Rangordning ordnat införande
Rangordning innebär grad av rekommendation till beslutsfattare om införande av nya läkemedel eller behandlingsmetoder
Efter att beredningsgruppen bedömt inkomna förslag till ordnat införande utformar beredningsgruppen ett förslag till rangordning, d.v.s. grad av rekommendation för införande. Rangordning har tre nivåer: hög = 1, medel = 2, låg = 3.
För rang 1 krävs att sjukdomen bedöms ha hög svårighetsgrad, att den vetenskapliga evidensen bedöms som starkt och att åtgärden har en gynnsam effekt/risk-balans.
För rang 2 krävs att sjukdomens svårighetsgrad bedöms vara måttlig, att det vetenskapliga underlaget bedöms som måttligt starkt och att det finns en gynnsam effekt/risk-balans. Sedvanliga krav på vetenskaplig evidens kan göras mindre rigorösa om sjukdomen i fråga är sällsynt och svår.
Rang 3 innebär att åtgärden saknar gynnsam effekt/risk-balans och har en svag evidensstyrka, eller saknar vetenskaplig evidens.
Beredningsgrupperna gör därefter för varje förslag som har rangordning 1 eller 2 en fördjupad anlys. Den fördjupade analysen ingår som en del i det politiska beslutsunderlaget om ordnat införande.
Matris för rangordning
| Dimension | Rang 1 | Rang 2 | Rang 3 |
| Svårighetsgrad | Mycket hög/hög | Måttlig | Låg |
| Effekt | Mycket god/god | God/måttlig | Liten |
| Risk | Låg/måttlig | Måttlig/hög | Hög |
| Evidensstyrka | Mycket hög GRADE 4 |
Måttlig GRADE 3 |
Låg GRADE 2-1 |
| Kostnadseffektivtet | Rimlig | Rimlig | Ej Rimlig |
| Sammanvägning | Den slutliga bedömningen är en sammanvägd bedömning av de fem dimensionerna, som inte kan inte överstiga rangordning utifrån svårighetsgrad, som är en överordnad dimension | ||
