Uppstart regionalt processteam smärta

Uppdaterad:
Publicerad:
Regionalt processteam smärta
Från vänster: Ulrika Karlsson, Monica Sjöström Ericsson, Sara Ek, Helena Ogink, Anna Bjarnegård, Mikael Edsbagge, Beryl Svanberg, Anna Bergenheim, Ulrika Holst, Sofia Malmberg, Per Jörneberg, Malin Kim, Olaf Gräbel, Louise Samson, Kajsa-Mia Holgers

”Äntligen” var känslan hos flera teammedlemmar när det regionala processteamet smärta hade uppstartsmöte på Campus Nya Varvet 10-11 juni. Flera utredningar har gjorts runt smärtvården i regionen de senaste åren men utan att ge något konkret avtryck i vården och förhoppningarna på teamets arbete är därför stora.

Enligt Vårdbarometern i Västra Götalandsregionen (VGR) lever 20-25% av regionens invånare med långvarig smärta. De flesta patienterna finns inom primärvården och har en hög vårdkonsumtion, ändå beskriver många patienter att de inte får tillgång till den vård de behöver. För Beryl Svanberg, teammedlem med egen erfarenhet av smärta, tog det drygt 10 år att få rätt diagnos. Hon tror att en ökad kunskap hos såväl profession som patienterna själva är en av nycklarna till en bättre smärtvård. Smärtskolor där patienter får lära sig copingstrategier för att leva sitt liv så bra som möjligt trots smärtan är en metod för att nå ökad kunskap. Beryl Svanberg är också väldigt engagerad i bemötandet av smärtpatienter och är tydlig med vad hon önskar från vården:

-          Att man bemöter patienterna på ett bättre sätt än vad som görs i dag, många patienter blir illa behandlade av vården.

Lära sig att leva med smärtan

En typisk smärtpatient kan ha haft en akut eller postoperativ smärta som, då vården av olika anledningar inte lyckats behandla framgångsrikt, övergått till ett långvarigt smärttillstånd. Risken finns att patienten hamnar i ett läkemedelsberoende istället för att få hjälp och stöd i att nå acceptans för sin situation och lära sig leva med smärtan. Vården behöver också bli bättre på att urskilja de smärtpatienter som faktiskt kan bli av med sin smärta genom specifika ingrepp.

-          Det behövs bättre kunskap i primärvården för att fånga upp smärtpatienterna och man måste ha klara riktlinjer för vilka som ska skickas vidare till specialistvård. Många vårdcentraler vet inte vad det finns för utbud eller hur smärtmottagningar på olika sjukhus skiljer sig från varandra, säger Olaf Gräbel som är smärtläkare och ordförande för processteamet.

Mycket förarbete gjort

Smärtområdet är stort och komplext men med tanke på de tidigare utredningarna är mycket av förarbetet redan gjort. Teamet har avgränsat sin målgrupp till att innefatta vuxna patienter med långvarig, icke cancerrelaterad smärta och kommer att sträva efter att beskriva en process för en god och jämlik vård oavsett var i regionen patienten är hemmahörande.

-          I dag är det oklart för både vårdgivare och patient vilken vård som finns. Fram till nu har smärtvård nästan setts som en hobbyverksamhet som bygger på eldsjälars arbete men smärtmottagningar behöver ett tydligt uppdrag och en egen budget, säger Olaf Gräbel.

Regionalt processteam smärta ingår i regionalt programområde nervsystemets sjukdomar i systemet för kunskapsstyrning. Olof Gräbel är ordförande för teamet och Anna Bergenheim är vice ordförande. Mikael Edsbagge är ordförande för det regionala programområdet och Helena Ogink är koordinator. Tillsammans ansvarade de för uppstartsdagarna.

Text och foto: Cecilia Backström