Barnhälsovård

Barnhälsovården träffar i stort sett alla barn tillsammans med deras föräldrar/ vårdnadshavare, från att de är nyfödda tills de börjar i förskoleklass. Barnhälsovårdens uppdrag är att främja barns hälsa, utveckling och välbefinnande vilket sker genom hälsofrämjande och förebyggande insatser både universellt och riktat vid behov.

Barnhälsovård

Barnhälsovården träffar i stort sett alla barn tillsammans med deras föräldrar/ vårdnadshavare, från att de är nyfödda tills de börjar i förskoleklass. Barnhälsovårdens uppdrag är att främja barns hälsa, utveckling och välbefinnande vilket sker genom hälsofrämjande och förebyggande insatser både universellt och riktat vid behov.

På Barnavårdscentralen erbjuds hälsobesök enligt barnhälsovårdsprogrammet där hälsoövervakning och hälsosamtal ingår. Vid hälsoövervakning följs barnens tillväxt där skydds och riskfaktorer identifieras och åtgärder initieras. Mat- och rörelsevanor grundläggs tidigt och spelar stor roll för barnets hälsa genom hela livet. Genom hälsosamtal i olika åldrar kring familjens levnadsvanor finns också möjligheter att förebygga övervikt och fetma. Med tidiga riktade insatser kan hjälp och stöd erbjudas till föräldrarna för att minska risken för att övervikt etableras eller fetma utvecklas och föräldrarnas egenmakt kan stärkas.

Barnhälsovårdens nationella program

Åtgärder för att främja bra matvanor och fysisk aktivitet:

Hälsosamtal vid 18 månaders, 2,5 och 4 års ålder.
Dessa genomförs tillsammans med föräldrarna utifrån metoden och materialet ”Äta, växa och må bra”. Metoden implementeras under 2018 i de olika BHV-områdena och innefattar en handledning samt inplastat samtalsunderlag och broschyr till föräldrarna som beställs från respektive BHV-enhet. Metoden har fokus på förebyggande åtgärder men kan också användas vid identifierad övervikt.  Materialet finns ännu bara på svenska men det tidigare materialet ”Mat aktivitet och viktutveckling” som finns översatt på arabiska, engelska, somaliska, sorani, spanska och turkiska kan användas tillsvidare MAV - olika språk.

Hälsosamtal 4 år.
Här används en specialutgåva av tidningen Bamse och ett särskilt pussel som används vid samtalet med barnet.

  • Vid identifierad övervikt och när föräldrar är motiverade till förändring genomförs samtal med båda föräldrar utifrån metoden och materialet Lätta Tips samt regelbunden uppföljning av viktutveckling, intervall 3-6 månader, eller tätare stöd vid behov. Lätta tips finns översatt till arabiska, engelska, persiska och somaliska.
  • Telefonuppföljning med föräldrar.
  • Telefonkontakt med förskola.

Under fliken Material och länkar vore det bra om man kompletterade underrubriken och lade till Metoder (Metoder, foldrar och broschyrer) eftersom det inte bara handlar om material som ska ”delas ut” utan det mesta bygger på en samtals-/arbetsmetod.

Effektmått och kvalitetsindikator

  • Tillväxtkurvor; vikt, längd, BMI.
  • BMI vid 2,5, 4 och 5 år.
  • Sjukskötersketillgång på BVC, i normalområde 55 nyfödda per 100 % sjukskötersketjänst.
  • Läkartillgång på BVC, behov av 4,5 timma per vecka i normalområde med ca 55 nyfödda barn/år.
  • Förekomst av karies.

Remissindikationer och remissinstans

Övervikt och fetma respektive svår fetma beräknas baserat på BMI definitioner översatta till barnförhållanden, sk ISO-BMI:

Övervikt: ISO-BMI > 25

Fetma: ISO-BMI >30

Svår fetma: ISO-BMI > 35

Handläggning övervikt fetma inom barnhälsovård

Övervikt följs upp och behandlas i första linjen, på BVC. Vid barnfetma isoBMI över 30 erbjuds remiss till BUM och då inga andra kriterier än att fetma föreligger.

Vissa lokala skillnader föreligger, se nedan:

Fyrbodal

Skaraborg

Södra Älvsborg (RMR)

Handläggning enligt de Regionala Medicinska Riktlinjerna: Icke akuta sjukdomstillstånd hos barn.

Göteborg och Södra Bohuslän (RMR)

Handläggning enligt de Regionala Medicinska Riktlinjerna: Icke akuta sjukdomstillstånd hos barn.

Samarbets- eller samverkanspartner

  • Föräldrar. Det är viktigt att båda föräldrar/vårdnadshavare är involverade, eventuellt andra anhöriga eller viktiga vuxna runt barnet.
  • Förskola.
  • Folktandvård.
  • Barn och ungdomsmottagning.
  • Dietister på BUM eller barnfetmateam.

Medicinska riskgrupper för utveckling av övervikt och fetma

  • Barn med hög födelsevikt, eller barn med föräldrar där en eller båda har fetma.
  • Om spädbarn eller barn i tidiga år ändrar sin tillväxthastighet och börjar växa mycket snabbare än tillväxtkurvan vet man att risken för fetma är ökad
  • Barn som inte ammas alls har även en något ökad risk.
  • Rökning under graviditeten eller där kvinnan har fetma eller utvecklar graviditetsdiabetes innebär att barnet lättare utvecklar övervikt eller fetma.
  • Barn som föds små i förhållande till graviditetslängden har även ökad risk utveckla fetma och av en sort med hög komplikationstendens.
  • Alla barn med övervikt har en ökad risk att utveckla fetma.
  • Barn med psykiska och mentala handikapp eller ADHD är även en riskgrupp där sannolikt både genetiska och sociala faktorer inverkar.
  • Faktorer som innebär stress och ostrukturerad livsstil kan även innebära en ökad risk. Hit kan räknas brist på sömn, brist på fysisk aktivitet, mycket stillasittande vid TV och dator, avsaknad av ordnade rutiner såsom måltidsordning eller barn som blir negligerade

Beslutstöd

Fysisk aktivitet för barn och unga

Kost för barn och unga

Material och länkar för barn och unga

Laslo Erdes

Överläkare
Telefonnummer

Senast uppdaterad: 2018-04-10 13:33