Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet Hoppa till chatbot

Allmänt om AT

Primärvårdsplaceringen är tänkt att ge AT-läkaren en inblick i det som kännetecknar allmänmedicin; kontinuitet, hushålla med resurser, det goda mötet samt helhetsperspektiv. Förhoppningen är att tjänstgöringen skall innehålla en mix av både akuta och bokade patienter samt ge AT-läkaren en god kännedom om hur de stora folksjukdomarna handläggs inom primärvården.

Observera att informationen på den här sidan gäller samtliga AT-läkare som gör primärvårdsplacering i Västra götaland. För specifik information om vad som gäller i varje område, se vänstermenyn.

Arbetet i primärvården skiljer sig en del från arbetet på sjukhuset. På vårdcentralen möts AT-läkaren av ett nästan oselekterat patientklientel med en mängd olika symtom, tillstånd och sjukdomar och inte minst en oro för att ha någon av dessa sjukdomar. Uppgiften är att med hjälp av medicinska fackkunskaper och ett bra bemötande kunna hjälpa patienten på bästa sätt. Det kan röra sig om allt från att utreda och behandla en stor mängd tillstånd (både vardagliga och allvarliga), till att fånga vad patienten egentligen oroar sig för och även sålla ut de patienter som behöver träffa en sjukhusspecialist. Förhoppningen är att AT-läkaren under tiden på vårdcentral ska utveckla den allmänmedicinska kunskapens två dimensioner - individsyn och generalistkompetens. Det innebär att se varje patient som en unik person och se den personen i ett större sammanhang.

Dessutom hoppas vi att AT-läkaren skall få en glimt av den arbetsglädje det många gånger innebär att vara specialist i allmänmedicin.

Mer om specialistutbildningen i allmänmedicin

Bra att tänka på inför placeringen

Vårdcentralen bör i god tid sända information om arbetsplatsen till AT-läkaren. Berätta vem som blir hens handledare om det är bestämt. AT-läkaren ska själv ta kontakt med vårdcentralen minst 3 månader i förväg för att stämma av med schemaönskemål, eventuell ledighet samt datum för utbildningsdagar.

AT-läkaren ska beredas möjlighet att delta i arbetsledning och ges inblick i administrativa rutiner, såsom verksamhetsplanering och uppföljning samt formerna för medbestämmande.

AT-läkaren ska uppmuntras att medverka i kompetensutveckling på arbetsplatsen. Det ska alltid finnas en specialist i tjänst och en minst legitimerad läkare på plats, när AT-läkaren är på vårdcentralen. Det ska alltid finnas möjlighet för AT-läkaren att rådfråga mer erfaren kollega.

Schema

Schemat bör förankras med respektive AT-läkare vid start av placering i primärvården och justeras efter hand utifrån varje enskild AT-läkares tidigare erfarenheter. Rekommenderat är att egna återbesökstider finns för AT-läkaren att boka. Säkerställ att det finns en variation av akuta och bokade patienter i AT-läkarens schema.

Den patientadministrativa tiden (utöver telefontider och recept) vid heltid bör vara minst 5 timmar/vecka med individuell anpassning. Många AT-läkare uppskattar ett längre administrativt block efter handledningstimmen, så att man kan handlägga patientfallen som diskuterats under handledningen.
AT-läkarna bör endast förnya recept på narkotikaklassade preparat hos patienter de träffat i tjänsten och är behandlingsansvariga för.

Kompetensutvecklingstid (KUT)

Med KUT avses schemalagd tid för självstudier under primärvårdsplaceringen. AT-läkaren ska ha 4 timmar i veckan vid heltidstjänstgöring avsatt för kompetensutveckling. KUT ska tas ut under arbetstid på vårdcentralen vid alla tillfällen, undantaget inläsning inför eAT-provet eller om AT-läkare och chef kommer överens om annat. Utbildning (ex AT-dag eller annan utbildningsaktivitet) ersätter KUT den aktuella veckan.

KUT är AT-läkarens egen tid och patientadministration (såsom telefonsamtal, recept och liknande) får inte bokas in här.

Auskultation - på vårdcentral och extern

Var god se områdesspecifik information i menyn till vänster.

AT-stämma -Placering ?

AT-råd - Placering ?

AT-resa - Placering ?

Vecka 1:

  • Presentation och rundvisning
  • Introduktion journalsystem
  • Genomgång rutiner samt schema
  • Gå bredvid kollega under minst 1 dag.
  • Glesa patientbesök, samtliga 1h/pat.

