Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet Hoppa till chatbot

Medicinska frågor och svar

Ytterligare frågor publiceras löpande. Svaren kan komma att ändras efterhand som kunskapen om vaccin mot covid-19 ökar.

I första hand ska samma mRNA-vaccin användas för båda doserna men i situationer där man möter svårigheter att ge två doser av samma vaccin går dock Covid-19 Vaccine Moderna att ersätta med Comirnaty och vice versa för dos två. Ett lika bra immunsvar förväntas uppnås av kombination av Comirnaty och Covid-19 Vaccine Moderna som när båda doser ges med samma vaccin.

De rekommenderas en dos mRNA-vaccin som dos 2, 12–15 veckor efter vaccinationen med dos 1.

Personer som är under 65 år och har fått en första dos av Vaxzevria, kan även erbjudas vaxzevria som dos 2 om personen själv önskar det och vaccinet finns tillgängligt.

Västra Götalandsregionen följer Folkhälsomyndighetens rekommendation att ge Vaxzevria till personer som är 65 år och äldre även om vaccinet är godkänt från 18 års ålder. Om man vill göra avsteg från Folkhälsomyndighetens rekommendation bör en läkare göra en risk-nyttaavvägning i samråd med patienten, samt vara den som ordinerar.

Vid vaccination med Comirnaty (Pfizer-BioNtech) och COVID-19 Vaccine Moderna ges dos 2 efter 7 veckor om dos 1 är given från och med den 31/5. Om dos 1 är given tidigare är dosintervallet sex veckor.

Vid vaccination med Vaxzevria (tidigare COVID-19 Vaccine AstraZeneca) rekommenderas att dos 2 ges efter 6 - 12 veckor.

För personer under 65 år är vaccination med Vaxzevria fortsatt pausad. Personer under 65 år som har fått en dos av Vaxzevria bör som dos 2 erbjudas en dos mRNA-vaccin efter cirka 12 - 15 veckor. 

Ja, man behöver inte börja om eller ge någon extra dos. I dagsläget finns ingen bortre gräns.

Ja, de rekommenderas vaccination med två doser. Personen ska vara helt återställd från sin infektion innan vaccinationen ges. Det är sannolikt ingen brådska så man kan gärna avvakta i några veckor. De som har haft covid-19 har utvecklat ett skydd mot sjukdomen, men vi vet idag inte hur länge det skyddet finns kvar. Det skydd man får efter covid-19 kan också variera mellan individer.

Det finns ännu ingen rekommendation om vaccination av personer med långvariga symtom på covid-19. Behandlande läkare behöver därför göra en individuell bedömning om vaccination mot covid-19 ska ske eller inte. Socialstyrelsen sammanställer just nu kunskap om denna grupp av patienter. När det är klart kommer vi veta mer.

Vid feber eller andra systemiska symtom bör man avvakta med vaccination. Lindriga symtom som till exempel snuva utgör inte hinder för vaccination. Det är viktigt att personer som kan vara smittsamma med covid-19 inte kommer till vaccinationsmottagningar eller liknande utan hänvisas till provtagning.

Har man gett dos 2 någon dag för tidigt behöver ingen åtgärd vidtas. Vid större avvikelse finns det risk att andra dosen inte ger ett fullgott immunsvar. Då kan man antigen ge ytterligare en dos, av samma vaccin, med korrekt intervall till den senast givna dosen, alternativt avstå från ytterligare vaccindos. Det saknas data om eventuell nytta eller risker för båda tillvägagångssätt. Därmed får en individuell bedömning göras utifrån patientens risk för att utveckla svår Covid-19 jämfört med den eventuella risken för biverkningar av en tredje dos, i samråd med patienten.

Det är viktigt att göra en avvikelserapportering för att förhindra fler incidenter av samma typ. Troligen påverkas personen inte alls men var noga med att rapportera eventuella biverkningar enligt rutin.

För gravida utan annan underliggande sjukdom rekommenderas vaccination efter 12:e graviditetsveckan.

För gravida med annan underliggande sjukdom, kan man behöva ge ett tidigt skydd och därmed kan vaccination ges även i första trimestern. Se Folkhälsomyndighetens vägledning för information om vilka sjukdomar eller tillstånd som avses.

Ja, enligt Läkemedelsverket utgör inte amning något hinder för vaccination. I produktinformationen för alla tre vaccinen framgår att det är okänt om de utsöndras i bröstmjölk. En negativ effekt av vaccinet på det ammade barnet bedöms inte som sannolik på biologiska grunder.

Det finns ännu inte tillräckligt med studier för att bedöma effekterna av vaccin mot covid-19 till immunsupprimerade personer. Skyddseffekten av vaccinet kan vara lägre än för andra. Dessa grupper bör ändå erbjudas vaccination eftersom skydd mot covid-19 är viktigt för individen. Om det är möjligt bör tidpunkten för vaccination anpassas för största möjliga effekt av vaccinet.

Nej. Än så länge saknas det resultat från studier av mer eller mindre immunsupprimerade patienters svar på covid-19 vaccination. För flera vaccin har studier påbörjats.

I prioriteringsfaserna avgörs ålder efter födelseår, (de som fyller 65 i år räknas in i fas 2 och de som fyller 60 i år i fas 3), de kan alla vaccineras innan själva födelsedagen.

