Vanliga frågor om dietist

Stöd av dietist

Dietisten ger endast kostråd till barn/ungdomar med övervikt mellan 3 och 19 år, ej vid fetma eller andra matrelaterade problem. Mer information om övervikt och fetma hos barn finns på 1177:s sida Övervikt och fetma hos barn.

Om ungdomen bor hemma är det bra om även vårdnadshavare deltar vid mötet.

Är barnet under 13 år ska barnet inte följa med vid besöket utan samtalet vänder sig till målsmän.

Dietisten erbjuder inga fysiska besök utan endast videobesök, även med tolk.

Nej! Det behövs däremot för barn från 6 år som vill träffa en fysioterapeut.

Ett barn som ska lägga om sina matvanor behöver stöttning. Maten behöver planeras, inhandlas och tillagas. Ett barn klarar (för det mesta) inte själv av att ta ansvar för vad hen äter. Därför är informationen riktad till de som har ansvar för maten i hemmet. Det är även bra att ha möjlighet att prata om situationer som kan vara känsliga, utan att barnet är med.

Övervikt är när man väger så mycket att det räknas som ohälsosamt. Kraftig övervikt kallas fetma och räknas som en sjukdom. Har barnet/ungdomen fetma ska det behandlas inom sjukvården. Där får det bland annat träffa läkare och ta olika prover.

Mer information om övervikt och fetma hos barn finns på 1177:s sida Övervikt och fetma hos barn.

Ja, det går bra. Men så länge tonåringen bor hemma är det ändå bäst om någon målsman som är ansvarig för inköp, matlagning med mera deltar på besöket.

Om ungdomen bor hemma är det bra om även vårdnadshavare deltar vid mötet.

Är barnet under 13 år ska barnet inte delta på besöket, utan samtalet vänder sig till målsmän.

När det finns flera föräldrar är det bra om alla kommer med. Bor barnet växelvis hos separerade föräldrar är det bra om båda föräldrarna kommer med vid besöket. Det går även bra att boka ett enskilt besök för varje förälder. Spenderar barnet mycket tid och äter mat hos andra får även de komma med.

Inte bara fetma utan även övervikt utgör en ökad risk för framtida matrelaterade sjukdomar.

Ett besök hos en dietist på FaR-mottagning ger information om bra matvanor som kan minska risken att barnet ökar i vikt ännu mer och får fetma. Vår strävan är att barnet ska få en hälsosam vikt. De matvanor barnen lär sig som små följer ofta med genom livet. Du som målsman har möjlighet/kan ge ditt barn de bästa förutsättningarna för att äta bra mat i lagom mängd.

Ja, de utgår ifrån den senaste vetenskapen.

Ett möte med dietisten är ett samtal om mat och era matvanor. Ni får berätta hur barnet äter en vanlig dag. Utifrån det och diskussionen om bra matvanor får ni sedan fundera på vilka förändringar ni vill jobba med och som kan följas upp vid ett eventuellt återbesök. Våra besök är respektfulla samtal utan pekpinnar, där ni står i centrum.

Som dietist utgår man ifrån NNR (Nordiska Näringsrekommendationer) (PDF). De senaste togs fram 2012 och nya kommer att vara klara 2022. 2012 var det över 100 forskare som under 5 års tid gick igenom den vetenskapliga litteraturen. Efter det gjordes några mindre justeringar i rekommendationerna.

Utifrån NNR är sammanställer sedan Livsmedelsverket konkreta kostråd:
Livsmedelsverket: Kostråd.

NNR riktar sig till friska personer. Socialstyrelsen ger råd om man har en sjukdom och behöver äta en speciell diet.

Barn ska aldrig banta eller gå på någon speciell diet. Barn ska lära sig hälsosamma matvanor som de kan bibehålla genom livet.

Barn ska inte minska i vikt, såvida de inte väger väldigt mycket. Växande barn blir slankare om de hejdar fortsatt viktökning samtidigt som de växer. Att ligga stilla i vikt och samtidigt växa är det allra bästa.

På IsoBMI.se kan du se om ditt barn har normalvikt, övervikt eller fetma:
IsoBMI: BMI för barn

BMI är ett värde man får fram utifrån personens vikt, längd, och för personer under 18 år även ålder och kön.

BMI är ett trubbigt mått eftersom det inte säger något om fördelningen av fett och muskler på kroppen. Det är dock det måttet som används för att identifiera barn med övervikt och fetma.

Man kan inte bedöma barns vikt utifrån BMI för vuxna. Det som används på barn är IsoBMI där värdet beräknas på samma sätt som BMI för vuxna. Värdena skiljer sig åt och varierar mellan 2 och 18 år. Till exempel har en pojke på 7 år fetma vid IsoBMI 20,63, att jämföra med BMI 30 för en person över 18 år.

Studier visar att riskfaktorerna för sjuklighet ökar direkt när ett barn drabbas av övervikt eller fetma. Hela barnets kropp påverkas av den ökade vikten. Det leder exempelvis till ökade påfrestningar i hjärta och kärl, risk för typ 2-diabetes, påverkan i skelett och muskelsystem. Fetman kan även ha psykosociala konsekvenser.

Det är enklare att förebygga fetma än att behandla den.

Undvik att prata med barn om att de har övervikt eller är för ”tjocka”. Prata hellre om att det är bra att äta bra mat för hälsans skull. Om man pratar med barnet om att hen har övervikt kan det leda till att barnet blir alltför fokuserad på och får dåliga känslor om sin kropp och vikt. Tänk istället på att alltid prata om och uppmuntra det positiva hos barnet.

Chansen är liten att övervikten växer bort såvida man inte ändrar matvanorna. Barn med övervikt eller fetma vid fyra till fem års ålder har en ökad risk att även ha denna i skolåldern. Och mer än två av tre barn som har övervikt i 10 till 13-årsåldern har övervikt även som vuxna.

Mer information om övervikt och fetma hos barn finns på 1177:s sida Övervikt och fetma hos barn.

Att begränsa barnets energiintag genom förändrade matvanor gör större skillnad i viktutvecklingen än att öka energiförbrukningen genom ökad fysisk aktivitet. Det är enklare att till exempel låta bli att ta en extra portion mat än att förbruka den mängd energi/kalorier maten innehåller genom att röra mer på sig.

Det är vanligt att barn med övervikt och fetma tycker väldigt mycket om mat. Då är det lätt att äta för mycket. För mycket av hälsosam mat leder till ett för stort energiintag och en viktuppgång eller att man bibehåller en för hög vikt.

Att lära sig att tycka om ny mat är träning. Ibland kan man behöva prova det nya 15 gånger innan man tycker om det – så håll ut.

Föregå med gott exempel och fundera på vilken mat ni köper hem och tillagar. Finns det inte skräpmat hemma som barnen kan få eller själv tar blir det enklare.

Att äta hälsosam mat är en investering i egna kroppen. En hälsosam vikt minskar risken för många sjukdomar.