Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Forskning

Forskning på föräldrastöd

Föräldrautbildningar som stärker föräldrars förmåga att möta sitt barn på ett adekvat sätt i olika centrala situationer har beforskats under lång tid. Forskning visar att barnen fungerar bättre på olika områden efter att föräldrarna fått stöd och utbildning i sina föräldrafärdigheter. Störst förändring visar barn som från början hade mest uttalade svårigheter (Leijten m fl, 2019). Långtidsuppföljningar på föräldrastöd visar att beteendeförändringar hos barnet också förebygger svårigheter senare i livet så som drogmissbruk och kriminalitet (Resnick m fl, 1997).

Forskning på Family Check-up i USA

Mer än 20 års forskning på Family Check-up i USA visar på positiva resultat för hur barn och tonåringar mår och hanterar sin vardag.  Family Check-up hjälper föräldrar att stärka sitt föräldraskap i praktiken genom att de får kunskaper om, och får öva på, positiv uppmärksamhet, kommunikation och gränssättning. Forskning visar också att symtom på depression minskar hos föräldrar som deltar i Family Check-up, vilket även kan påverka barnens psykiska hälsa. 

I jämförande studier som gjorts i USA visar barn vars familjer som deltagit i Family Check-up:

  • Färre problembeteenden
  • Bättre förmåga att reglera sina känslor
  • Ökad skolmognad
  • Minskad risk för fetma

När det gäller tonåringar har man också kunnat se:

  • Mindre problem med tobak, alkohol och droger
  • Mindre antisocialt beteende
  • Färre konflikter i skolan
  • Färre tecken på depression

Tonåringarna som deltog i Family Check-up hade också 77 % minde skolfrånvaro och 66 % mindre risk att lämna grundskolan utan fullständiga betyg. De långtidsuppföljningar på 10 år som genomförts visar att den unga vuxna hade minskad risk för missbruk av tobak, alkohol och droger. Det visade även på minskad risk av att bli arresterad.

Forskning på effekterna av Family Check-up i Göteborg

Samtidigt som Family Check-up modellen började implementeras i Göteborg 2010 av Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa i samarbete med Göteborgs Stad startades ett forskningsprojekt för effektutvärdering av FCU i jämförelse med iKomet. Ansvariga forskare var Ata Ghaderi och Pia Enebrink på Karolinska Institutet och finansierades av Socialstyrelsen. 2011 till 2013 rekryterades det 231 familjer som kom att ingå i studien. 

Resultatet publicerades i en rapport som både sammanfattar de första åren för Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa och redogör för arbetet med att implementera föräldrastödsmodellen Family Check-Up.

imagej14sc.png

Ladda ner rapporten här:

Implementering av Family-Check-Up i Göteborg - en rapport om arbetet på Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa

Korttidseffekter:

I september 2013 kom de första resultaten av korttidseffekterna. De föräldrar och barn som fått Family Check-up visade då:

  • Signifikant minskning i utagerande beteende, uppmärksamhetsproblem, trotsbeteende och impulsivitet hos barnet
  • Ökad värme och minskning av konflikt i familjerna
  • Positiva resultat på kort sikt med små, måttliga eller stora effekter
  • Indikationer på bra effekt på lång sikt

 Ettårsuppföljning:

  • Effekterna från tidigare mätning kvarstår samtidigt som man även ser en minskning av kamratproblem, emotionella problem och ADHD symptom.