Vecka 2:

  • Auskulation ½-dag hos Lab
  • Bokade patienter: 1h/pat.
  • Akuta patienter: 30 min


Vecka 3-4:

  • Auskulation ½-dag hos DSK samt BVC
  • Bokade patienter: 45min/pat
  • Akuta patienter: 30 min


Månad 2 (v5-8):

  • Auskulation ½-dag hos Astma-ssk samt Diabetes-ssk
  • Bokade patienter: 45min/pat
  • Akuta patienter: 30 min


Månad 3:

  • Bokade patienter: 45min/pat varvas med 30 min/pat (övervägande 45 min/pat).
  • Akuta patienter: 20 min/pat varvas med 30 min/pat (övervägande 30 min/pat)


Månad 4:

  • Bokade patienter: 45 min/pat varvas med 30 min/pat (övervägande 30 min/pat).
  • Akuta patienter: 20 min/pat varvas med 30 min/pat (övervägande 20 min/pat)

Månad 5-6:

  • Bokade patienter: 30min
  • Akuta patienter: 20 min

AT-läkaren ska ha avsatt tid för personlig handledning minst en timme per vecka utöver kompetensutvecklinigstid och administrationstid.

Handledaren ska vara antingen specialist i allmänmedicin alternativt ST-läkare i slutet av ST, där ST-läkarens handledare bedömer att ST-läkaren är mogen för uppgiften. Handledaren ska ha godkänd handledarutbildning samt genomgått konsultationskurs. Om möjligt bör AT-läkaren ha samma namngivna handledare under hela tjänstgöringstiden. Handledaren ska vara närvarande på vc största tiden av sin arbetstid, dvs minst 60%.

Handledaren har ansvar för att AT-läkaren får en bred klinisk erfarenhet och i handledningen skall det dels ingå instruktion i medicinska frågor men också frågor rörande yrkesroll samt personlig utveckling. Handledaren är såväl instruktör som mentor. Instruktionshandledning ska ske fortlöpande under placeringen tillsammans med tillgänglig senior kollega. All personal deltar i utbildningen av AT-läkare, inte bara den utsedda handledaren. Förmedla gärna detta till övrig personal.

Handledaren bör ges möjlighet att delta i handledarträffar samt få tid avsatt för att förbereda handledningen, ca 1h varannan vecka.

AT-läkaren ska under vårdcentralsplaceringen speciellt träna konsultationsteknik. Se till att detta ges möjlighet. Gör gärna flera sit-in för att se vad AT-läkaren behöver träna mer på. Man kan med fördel testa videoinspelning. Använd gärna bedömningsmallar såsom DOPS eller mini-cex.

Bedömningsmallar finns på lärportalen Totara. (Länk till Totara).

Tips för handledningen

Sätt ramar för er handledning:

  • Sekretess
  • Vara i tid
  • Ostörda
  • Hur vill AT få feedback?
  • Vad ska handledningen innehålla utöver det medicinska?

Gå gärna igenom följande frågor:

  • Vem är den nya AT-läkaren?
  • Vad är hens farhågor inför placeringen?
  • Förväntningar?

Ge AT-läkaren möjlighet att reflektera över sig själv och sin läkarroll. Fråga aktivt om stress, arbetskrav, kontrollbehov, rollförväntningar, återhämtning och påverkan på privatliv.

Arbetet på vårdcentral skiljer sig från arbetet på sjukhus och kan många gånger kännas överväldigande. Tänk på att fråga hur just din AT-läkare upplever det.

Det är lätt att vilja boka fler patienter de första veckorna, men efter första månaden brukar det börja komma in prov- och remissvar. Ha lite tålamod och se hur det utvecklar sig.

Planera tidigt placeringen tillsammans med AT-läkaren:

  • Se över vilka auskultationer som kan vara av värde för AT-läkaren ex HSV, BVC etc.
  • Boka veckovis handledning, kompetensutvecklingstid, adm-tid etc. i schemat. Ge AT-läkaren stort inflytande över sin tidbok.
  • Boka gemensamt i bådas kalendrar, praktiska moment som AT-läkaren vill ha stöd med.
  • Fråga efter ”blinda fläckar”. Ta upp dessa till diskussion på handledningen.
  • Ovanliga patienter såsom gyn, lilla kirurgin, rektoskopier mm, kan med fördel bokas till AT-läkaren så att hen uppfyller målbeskrivningen.
  • Be kollegor som ska åka på hembesök, dödsfall eller LPT att AT-läkaren får följa med.
  • Erbjud dig att följa med och titta på den patienten AT-läkaren just frågat om.

