika mikroskoptekniker och kemiska analyser vid studier av tandens emalj.

Marianne är utbildad som forskningshandledare vid Göteborgs universitet.

Hon är FoU-ledare, Folktandvården FoU, Västra Götaland i området Södra Älvsborg, ledamot av FoU-Rådet Södra Älvsborg och handleder ST-läkare i examensarbete och tandhygienist i forskningsprojekt om bildstöd som intervention vid inskolning av barn i tandvården.

Foto saknas

Julie Showich Lundgren
PsyD, psykolog, utvecklingsledare
E-post: julie.lundgren@vgregion.se
Publicerat/CV      Projekt 

Julie fick sin utbildning som doktor i klinisk psykologi (PsyD) i USA, och disputerade 1998 med sin avhandling, Diagnostic Overshadowing: A Critique  and Comparison of Response Modes.

"Jag har bakgrund som praktiker i klinisk psykologi med barn, ungdomar och föräldrastöd och har jobbat inom psykiatriskt sjukhus, öppenmottagningar, habilitering, behandlingshem, skolor samt i privat praktik.

År 2012 blev jag anställd på Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa där min tjänst har inneburit implementering av evidensbaserade metoder för barns psykiska hälsa i kommunala och regionala verksamheter. Jag har ansvar för uppföljningar och utvärderingsfrågor på implementeringsaktiviteter.

Jag har bedrivit och handlett projekt på anpassning och implementering av föräldrastöd för barnfetma, samt utvärdering av föräldraerfarenheter av att få evidensbaserat stöd. På vår enhet samarbetar vi med forskare på REACH Institute på Arizona State University i USA, University of Pittsburg i USA, Trimbos Institute i Nederländerna, och Karolinska Institut. "  

Foto saknas

Sabine Vesting
Msc, leg. fysioterapeut
E-post: sabine.vesting@vgregion.se
Publicerat/CV      Projekt 

Sabines forskningsområde är återgång till fysisk träning efter graviditeten- fysioterapeutiska undersökningsmetoder och träningsråd.

Fysiska förändringar i bäckenbotten och magmuskulaturen kan orsaka osäkerhet bland kvinnor som vill börja träna efter graviditeten. Fler och fler kvinnor söker till fysioterapeuter inom primärvården för att verifiera att det föreligger tillräckligt god funktion i bäckenbotten och magmuskulaturen inför återgång till fysisk träning. Kvinnorna önskar individuella råd av fysioterapeuterna.

Nuvarande undersökningsmetoder saknar evidens på reliabilitet och validitet. Det är också oklart hur man tolkar undersökningsresultaten för att ge individualiserade träningsråd. Fysioterapeuter har bara allmänna riktlinjer angående återgång till fysisk träning men ingen evidens på hur och när träning kan startas upp med hänsyn till återhämtningen av bäckenbotten och magmuskelfunktionen postpartum.

"Min studie syftar till att 1) testa reliabilitet och validitet av två manuella undersökningsmetoder som vanligen används av fysioterapeuter för bedömning av bäckenbotten och magmuskelfunktion; och att 2) utvärdera effekterna av tidig återgång till träning efter graviditeten på bäckenbotten och magmuskelfunktionen."

 

Senast uppdaterad: 2018-09-05 14:59