Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

1177 på telefon tio år som regional verksamhet

Publicerad:
Kerstin Larsson har lång erfarenhet av arbete för 1177 på telefon.
Kerstin Larsson har jobbat med sjukvårdsrådgivning via telefon länge och sätter patientsäkerheten först.

I år firar 1177 på telefon tio år som samverkande enhet inom VGR. I Göteborg startades telefonrådgivning redan på 1970-talet.

Covid-19 satte 1177 på prov när dubbelt så många hörde av sig. Denna samhällsviktiga funktion måste klara toppar på tidigare oanade nivåer. Vid stora händelser varierar belastningen; vid Backabranden 1998 undvek folk att störa men under Tsunamin 2004 ökade trycket kraftigt.  

Invånarna ringer om medicinska problem och behöver hjälp att hitta rätt vård. De som svarar är barnmorskor, distriktssjuksköterskor och sjuksköterskor med vidareutbildning i barnsjukvård, psykiatri, ögonsjukvård, anestesi, operation, intensivvård och palliativ vård. Regionens kontor finns i Göteborg, Alingsås, Uddevalla och Skövde.

I uppdraget ingår bland annat att kontakta primärvårdens beredskapsjourer och hantera tolksamtal. På flera platser kan uppdrag förmedlas till sjuksköterska i ambulans, mobila team eller hemsjukvård, som kan göra fortsatt bedömning eller behandla på plats.

Patientsäkerhet viktigast

Sjuksköterskorna gör bedömningar och ger egenvårdsråd eller hänvisar vidare till vård.

– Kärnan i verksamheten är att göra medicinskt säkra bedömningar, säger distriktssköterskan Kerstin Larsson som var med vid starten i Uddevalla 2002.

Hon har jobbat övergripande med patientsäkerhetsfrågor regionalt och även som biträdande verksamhetschef.

– Det viktigaste är patientsäkerheten och den har jag fått förmånen att jobba med. Varje samtal måste ta den tid som behövs för att bli medicinskt säkert.

Ungefär 40 procent av de som ringer får egenvårdsråd medan fyra procent borde ringt direkt till 112.

Sjuksköterskorna arbetar även med uppföljningssamtal och kan ringa tillbaka och exempelvis ge oroliga föräldrar stöd och råd allteftersom symptomen ändras. På så sätt kan akutbesök förhindras samtidigt som föräldrarna lär sig något och kanske kan klara sig själva nästa gång. Samtidigt som sjuksköterskans erfarenhet fördjupas.

Samtalsmetodiken fördjupas kontinuerligt genom handledning individuellt och i grupp.

– Samtalet är som ett hantverk där man blir bättre ju mer man tränar, säger Kerstin håller på att runda av sin långa yrkesverksamhet som hon säger har varit både rolig, spännande och trivsam. 

Kampanjer ändrade beteenden

Distriktssköterskan Susanne Ohlin i Skövde anställdes när Sjukvårdsupplysningen i Skaraborg startade 2001. Hon inledde tjänstgöringen med högskoleutbildning i samtalsmetodik- och handledning kring primärvårdsfall.

– Från att patienterna kunde ringa fyra jourcentraler tog Skövde så småningom över bemanningen på telefon dygnet runt, berättar Susanne Ohlin.

Distriktssköterskan Susanne Ohlin i Skövde besvarar medborgarnas frågor om sjukdomar, via 1177 på telefon.
Distriktssköterskan Susanne Ohlin i Skövde besvarar medborgarnas frågor om sjukdomar, via 1177 på telefon.

En vardagskväll bestod bemanningen av tre sjuksköterskor och en distriktssköterska. Reklam i teve och broschyrer med texten ”Rrrrring först” medverkade till att folk ändrade beteende och började ringa för att få råd innan de åkte in till akuten eller jourcentralen.

– Under ett pass satt vi i telefon eller var på mottagningen. Nattetid började vi klockan tio och slutade åtta på morgonen, minns hon nu.  

På den tiden slog man i jourläkarboken och uppslagsböcker förutom att sjuksköterskorna rådfrågade varandra, den tjänstgörande läkaren eller akutsköterskan på akuten.

