Bakgrund

Bakgrund till funktionen
Vårdsamordnare psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen och en av de vanligaste orsakerna till att personer i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden. Under ett år lider drygt en miljon svenskar i arbetsför ålder av psykisk ohälsa, vilket motsvarar närmare 20 procent av arbetskraften.

Merparten av vuxna som drabbas av nedstämdhet och depression, oro och ångest söker och får sin behandling inom primärvården.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer Vård vid depression och ångestsyndrom (2017), anger att det vid vård av personer med depression eller ångestsyndrom är särskilt viktigt med kontinuitet och tillgänglighet, vilket är grundförutsättningar för en individuellt anpassad och god vård genom hela sjukdomsförloppet. Ett sätt att tillgodose detta inom primärvården kan enligt riktlinjerna vara att det finns en vårdsamordnare som ansvarar för stöd och kontinuerlig kontakt med personer med depression eller ångestsyndrom.

SBU:s rappot nr 211 visar att enskilda åtgärder, som utbildning av läkare och sjuksköterskor eller ökad psykologisk kompetens i sig inte ger bätte effekt än sedvanlig behandling. I USA och England ha visats att bäst vårdkvalitet finns i de fall vårdcentralerna infört care manger, det vi kallar värdsamordnare psykisk ohälsa. Under 2013 fattades ett politiskt beslut i Västra Götaland (VGR) om att bevilja medel för forskning och utveckling av funktionen Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvården. Ett nära samarbete har bedrivits mellan VGR och Göteborgs Universitet sedan dess.

Göteborgs Universitet har gjort en vetenskaplig utvärdering. Den vetenskapliga studien publicerad 2018, är den första studien i Sverige som visar att en vårdsamordnarfunktion på vårdcentralen kan ge ökad kvalitet i vården i form av hög tillgänglighet och hög kontinuitet för patienter med depression. De patienter som hade kontakt med vårdsamordnare tillfrisknade snabbare. De återgick också till arbetet tidigare. På de vårdcentraler som infört vårdsamordnare är både läkare och chefer nöjda Det är också patienterna.

Läs mer

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården
En systematisk litteraturöversikt, juni 2012. SBU Rapport 211.

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom
Stöd för styrning och ledning, 2017-12-4