Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Jämlik strokevård

KJV

Var 17:e minut får någon i Sverige en stroke och förlorar nödvändiga och självklara funktioner som många gånger måste läras på nytt - som att skriva, läsa, tala och röra sig. Vägen tillbaka är tuff och snårig och kräver samordnade rehabiliteringsinsatser. För att tillgodose de behov strokedrabbade har behöver vi hitta nya arbetssätt som skapar rätt förutsättningar för individen – allt utifrån ett personcentrerat arbetssätt.

Alla invånare i Västra Götalandsregionen ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård oavsett ålder, kön, utbildning, etnicitet, religion, sexualitet, könsidentitet, funktionsförmåga, social ställning eller bostadsort. Dock ser vi stora skillnader i vilken vård och rehabilitering samt vilket stöd patienter och närstående får, beroende på bland annat bostadsort, ålder och kön.

Personer med stroke har många gånger en försämrad förmåga att söka och få rätt vård och rehabilitering. Det är en utsatt grupp som behöver vård och stöd av personer som har särskild strokekompetens. Bättre samordning mellan den drabbade, kommun, landsting och andra huvudmän krävs och att alla ansvariga tillsammans tar ett större ansvar för kontinuitet i rehabiliteringskedjan.

Av dessa anledningar drev Regionala strokerådet, Kunskapscentrum för jämlik vård och Sjukvårdsstrategiskt team projektet Jämlik strokevård under 2014 till 2017. Detta gjordes inom ramen för införandet av nationella riktlinjer för strokesjukvård i Västra Götalandsregionen. Fokus låg på en sammanhållen vård och rehabilitering; i utvecklingsarbetet hade kommun, specialistvård och primärvård möjlighet att arbeta tillsammans.

Projektet genomfördes inom Västra Götalands vårdsamverkansområden: Skaraborg, Södra Älvsborg, Göteborg, SIMBA samt Fyrbodal. Arbetet för att skapa en sammanhållen vård utgick från individens behov. En av de vägledande frågorna var: Hur vet vi att det vi gör skapar värde för individen? 

Utförande

Genom att ta reda på vilka sätt verksamheten fungerade bra på, vilka ändringar som behövdes och genom att utgå ifrån de behov som uppenbarade sig, såg vi snabbt vad som behövde göras. I projektet blev det tydligt att berättelser och rätt frågor drev förbättringsarbetet framåt. Det visade sig också att vi inte behövde lägga särskilt mycket tid på problem och hinder. Att fokusera på vilka styrkor verksamheten har kom enkelt fram när medarbetare med korta berättelser gav exempel på tillfällen när det har fungerat extra bra. 

Patientberättelser är bra för att beskriva de behov och förutsättningar individer och grupper har. Genom att lyssna på en berättelse kan medarbetare ställa nya frågor för att förstå ännu mer. En fråga och dess svar ger ytterligare frågor och nya berättelser. Då får vi också möjlighet att skapa en miljö där kreativitet bejakas och där våra insatser tar utgångspunkt i de individuella behov som finns, vilket ger oss möjligheter att skapa nya och bättre arbetssätt. 

215 000 felhänta namnteckningar till hälsoministern från Hjärnfonden

Agneta Patriksson

Ikon för telefonnummer
Telefonnummer

Senast uppdaterad: 2020-08-21 10:36