– Särskilt på helgnätter kunde det vara många patienter eftersom man skickade över vissa fall ifrån akutmottagningen och då hade man en bärbar telefon ute på mottagningen. Det blev inga långa invecklade samtal utan snabba bedömningar om patienten skulle komma in eller inte, berättar hon.

Från bakelittelefon till datastöd

I gamla Televerkets byggnad på Kungshöjd sitter Eva-Lena Rosenqvist som jobbat med sjukvårdsrådgivning på telefon sen slutet av 1970-talet. Dag, kväll och natt. Nu är hon pensionär men hoppar in några dagar i veckan.

Här har en av verksamhetens göteborgsenheter funnits sen 2007, den andra finns på Svangatan. Från att ha varit 25 anställda är de nu 90 och fastanställda har möjlighet att jobba på distans ibland.

– Stockholm var först, men 1974 fick göteborgarna börja ringa 41 55 00 för att och kanske få hembesök av jourhavande läkare, berättar Eva-Lena och visar runt.

Ett litet museum är inrymt i lokalerna och visar exempel på den tekniska utvecklingen som förändrat arbetsredskapen, fram till dagens databaserade beslutsstöd. De svarta fasta telefonerna av bakelit var tunga. För att hålla reda på vem som hade vilket samtal snurrades handmålade träskivor.

Inspiration från Japan

– Redan på den tiden var Sahlgrenskas akut överhopad med patienter med lättare besvär. Men så hörde några politiker talas om ett system i Japan, där patienten blev bedömd av sjuksköterska först, erinrar sig Eva-Lena.

Eva-Lena Rosenqvist svarar på frågor för 1177 på telefon.
Eva-Lena Rosenqvist är sjuksköterska och har ända sedan 1970-talet hjälpt dem som ringer in med svar och stöd.

Telefonjourens verksamhet inleddes i barnsjukhusets lokaler i Annedal 1974. De första 14 anställda fick föreläsningar under en månad, FASS köptes in och sen satte de igång och lyfte lurarna.  

– Det fanns böcker, apoteksinformation och tidningsklipp. Alla hade inte samma kunskap så man fick bygga upp en egen kunskapsbank.

Blädderblock och informationspärmar om infektionssjukdomar på borden uppdaterades allteftersom. Man hade öppet dygnet runt.  

– I influensatider var flera team ute på stan och det var vi som sökte distriktssköterskorna när patienter eller sjukhus behövde kontakt.

Skillnaden i journalföring är stor, nu finns samtalen inspelade och journalerna sparas automatiskt. Då fyllde sjuksköterskorna i blanketter som sekreteraren sammanställde.

Kusligt med nattliga besök

– Arbetsplatsen var inte säkerhetsmässigt så rolig, berättar Eva-Lena vidare. Särskilt inte på natten eftersom dörren var gammal och apoteket på bottenvåningen hade läkemedel – så vi fick besök nattetid, det var riktigt kusligt, men till slut fick vi tittöga i dörren.

När Östra sjukhuset öppnade 1977 skickades patienter dit baserat på postnummer. När kampanjen Hjärta Smärta 90 000 startade fick invånarna möjlighet att lära sig Hjärt-Lungräddning.

– Det var vi som tog emot anmälningarna, ja det var verkligen full rulle på den tiden! Men jag minns att vid prinsessdop och när Stenmark åkte skidor var det helt tyst i lurarna, sen brakade det loss igen, skrattar hon.  

Sjukvårdsrådgivningen har varit nedläggningshotad flera gånger, senast på 1990-talet. Men 1995 flyttade de samman med räddningstjänsten och SOS Alarm i Gårda.

– Lokalerna var svåra att ta sig in på grund av säkerhetssystemen, så där satt vi ”inspärrade” till 2007, men här har vi har härlig utsikt över stan, säger Eva-Lena när vi går ut på den lilla balkongen.

På Gårda i Göteborg fick sjukvårdsrådgivningens sjuksköterskor använda räddningstjänstens telefonisystem och journal.

– Den var anpassad för hur de skulle skicka ut olika enheter vid en brand så hände det en gång att en av oss larmade ut brandkåren i Strömstad!

Hänt mer på ett år än tio

Förra året slutade man ta samtal från andra regioner och svarar nu bara för VGR.