För att undvika att blanda ihop eventuella biverkningar från båda vaccinen. Detta gäller planerade vaccinationer.

Nej, inga av vaccinerna mot Covid-19 som nu används innehåller gelatin. Läkemedelsverkets information om vaccin mot covid-19.

Vid lokala biverkningar vid injektionsstället, till exempel smärta, svullnad och rodnad som debuterar dygnet efter vaccination behöver ingen åtgärd vidtas.

Vid generella symtom, till exempel feber, huvudvärk, muskelvärk eller allmän sjukdomskänsla, som kvarstår mer än 24 timmar rekommenderas prov för att utesluta covid-19.

Vid luftvägssymtom ska man alltid misstänka covid-19 och följa gällande rutiner inklusive provtagning.

Man ska misstänka covid-19, oavsett vaccinationsstatus, och följa gällande rekommendationer inklusive provtagning.

Beroende på vilket vaccin som används behövs olika antal doser för ett bra skydd mot covid-19.

  • För Comirnaty respektive COVID-19 Vaccine Moderna ses god skyddseffekt redan efter den första dosen, och beräknas kvarstå i åtminstone 7 veckor. Skyddseffekten efter den första dosen uppnås 2 veckor efter vaccinationen. En förstärkning av skyddet uppnås 2 veckor efter den andra dosen.
  • För Vaxzevria (tidigare COVID-19 Vaccine AstraZeneca) börjar vaccinet skydda cirka tre veckor efter första dosen. Den effekten är i nivå med den skyddseffekt som ses efter två doser. Man ser ingen tendens till avtagande skydd upp till 12 veckor efter dos 1.
  • För COVID-19 Vaccine Janssen börjar vaccinet skydda cirka två veckor efter vaccination.

I bipacksedeln för varje godkänt läkemedel och vaccin finns en fullständig innehållsförteckning. Varje vaccin innehåller ett eller flera virus-specifika ämnen som skyddar mot covid-19. Liksom andra läkemedel kan vacciner också innehålla olika typer av hjälpämnen. I de vacciner mot covid-19 som nu är godkända finns inte konserveringsmedel, ägg, laktos, adjuvans eller gelatin.

Det är inte möjligt att jämföra olika vacciners skyddseffekt utifrån resultaten av olika kliniska prövningar. För att en jämförelse ska bli pålitlig krävs att de olika vaccinerna testas inom en och samma kliniska prövning.

Det är mycket som kan skilja sig mellan olika kliniska prövningar, som gör jämförelser svåra och ibland missvisande. Prövningarna kan mäta skydd mot olika definitioner eller svårighetsgrader av sjukdom och dessutom olika lång tid efter vaccination. Grupperna som ingår i olika studier kan variera, så en studie kan inkludera fler multisjuka (som kan väntas svara sämre på vaccin) jämfört med en annan. Prövningarna utförs dessutom på olika tid och plats, vilket innebär att utbredningen av olika varianter av SARS-CoV-2-viruset (som ”brittiska” eller ”sydafrikanska”) kan skilja sig.

Det har framkommit i de studier som genomförts och i epidemiologiska data att samtliga godkända vacciner mot covid-19 ger ett gott skydd mot svår sjukhusvårdskrävande covid-19, vilket naturligtvis är det viktigaste effektmåttet.

Nej. Patienten kan hamna i en svår situation eftersom vaccinatörerna sällan har möjlighet att ta hänsyn till intygen på grund av att det fortfarande är vaccinbrist och att leveransplanerna ändras snabbt. Risken finns att det leder till en fördröjd vaccination.

Behandlande läkare kan, i samråd med patienten, göra en risk-nyttaavvägning där risken vägs in för att bli allvarligt sjuk i covid-19 och för biverkningar. Om behandlande läkare ändå anser att till exempel biverkningsrisken är ökad för ett visst vaccin och utgör en kontraindikation för vaccination, uppmanar vi att vederbörande läkare hjälper patienten vidare inom den egna förvaltningen i första hand.

PCR-test och antigentest påverkas inte av vaccination. Det finns alltså ingen risk att dessa tester kan bli falskt positiva på grund av vaccination.

Antikroppstest är inte aktuellt efter vaccination. Både vaccination och naturlig infektion ger i regel antikroppar. Det finns inget säkert sätt att mäta skyddseffekten av vaccinet med antikroppstest och rutinmässig testning rekommenderas inte.

Den som är vaccinerad ska fortsätta följa de allmänna och regionala råd som är aktuella, till exempel att hålla avstånd, stanna hemma vid symtom och tvätta händerna.

Asymtomatiska personer, som är fullvaccinerade för minst två veckor sedan, undantas generellt från smittspårning. Detta innebär t.ex. att de generellt inte rekommenderas få förhållningsregler om de identifieras som hushållskontakt till ett indexfall eller testas som asymtomatiska nära kontakter till ett indexfall. Undantaget gäller tillsvidare. För den som arbetar inom vård- och omsorg gäller provtagning enligt gällande regional rutin.

Smärtande, kliande utslag vid insticksstället förekommer i sällsynta fall vid vaccination med Modernas covidvaccin, vanligen efter några dagar till en dryg vecka. Det kallas ”covid-arm” och är en reaktion av vaccinet som bör gå över av sig själv inom några dagar. Det utgör inte ett hinder till att få andra vaccindosen.

Senast uppdaterad: 2021-06-22 15:08