Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet Hoppa till chatbot

Lektioner

Teenagers with laptop in classroom

Rörelse under lektionstid ger förbättrad energi och ökar koncentrationen.

Låt rutinerna och miljön i klassrummet främja rörelse! Bestäm hur du som lärare och elev vill ha det. Här är några exempel på hur ni kan göra:
Stå upp istället för räcka upp handen.
Kasta ut papper eller låt eleverna komma till dig för att hämta sitt papper.
Förflytta sig – svara på olika svarsalternativ genom att fysiskt placera sig i klassrummets olika hörn.
Flexibla & aktiva klassrum anpassade för olika aktiviteter och behov med ståbord, gruppbord, pilatesbollar, gåband, crosstrainer, whiteboard färg på väggar, skriva på fönster...

Lägg in rörelsepauser och integrera rörelse i undervisningen! Kanske går det att lägga in schemalagd pulsträning? Eller öka antalet timmar i Idrott och hälsa?

Rörelsepauser

Vårt arbetsminne har en begränsad kapacitet och korta rörelsepauser där pulsen går upp ger hjärnan ny energi genom ökad blodcirkulation. Hjärncellerna får lättare att knyta an till varandra och förmågan att ta till sig ny kunskap blir mer effektiv.

Lägg in en rörelsepaus när du har en längre lektion, eller när det är naturligt att bryta lektionen. Förbered eleverna på att det blir en rörelsepaus redan vid lektionsstart och ta pauserna varje dag – gärna med samma övning i 1-2 veckor! Det blir en vana och stojigheten som initialt kan märkas efter pauserna lägger sig. Avsluta gärna rörelsepausen med en lugnande och samlande övning. Bara fantasin sätter gränser för hur en rörelsepaus kan se ut. Behöver du inspiration - kika på länkarna nedan:

Ibland är det roligt att följa instruktioner från en film. Sök på internet!
Förslag på sökord: rörelsepaus, Rörispaus, pausrörelse…

Malmö Stads sida Malmö delar - en didaktisk resurs under arbetsområde Brain Breaks i klassrummet finns fina förslag på korta kluriga rörelsepauser som de delat upp i small, medium och large samt skrivit till vilka åldrar som övningarna passar för.

www.digifritids.se är ett digitalt fritids med massa filmer på aktiviteter för framförallt barn som inte går i skolan. Sidan är framtagen av Rädda Barnen och Generation Pep.

Testa Alex träning finns på SVTplay med både dagens övning samt lite längre träningspass som passar barn och unga.

GoNoodle har en mängd småtokiga rörelsepauser. Sidan är på engelska och kräver att man skapar ett konto, men är kostnadsfri och utan reklam. Finns även som app.

Generation-pep har samlat en sida med länkar på tips och filmer med rörelser att följa. Dessutom lägger de dagligen upp nya rörelsefilmer på sin youtubekanal, instagram och Facebook.

Generation-pep har även tagit fram filmer ihop med tidningen Metro med enkla rörelser där vissa övningar kan göras i klassrummet och andra behöver mer plats:
Musse Hasselvall & Carolina Klüft - Så tränar du med en vän! (2:19)
Mårten Nylén - Innan fredagsmys, fredagsfys! (1:15)
Renaida & Carolina Klüft - Dansa dig i form! (1:52)
HeatoN - Övningar vid datorn (1:03)
Cecilia Andrén Nyström & Carolina Klüft - Bollkontroll  (1:30)
Aron Andersson - Rörelse för alla! (1:25)
Carolina Klüft - Klassrumsövningar (1:21)

Pepskola är ett stöd och inspiration för att göra det enklare att jobba med fysisk aktivitet och goda matvanor i skolan. På http://www.pepskola.se/ finns planeringsverktyg, små filmer, tips och goda exempel! Sidan hjälper skolor att identifiera nuläge, planera aktiviteter och följa upp det som görs. Ett fokusområde handlar om fysisk aktivitet som en naturlig del i undervisningen. Det är Generation Pep som ligger bakom Pep Skola.

Riksidrottsförbundets Rörelsesatsning i skolan är ett stöd som riktar sig till utvalda kommuner och skolor. På www.rf.se/rorelsesatsningiskolan finns tips på kortare rörelsepauser, lekar och utskrivbart material.

