Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Kulturtolkar bygger broar på NÄL

Två kulturtolkar som står bredvid varandra

Kulturtolkarna på NÄL fungerar som en brobyggare mellan förlossningsvården och den gynekologiska vården och kvinnor med annat modersmål än svenska. Förutom språktolkning finns de på plats under veckodagarna för att fånga upp förväntningar och frågor – och hjälpa kvinnorna att vara mer delaktiga i sin egen vård.

På kvinnokliniken i Trollhättan har en satsning på så kallade kulturtolkar blivit en mycket uppskattad del av förlossnings- och gynekologivården. I projektet, som startade 2017, har fyra kvinnor arbetat, två somalisktalande och två arabisktalande. Kulturtolkarna på kvinnokliniken förbättrar vården för de kvinnor som inte har svenska som modersmål, en i övrigt utsatt patientgrupp. Man vet att utlandsfödda kvinnor har en ökad risk för gynekologisk ohälsa till följd av händelser under den tidiga graviditeten. Dessutom har asylsökande kvinnor ökad risk för prematurfödsel och perinatal mortalitet.

­– Trots att det råder brist på kvantitativa data om gynekologisk- och obstetriskt utfall för arabiska- och somaliskatalande kvinnor på NÄL, så bidrar kulturtolkning troligtvis till att stärka vården kring denna utsatta grupp, säger Elizabeth Franklin.

Inte bara en språktolk
Till skillnad från en vanlig tolk så arbetar en kulturtolk inte bara med att översätta från ett språk till ett annat. De tar även till vara patientens förväntningar, farhågor och förhoppningar – och fungerar som en brygga mellan patienten och vården.

– Kulturtolkarna har ett större uppdrag än en språktolk, de är någon som förmedlar de olika nyanserna. De ska också försäkra sig om att parterna förstår varandras olika signaler, och lyfta kvinnans röst så att hon kan ta en större plats och vara mer delaktig i sin vård, berättar barnmorskan Elizabeth Franklin, som tog med sig idén om kulturtolkar till NÄL från Malta, där hon som en del i sin magisteruppsats gjorde en observationsstudie på ett sjukhus där man använde sig av kulturtolkar på hela sjukhuset.

Flexibla – och efterfrågade
I november 2017 anställdes fyra kulturtolkar, som snabbt blev efterfrågade på kvinnoklinikens alla avdelningar och mottagningar. Kulturtolkarna har vidgat sitt arbetsområde till att stödja även familjerna på neonatal.

– Kulturtolkarna uppskattas oerhört mycket. Personalen uppfattar att patienterna pratar mer, ställer fler frågor och är mer delaktiga. Deras röst hörs på ett annat sätt. Det handlar också om att det är smidigt. Kulturtolkarna är tillgängliga och flexibla, det behövs ingen tidsbokning utan personalen ringer efter dem och de kommer så fort de kan, säger Elizabeth Franklin.

Ingen dag är den andra lik
Sedan oktober 2019 har fyra kulturtolkar blivit två, varav två är nu permanenta medarbetare på kliniken. Khadra Mahmud och Hala Kalioundji talar somaliska respektive arabiska. I rekryteringsprocessen var det viktigt att hitta kvinnor som hade en fot i varje kultur, som själva gjort den resa det innebär att ha flyttat till Sverige och kan förstå vilka referensramar kvinnorna som ska vårdas har. Även om ingen patient är den andra lik.

– Vad kvinnan behöver hjälp med är väldigt olika, beroende på hur länge de bott i Sverige, om de kommer från landsbygden eller från stora städer, vilken utbildningsnivå de har och hur mycket kontakt de haft med vården tidigare. Om man är helt ny i Sverige måste vi gå igenom hur allt fungerar. Så alla patienter har olika behov, säger Khadra Mahmud.

Ett stöd – inte bara språkligt
Under exempelvis en förlossning, som ofta är en omvälvande händelse, finns det flera fördelar med att ha med sig någon som både talar samma språk och som kan förklara och lugna under tiden.

– Det händer saker hela tiden under en förlossning, och även små saker kan bli väldigt stora i stunden. Frågor som varför fäster de en sladd i huvudet på barnet, eller vad händer under ett CTG? Sugklocka finns även i andra länder, men ser kanske lite annorlunda ut. Och ibland kan barnets huvud bli lite avlångt, om man inte vet varför kan man i stunden få panik och tro att något är fel – då kan vi finnas där och lugna, säger Hala Kalioundji.

Fler effekter av satsningen

De statliga medlen till förlossningsvården har under 2018 och hittills under 2019 på NÄL främst använts till bemanning – en extra barnmorska per pass och en extra läkare för att BB-verksamheten ska fungera bättre. Tanken är att personal ska jobba i första hand med det som de är utbildade för.

Nya arbetssätt utvecklas med hjälp av satsningen
Under året har det regionala arbetet med att motverka, diagnosticera och behandla bristningar fortlöpt, och på Näl har en bristningsmottagning slagit upp portarna. Målsättningen är att kvinnor ska veta vart de ska vända sig vid besvär och de ska få rätt hjälp när de söker vård.
– I nuläget söker kvinnorna överallt för de vet inte vart de ska vända sig. De vet inte hur det ska kännas i underlivet efter en förlossning och hur länge det ska kännas fel eller konstigt, berättar Anna Hagman, verksamhetschef på Kvinnokliniken. 

Fokus på endometrios

Nästa steg är att ha mer fokus på kvinnor som har endometrios eftersom det kan orsaka fertilitetsbekymmer, svår smärta och ofta har stor påverkan på det psykiska välbefinnandet. Ett endometriosteam är under uppbyggnad för att kunna förbättra vården för denna grupp innan en graviditet.
– Vi vill arbeta förebyggande och möta dem i ett tidigare för att förhindra att smärtan och problemen accelererar. En sjuksköterska gör hembesök och undersöker vilka åtgärder som behövs. På det viset kan vi förhindra att kvinnan behöver åka in akut eller att ännu starkare mediciner ordineras, berättar Anna Hagman.

Senast uppdaterad: 2019-11-07 10:35