Bjud gärna på administrativa tips:

  • Hur man lägger upp konsultationen på bästa sätt
  • Planering av administrativ tid
  • Tid för signering av anteckningar
  • Prioritering av diktat
  • Hur man gör bra sjukskrivningar etc.


Gå regelbundet igenom AT-läkarens journaler, remisser samt intyg och återkoppla. Som ett sätt att se hur AT-läkarens arbetsbelastning är, kan man tex sätta AT-läkarens inkorg på sin bevakning. Då märker man snabbt om det finns mycket osignerat att ta hand om och kan diskutera detta med AT-läkare/schemaläggare. Dela gärna din patientlista med AT-läkaren, på så sätt kanske du t.o.m känner de patienterna som din AT-läkare träffar, samt det blir lättare att ta över patienten när AT-läkaren slutar sin placering.

Diskutera regelbundet på handledningen:

  • Är arbetsbördan rimlig?
  • Hinner AT-läkaren fika, äta lunch, gå hem i tid?
  • Känner AT-läkaren sig som en del i verksamheten?
  • Får hen träffa alla typer av patienter, allt ifrån de enkla infektionerna till årskontroller?
  • Gå gemensamt igenom Socialstyrelsens målbeskrivning. Vad fattas för att målen ska vara uppfyllda? Flera områden använder checklistor, har olika områden olika checklistor?
  • Reflektera gemensamt över etiska dilemman. Be AT-läkaren ta upp icke-medicinska fall.

Boka tid för avslut och utvärdering innan AT-läkaren slutar.

AT-handledarträff

Handledarträffarna sker på olika datum i olika områden. För områdesspecifik information, se rubrikerna i vänstermenyn. 

Handledarpris

I vissa områden delas ett handledarpris ut. För områdesspecifik information, se rubrikerna i vänstermenyn.

AT är både tidsstyrd och målstyrd. Tidsstyrningen innebär att AT ska genomföras under en period som motsvarar minst 18 månader samt med minst 50% tjänstgöring. De 18 månaderna är fördelande med nio månader inom invärtesmedicinska samt kirurgiska specialiteter med en minimitid inom var och en av de båda grupperna om tre månader. Tre månader av tjänstgöringen ska ske inom psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri samt sex månader inom allmänmedicin. Placeringen inom allmänmedicin behöver inte längre ligga sist i AT.

Målstyrningen innebär att innehållet i utbildningen ska svara mot de mål som Socialstyrelsen fastställt. Målbeskrivningen finns tillgänglig i Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS 1999:5) om allmäntjänstgöring för läkare.

Under AT-tjänstgöringen ska AT-läkaren alltid ha nära till stöd och instruktion för att kunna fråga någon kollega om råd när ett problem uppstår under arbetet. Den personliga handledaren ska ta ansvar för AT-läkarens utveckling och avsätta regelbunden tid för gemensamma träffar. Handledare för AT-läkare ska vara en specialistkompetent läkare alternativt ST-läkare i slutet av sin specialisering som genomgått handledarutbildning. Handledaren ska vara närvarande på vc största tiden av sin arbetstid dvs minst 60%.

AT avslutas med ett kunskapsprov, det så kallade eAT-provet. AT-nämnden, en nämnd med företrädare för de medicinska fakulteterna, ansvarar för provets innehåll och uppläggning. Inför eAT-provet görs medsittning av annan allmänmedicinsk specialist än handledaren. Man utgår vid detta tillfälle från en specifik bedömningsmall. Efter godkänt eAT-prov och påskrifter i AT-boken kan ansökan om läkarlegitimation göras hos Socialstyrelsen.

Mer information om eAT-provet

Vårdenhet med utbildningsuppdrag

En vårdenhet med utbildningsuppdrag ska tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för de professioner som är verksamma vid enheten och samverka med berörda studierektorer.

Läs mer om vad det innebär att vara vårdenhet med utbildningsuppdrag.

Om det inte fungerar på vårdcentralen

Fungerar inte placeringen på vårdcentralen är det angeläget att AT-läkaren, handledaren och/eller vårdcentrals/enhetschefen vänder sig till AT-studierektor, se kontaktuppgifter under respektive område i menyn till vänster.

Senast uppdaterad: 2021-06-18 10:36