Det finns massor med utmaningar och tävlingar där skolklasser ska samla på rörelse av olika slag, bland annat:
Skolklassikern
Skoljoggen
The Daily Mile

Folkhälsoinstitutet beskriver i en rapport hur Daglig fysisk aktivitet kan minska hälsoriskerna med stillasittande.

En amerikansk studie visar positiva resultat av att införa korta rörelsepauser under skoldagen. A primary school active break programme (ACTI-BREAK): Study protocol for a pilot cluster randomised controlled trial. (Abstract)

Rörelse integrerad i undervisning

Rörelse kan också vara en del av undervisningen som till exempel att elever löser problem tillsammans på tavlan, att de hoppar matte eller att ni går ut i naturen och inhämtar ny kunskap på olika sätt.

Pepskola är ett stöd och inspiration för att göra det enklare att jobba med fysisk aktivitet och goda matvanor i skolan. På www.pepskola.se finns planeringsverktyg, små filmer, tips och goda exempel! Sidan hjälper skolor att identifiera nuläge, planera aktiviteter och följa upp det som görs. Ett fokusområde handlar om fysisk aktivitet som en naturlig del i undervisningen.

Västra Götalandsregionen har som den del i Ideficsstudien tagit fram ett arbetsmaterial för en temavecka med fysisk aktivitet.

Podd-promenad: låt eleverna gå ut och lyssna till ett poddavsnitt kopplat till ämnet. Bestäm en återsamlingstid där ni diskuterar avsnittet.

Walk 'n' Talk: gruppera eleverna, ge dem olika ämnen och frågeställningar att diskutera.

Tipsrundor & poängpromenader: kräver en del planering och förarbete, men det finns också olika appar att ta till hjälp för att koppla frågor till olika punkter på en karta.

Flytta lektionen utomhus: beskriv naturen i språkämnen, förklara och känn på fysikens lagar, bygg geometriska former och så vidare. 

Räkna matte utomhus! Låt konstnärer utforma och illustrera matematiska problem på skolgården. Kultur i Väst delfinansierar projektet.

Uteklassrum kan anläggas i samarbete med park- och naturförvaltningen. Skolor kan också adoptera en plats i skogen där man tycker om att vistas. Kontakta Park- och naturförvaltningen i Göteborgs stad, parkonatur@ponf.goteborg.se.
Uteklassrum finns på olika ställen runtom Göteborg - kika på kartan för att hitta din skolas närmaste uteklassrum!

En pedagogisk odlingsträdgård på skolgården kan stimulera till kreativitet, samarbete och rörelse, förutom all kunskap eleverna får på kuppen. Kontakta Miljöförvaltningen i Göteborgs stad, miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se för mer information.

Göteborgs botaniska trädgård välkomnar skolor att besöka dem eller boka in sig på skolprogrammet. Det finns mycket studiematerial och tips på deras hemsida vad gäller utomhuspedagogik.

Friluftsfrämjandet har utvecklat utomhuspedagogiken och tagit fram koncept som Skogsmulle och Ur och Skur-förskolor. De bedriver även andra projekt som Skogshjältarna, Naturparkour, Alla på snö och Meningsfull väntan – kanske kan något av detta passa din skola!

I Danmark jämfördes finmotorisk, grovmotorisk och vanlig matteundervisning bland elever på lågstadiet. Studien visar att "motorisk matte" kan förbättra resultaten och att den grovmotoriska matematikundervisningen framförallt gynnar normalpresterarna.
Motor-Enriched Learning Activities Can Improve Mathematical Performance in Preadolescent Children.(Abstract)

En australiensisk studie visar hur rörelse utomhus med samtidig multiplikationsövning ger förbättrade resultat hos mellanstadieelever. Learning "Math on the Move": Effectiveness of a Combined Numeracy and Physical Activity Program for Primary School Children.(Abstract)

Att lära sig glosor på ett annat språk visade sig bli mer effektivt om eleverna samtidigt fick visa ordet med rörelser och gester. Exploring the Neural Representation of Novel Words Learned through Enactment in a Word Recognition Task.(Abstract)

www.utenavet.se är ett nationellt nätverk för främjande av utomhusbaserat lärande.

Sveriges Lantbruksuniversitet har tagit fram en kunskapsöversikt: Klassrum med himlen som tak - en kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i skolan. Slutsatsen är att utomhusundervisning  genererar en rad positiva effekter på elevers lärande, hälsa, fysiska aktivitet och deras personliga och sociala utveckling.

Göteborgs botaniska trädgård har tillsammans med Folkhälsokommitténs sekretariat i Västra Götalandsregionen taigt fram en forskningsöversikt om utomhuspedagogik och barns hälsa, det finns även en populärvetenskaplig version.  

GIH-forskaren Jonas Mikaels har disputerat i idrottsvetenskap om vad som tas för givet respektive osynliggörs genom de sätt som friluftsliv som kunskapsområde inom ämnet idrott och hälsa beskrivs i läroplanstext och i idrottslärares sätt att tala om friluftsliv i avhandlingen Becoming-place: (Re)conceptualising friluftsliv in the Swedish physical education and health curriculum (Abstract)

Pulsträning

Att det är bra för hjärnan med konditionsträning råder det idag inga tvivel om; det bildas nya hjärnceller, kopplingarna mellan hjärncellerna stärks, det leder till ökad uppmärksamhet och så vidare. Däremot är forskarna inte helt på det klara med exakt vilken typ av aktivitet, i vilken intensitet och på vilket sätt konditionsträning bör bedrivas i skolan.

Allt fler svenska skolor, framförallt högstadie- och gymnasieskolor finner ett värde i att erbjuda sina elever pulsträning och tycker sig se effekter på både hälsa och studieresultat. Det börjar också presenteras en del forskningsresultat utifrån olika pulsträningsprojekt.

För att starta igång pulsträning behövs:

  • en yta som stimulerar till rörelse; skogs-slinga, uppdukad idrottshall, stationsträning, smörgåsbord av olika aktiviteter, en idrottsplan med bollar och träningsredskap, ett gym och så vidare. Det ska se ungefär lika ut från gång till gång så att det inte behövs tidskrävande instruktioner.
  • tid! Ett pulsträningspass brukar i genomsnitt vara cirka 20-25 minuter i medelintensiv pulszon.
  • smart schemaläggning! Forskning visar på bästa effekt på inlärning inom 90 minuter efter pulspasset, vilket många skolor utnyttjar genom att lägga krävande lektioner, exempelvis matematik efter pulspassen. 
  • "fitness instead of sports" - aktiviteterna ska höja pulsen! De ska i första hand inte vara tävlingsinriktade eller bollsporter.
  • att skillnaden mellan ämnet Idrott och hälsa och pulsträning tydliggörs. På vissa skolor är det någon annan än idrottsläraren som håller i pulsträningen. Pulsträningen är inte betygsgrundande.
  • att eleverna kontinuerligt informeras om effekterna av pulsträning på inlärning.
  • få en uppfattning av elevernas maxpuls antingen genom att testa eller genom att lägga in värden i följande ekvation 208 - (0.7 x ålder).
  • en uträkning av pulszonen 70-80% av max. I denna zon ska eleverna ligga under pulsträningen.
  • ett tidtagarur som tar tiden vid pulstagning. På 1177 förklarar man hur du kan ta pulsen på dig själv. Gör gemensamma avbrott där läraren håller tiden. I början kan det behövas fler pauser för pulstagning. Efterhand har eleverna vant sig vid hur det ska kännas när de är i "zonen" och behöver då inte ta sin puls lika ofta.

Kinnarpsskolan har gjort en film om hur deras pulspass ser ut.

Det finns olika pulsmätningssystem som kan underlätta för eleverna att hitta rätt pulszon med pulsband och en skärm/projicerad bild med allas puls på. Hör av er till Skola i Rörelse om ni vill veta mer!

Internationell hemsida Sparking life med samlad forskning om hur träning stärker våra hjärnor.

I Sverige pågår ett antal studier för att utvärdera effekten av pulsträning:

Puls för lärande och hälsa är en praktiknära forskningsstudie i samarbete mellan FoUrum utbildning, Kommunal utveckling, Jönköpings län och Högskolan i Halmstad. Syftet med studien är att generera kunskaper om upplevelser och föreställningar av en satsning på pulshöjande fysisk aktivitet (kraftig/aerob karaktär) i skolan. Skolor från åtta kommuner i Jönköpingslän deltar i studien. Deltagande mellan- och högstadieskolor har infört 20-minuters pulshöjande fysisk aktivitet på schemat tre gånger per vecka de dagar då eleverna inte har det ordinarie ämnet Idrott och hälsa. Det innebär att eleverna får daglig fysisk aktivitet på schemat.

Pulsstudien i Helsingborg är en studie som genomförs på fem olika grundskolor, åk 7, där varje matematiklektion inleds med 7-minuters pulshöjande fysisk aktivitet. Det innebär att eleverna får röra på sig och aktivera hjärnan för inlärning tre gånger i veckan från vecka 40 (2017) till vecka 7 (2018). Koncentration, arbetsminne och inlärning i matematik mäts.

Det råder inte full konsensus kring hur länge, hur ofta och hur intensivt den pulshöjande aktiviteten ska bedrivas än. Här är ett exempel på en studie:Effects of a Classroom-Based Program on Physical Activity and On-Task Behavior som visar hur elevernas uppmärksamhet ökade efter 10 minuters fysisk aktivitet.

Idrott och hälsa

Svensk forskning har visat att endast 25% av idrottslektionen ägnas åt fysisk aktivitet på måttlig intensitetsnivå. Lektionstid försvinner på grund av köande, störande inslag, instruktioner, demonstration och teoretiska moment om hälsa. Som lärare i ämnet Idrott och hälsa kan det vara bra att bli medveten om detta och se över sina rutiner. 

Lektioner i idrott och hälsa är en unik möjlighet att inspirera till rörelseglädje och att stärka den fysiska självkänslan. Ett begrepp som används alltmer är "physical literacy", som översatts till fysisk självkänsla, rörelserikedom, kroppslig kompetens. Det handlar om att ju fler olika rörelser man behärskar desto roligare blir det att röra sig och med det ökar kreativiteten och lusten att utforska nya sätt att vara fysiskt aktiv.

Allt fler skolor erbjuder specialidrott till de elever som av olika anledningar har svårt att delta i den vanliga idrott&hälsa undervisningen. De elever som rör sig minst har mest att vinna på att börja röra på sig och genom anpassad idrottsundervisning kan de både uppleva rörelseglädje, förbättra sin motorik, få positiva hälsoeffekter och godkända betyg.

Få idéer och bli inspirerad på facebookgruppen Sveriges idrottslärare startad av Martin Lossman. 

Vissa skolor har specialidrott för elever med särskilda behov som en del i det individuella åtgärdsprogrammet. Till exempel kan de under specialidrotten få träna på sådant som de kommer att göra under nästa lektion i Idrott och hälsa med klassen, eller att specialidrotten helt enkelt ersätter lektionerna i Idrott och hälsa. Karl Johansskolan erbjuder specialidrott - se reportaget på pedagog.goteborg.

Svensk forskning från 2016 publicerad i Acta Paediatrica visar att tiden på idrottslektionerna utnyttjas dåligt på svenska skolor. Levels of physical activity during physical education lessons in Sweden

Det finns en koppling mellan motorik och elevers koncentrationsförmåga och skolprestation. Svensk idrottsforskning: Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer.

I en studie där avgångsbetyg hos 600 niondeklassare undersöktes, visades att betygen ökade hos de ungdomar som haft 40 minuters daglig idrott sedan första klass. Physical Activity During Growth. Effects on Bone, Muscle, Fracture Risk and Academic Performance (Abstract)

Anders Raustorps som är docent i Fysioterapi har bland annat forskat kring Fysisk aktivititet och Fysisk självkänsla. Han tar upp begreppet hälsa generellt men även hur man på ett effektivt sätt planerar en lektion i idrott och hälsa, motivationsfaktorer och hur man kan mäta fysisk aktivitet. Fysisk självkänsla är ett centralt begrepp och teori varvas med praktiska exempel och metodiska resonemang.

Projekt perfekt - aktuell forskning från Psykologiska institutionen vid Göteborgs Universitet om kroppskultur och kroppsuppfattning som bland annat tar upp den fysiska träningens både positiva och negativa inverkan.

Physical literacy används i Canada för att öka den fysiska aktiviteten och förbättra folkhälsan. Det är ett begrepp som även börjar spridas i Sverige för att inspirera till rörelserikedom eller rörelseförståelse som begreppet översätts till. I Umeå pågår en satsning - Change the Game  och Riksidrottsförbundet driver flera projekt och utbildningar kring rörelseförståelse.


Senast uppdaterad: 2017-09-05 12:05