Tvåårsuppföljning:

  • Effekter av FCU håller över tid
  • Familjer med lägre socioekonomisk status har större nytta av FCU än iKomet
  • FCU är ett mer flexibelt och mångsidigt program än iKomet med en stor styrka i den systematiska kartläggningen

Artiklar och publikationer kopplat till Family Check-up i Göteborg:

Ghaderi, A., Kadesjö, C., Björnsdotter, A., & Enebrink, P. (2018). Randomized effectiveness Trial of the Family Check-Up versus Internet-delivered Parent Training (iComet) for Families of Children with Conduct Problems. Scientific reports, 8(1), 11486. https://doi.org/10.1038/s41598-018-29550-z

Björnsdotter, A. Ghaderi, A., & Enebrink, P. (2020). Cluster Analysis of Child Externalizing and Prosocial Behaviors in a Randomized Effectiveness Trial of the Family-Check Up and Internet-Delivered Parent Training (iComet). Journal for Person-Oriented Research, 6(2), 88-102. https://doi.org/10.17505/jpor.2020.22403

Björnsdotter, A. (2014). Evaluation of Family Check-Up and iComet : Effectiveness as well as Psychometrics and Norms for Parent Rating Scales (PhD dissertation). Uppsala Universitet.

Ryding, J. (2020). Mellan evidens och reflektion: om professionellt lärande i socialtjänstens familjebehandlande arbete (PhD dissertation). Högskolan Väst, Trollhättan.

Mauricio, A. M., Rudo-Stern, J., Dishion, T. J., Shaw, D. S., Gill, A. M., Lundgren, J. S., Thunberg, J. (2018). Facilitators and barriers in cross-country transport of evidence-based preventive interventions: a case study using the Family Check-up. Prevention Science, 22, 73–83.  https://doi.org/10.1007/s11121-018-0929-y

Ryding, J. & Sorbring, E. (2020). Ny förståelse för forskningsbaserade modeller i familjebehandlande socialt arbete. Barnbladet, 1.

Ryding, J. & Wernersson, I. (2019). The Role of Reflection in Family Support Social Work and Its Possible Promotion by a Research-Supported Model. Journal of evidence based social work, 16 (3).

 

 

Pågående forskning av Family Check up i Göteborg

 

  • Långtidseffekter: Under sommaren 2020 har forskarna på KI börjat analysera data från effektstudiens 3-årsuppföljning. Ansvarig för uppföljningen är professor Ata Ghaderi, Karolinska Institutet.
  • Föräldraperspektivet: Föräldrarna som deltog i effektstudien bjöds in till fokusgrupper 2016. Syftet var att ta tillvara föräldrars perspektiv efter att ha deltagit i evidensbaserat föräldrastöd. Projektet görs i samarbete med forskare på Regionhälsans FoU-enheten i Göteborg och Södra Bohuslän, Karolinska Institutet och Högskolan Väst. Ansvarig för studien är Julie Lundgren på Utvecklingscentrum.
  • Behandlarperspektivet: Inom ramen för vårt samarbete med Jennie Ryding på Högskolan Väst kommer Jennie under 2020 - 2021 att fortsätta sin forskning med inriktning på implementering av FCU ur ett behandlarperspektiv. Jennie genomför en intervjustudie med FCU-behandlare från olika länder (USA, Kanada och Holland).

Jennie Ryding är doktorand i pedagogik med inriktning mot Arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst. Hennes avhandlingsprojekt är samfinansierat av den Barn- & Ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön vid Högskolan Väst (BUV) och Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa. Avhandlingen belyser socialarbetares förståelse och användning av reflektion samt vilken roll reflektion har för professionellt lärande och kunskapsutveckling.

Bland annat visar resultaten att reflektion är viktigt för att utvecklas i sitt yrke, att det bidrar till kunskapsutveckling och att det kan också hjälpa till att skydda socialarbetaren vid svåra och emotionellt laddade situationer. Det empiriska materialet i avhandlingen består av fokusgrupper med socialarbetare aktiva inom familjebehandling. Socialarbetare med och utan utbildning i föräldrastödsmodellen Family Check-up (FCU), som i avhandlingen utgör exempel på en evidensbaserad modell, deltog i studien. Resultaten belyser socialarbetarbetarnas betoning av vikten av reflektion i familjebehandlande socialt arbete.

Länk till rapport i korthet där Jennie sammanfattar sin avhandling.

 

Jennie Ryding

Kontakt: Jennie Ryding 

 

Senast uppdaterad: 2017-08-23 15:49