Förr var sjuksköterskan experten men nu är många pålästa om sina sjukdomar. Sjuksköterskan har förutom det digitala rådgivningsstödet i datorn länkar till viktiga regionala och nationella aktörer, som Folkhälsomyndigheten. Utöver elektroniska svar och videosamtal erbjuds arabisk, somalisk och persisk tolk.

Det viktiga är att utröna hur bråttom det är med vård. En utmaning kan vara att sålla i all information. Men nu ser man över hur stödet kan bli ännu mer funktionsdugligt.

– Det har hänt mer på ett år än på tio tidigare, säger Eva-Lena som utformar utbildningsmaterial för att klargöra vilken information som finns var.

Ibland kan någon ha svårt att släppa sitt arbete när de går hem. Men de har lång inskolning och ny personal får gå bredvid länge, de får handledning och övar och mentorer följer dem under utbildningen.

– Behovet att få prata med någon kommer alltid att finnas och vi får många orosamtal, inte minst märktes det under pandemin.  

Då som nu finns det ”mångringare”. 1177-personalen pratar en liten stund och hänvisar sedan till samtalsjourer. Beredskapsjourer finns kopplade till varje kommun och arbetar jourtid, som ger stöd vid dödsfall och medicinska frågor.

John Pahlm som är sjuksköterska med ambulansbakgrund i botten har varit på Kungshöjd sen 2013, först som sjuksköterska och sen ansvarig för IT-miljön innan han blev chef 2019.

– Detta är det mest avancerade jobb jag haft, samtidigt som det har en stor bredd.

Han berättar att det finns stor hjälpsamhet i gruppen.

– Samspelet mellan sjuksköterskan och den vårdsökande är den viktigaste aspekten i ett rådgivningssamtal.

Bedömning och rådgivning ska med dagens samordnade system vara likvärdigt oavsett varifrån samtalet kommer.

Gemensam kö och rullande scheman

När primärvårdsförvaltningen Södra Älvsborg fick uppdraget 2002 rekryterades akutsjuksköterskan Christina Isaksson till Alingsås för att arbetsleda 17 personer. Efter att ha varit pensionär några år är hon nu timanställd som chefsstöd och mentor.

– Jag brinner för telefonrådgivning och var rustad med min erfarenhet plus chefsutbildning. Vi samarbetade kring uppbyggnaden av tjänsten och utvecklade ett medicinskt beslutstöd. Genom att titta på andra system i landet utarbetade vi ett eget koncept, berättar hon.

Rullande scheman och delvis gemensam telefonkö minskade sårbarheten. 2004 utökades samverkan nattetid mellan Uddevalla och Alingsås och 2012 kom uppdraget att samverka i hela regionen; Göteborg och Södra Bohuslän samt Uddevalla, Alingsås och Skövde.

– Vi startade med att hjälpas åt kring möten, utvecklings- och utbildningsdagar. Det har varit en rejäl resa och utvecklingen har gått i rasande fart vilket har varit stimulerande.

Åtnjuter stort förtroende

Primärvården blev Närhälsan och nu, inom Regionhälsan, har 1177 på telefon gemensam ledning och ingår i den nationella 1177-tjänsten. Medelåldern är hög vilket gör att personal regelbundet måste rekryteras. Stor erfarenhet och gärna specialistutbildning krävs. För fortbildning ansvarar medicinsk ledningsansvarig läkare.

– Det är viktigt att ge nyanställda gedigen utbildning i system, teknik och beslutstöd samt återkommande fortbildning och samtalshandledning. Sjuksköterskorna måste känna sig säkra i sin roll och patienten ska vara nöjd och väl omhändertagen.

Under pandemin har det tagit mycket tid att snabbt anpassa uppdaterade instruktioner från Smittskydd Västra Götaland och Folkhälsomyndigheten.

– Visst är det långa köer ibland även om jag skulle önska att alla kom fram direkt, säger Christina vidare.

Trots detta är förtroendet för sjukvårdsrådgivning per telefon är fortsatt mycket stort.

– Det visar även de regelbundna utvärderingar i enkäten Nöjd kundindex som invånarna svarar på, säger Jill Johansson som är verksamhetschef för 1177 på telefon.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Publicerad: