Övergripande – uppdrag, kompetens, behörighet, sekretess, lagar m.m.
I försäkringsmedicin möts medicinska förhållanden och juridiska villkor. De försäkringsmedicinska sidorna ger stöd till dig som leder verksamheten och till dig som medverkar till att förbättra patientens hälsa, funktionstillstånd och möjlighet att stanna i eller återgå i arbete.
Försäkringsmedicin – definition
Det försäkringsmedicinska kunskapsområdet innefattar medicinsk undersökning och utredning, bedömning av funktionstillstånd och aktivitetsnivå samt förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser kopplat till försäkringsmässiga ställningstaganden och hur dessa påverkar individen. Utgångspunkten är tvärvetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet samt det ömsesidiga förhållandet mellan sjuklighet, medicin och försäkringssystem.
Definition från Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum, NFF
Sjukvårdens försäkringsmedicinska uppdrag:
- Medicinskt: Bedöma och utreda medicinskt tillstånd, fastställa diagnos, ge medicinsk behandling samt rehabilitering. Bedöma funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning kopplat till sjukdom/skada, prognosticera varaktighet och utfärda medicinska underlag.
- Kommunikation: Förse andra aktörer med medicinsk kunskap/information om bedömningar och genomförda åtgärder.
- Koordinera: Utifrån patientens behov koordinera insatser som främjar deras återgång till eller inträde i arbetslivet.
Uppdragsbeskrivningar
Försäkringsmedicinskt ansvarig läkare, FMA – Regional uppdragsbeskrivning 2019
Rehabiliteringskoordinator – Regional uppdragsbeskrivning 2019
Utvecklingsledare inom försäkringsmedicin – Regional uppdragsbeskrivning 2019
>> Att leda det försäkringsmedicinska arbetet - SKR Rapport
>> SKR: Metodbok för chefer Att leda funktion för koordinering
Verksamhetschefens perspektiv
Filmen belyser rehabiliteringskoordinering ur verksamhetschefens perspektiv, vilket uppdrag verksamhetschefen har inom funktion för koordinering och olika chefer ger exempel på hur de genomför uppdraget. Chefer och rehabiliteringskoordinatorer berättar om hur deras samarbete går till.
Verksamhetschefen ger behörigheter
- Rehabstöd för stöd på individnivå, ska tilldelas läkare och rehabiliteringskoordinatorer.
>> Lathund behörighetstilldelning Rehabstöd för HSA-administratörer (en bit ner på sidan som öppnas)
Privata vårdgivare – åtkomst och behörighet - >> Intygsstatistik för att följa verksamhetens sjukfall över tid.Verksamhetschef ska ha denna behörighet och ger behörighet till övriga som ska tilldelas denna.
>> Guide för behörighetstilldelning (en bit ner på sidan som öppnas)
Användaren ska vara registrerad i HSA och vara kopplad till medarbetaruppdragen:
- Vård och behandling, Sammanhållen journalföring (Rehabstöd)
- Statistikverktyg för intygstjänsten, Statistik VE (Intygsstatistik)
Ge behörigheter
Via behörighetsbeställningsportalen (BBP). Därefter krävs en kopplad behörighet som sätts i KIV av enhetens KIV-förvaltare efter begäran från verksamhetschef.
Detta sker inte automatiskt utan kräver att KIV-ansvarig/KIV-förvaltare kontaktas för att tilldela HSA system Role i KIV. eTjänstekort (SITHS-kort) krävs för inloggning i behörighetsportalen.
Läs gärna mer
>> Alla intygstjänster från Inera
Sekretess
Alla i offentlig och privat hälso- och sjukvård har tystnadsplikt. Du får ta del av journaluppgifter endast om du deltar i patientens vård eller av annat skäl behöver uppgifterna för ditt arbete i hälso- och sjukvården.
Sekretess innebär förbud att röja uppgifter om en patients hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att patienten eller dennes närstående lider men. Exempel på men: Integritetskränkning eller risk att utsättas för våld, trakasserier eller psykiska obehag. Sätt dig in i hur individen skulle uppleva om uppgifterna sprids.
Inre sekretess gäller inom en vårdgivare Patientdatalag (2008:355) 4 kap.
Yttre Sekretess gäller mellan olika vårdgivare Patientdatalag (2008:355) 5 kap.
- Vid sammanhållen journalföring kan en vårdgivare ge eller få direktåtkomst till personuppgifter hos en annan vårdgivare. OBS: Patienten kan motsätta sig en sammanhållen journalföring och spärra sina journaluppgifter. Därför ska patienten informeras om detta och samtycka innan sådan journalföring används.
- Om sammanhållen journalföring inte används: Patienten ska alltid tillfrågas och samtycka innan uppgifter lämnas ut. I journalen antecknas samtycket, vilken uppgift som lämnats ut och till vem.
Samtycke
Patienten kan häva sekretessen helt eller delvis genom samtycke så att uppgift får lämnas ut till en enskild eller extern part.Varje aktör ska försäkra sig om att det finns ett samtycke. OBS: Lämna aldrig ut fler uppgifter än vad samtycket medger. Om individen har skyddade personuppgifter ska du vara extra noga med vilka uppgifter samtycket avser och till vem de får lämnas.
Muntligt samtycke gäller. Samtycket ska dock dokumenteras i patientjournalen. Ange vilket datum och hur samtycket inhämtats samt vad patienten samtycker till.
Skriftligt samtycke rekommenderas. Det blir då tydligt för patienten vad medgivandet gäller och är att föredra om vårdens rätt att lämna ut uppgifter skulle ifrågasättas. Samtycket ska biläggas i journal.
I de fall du lämnar ut uppgifter om patienten ska du dokumentera detta i patientens journal. Vilka uppgifter du lämnat och till villken instans.
Mallar för samtycke
Arbetsgivare
Blankett - Samtycke att information ges till arbetsgivaren - version 210430
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten
Blankett - Samtycke att information ges till externa aktörer - version 210430
Det är inte självklart att utbyta information
Även den externa aktören måste ha individens samtycke för att få lämna personlig information till vården. Det innebär att det ibland är aktuellt att lämna ut information men inte få information från den andra parten.
Offentlig vårdgivare
Du som arbetar hos offentlig vårdgivare behöver inte inhämta samtycke då
- Information behöver utbytas mellan förvaltningar inom VGR (gäller för de personer som är inblandade i patientens vård OSL 25 kap. 11 § 2 p).
- Försäkringskassan begär uppgifter som behövs enligt socialförsäkringsbalken 110 kap. 31 §. Försäkringskassan ska endast begära de uppgifter som behövs för att handlägga aktuellt ärende. Det innebär att om Försäkringskassan begär ut hela journalen bör du be utredaren att precisera sin begäran och frågeställning.
Privat vårdgivare
Du som arbetar hos privat vårdgivare kan behöva samtycke från patient eftersom privata vårdgivare inte regleras på samma sätt som offentlig.
Sekretessfrågor är svåra
Läs gärna mer:
- >> Vårdhandboken
- >> Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) OSL, gäller i offentligt bedriven hälso- och sjukvård.
- >> Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller i den enskilda hälso- och sjukvården
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd består av två delar:
- >> Övergripande principer för sjukskrivning
- >> Vägledning för bedömning av arbetsförmåga för olika diagnoser
Sökrutan ligger överst i fönstret.
Beslutsstödet blir Försäkringsmedicinskt Kunskapsstöd 2022
>> Nyhet publicerad 2022-01-05
Kompetensutveckling
Sju vägledningar
Vägledningar för planering och kvalitetssäkring av utbildning och andra kompetensutvecklingsinsatser inom försäkringsmedicin.
Målgrupper för vägledningarna:
- Verksamhetschefer
- Kursansvariga
- Utbildare
- Handledare
Forskning och utveckling
- >> Institutet för stressmedicin, ISM
- >> Inspektionen för socialförsäkring, ISF
- >> Göteborgs universitet
- >> Karolinska institutet, KI
- >> Chalmers CHI
- >> Nationell Kunskapsstyrning hälso och sjukvård
- >> Nationella programområdet rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin
- >> Regional kunskapsstyrning – se programområde: Habilitering, rehabilitering och försäkringsmedicin
- >> Generisk modell för rehabilitering och delar av försäkringsmedicinskt arbete – för integrering i personcentrerade och samanhållna vårdförlopp
- Generisk modell för rehabilitering och delar av försäkringsmedicinskt arbete – för klinisk verksamhet
e-Frågeformulär
>> Nyhet på 1177 om frågeformulär för patienten inför bedömning av sjukskrivning
Lägg ut frågeformulär som en E-tjänst, så kan patienten fylla i det digitalt inför läkarbesöket och formuläret skickas till mottagningen före bedömning av eventuell sjukskrivning.
>> 1177 Vårdgivarguidens e-tjänster
Frågeformulär för patientens självskattning
- Frågor om aktivitetsförmåga - 2021
- Uppföljning av aktivitetsförmåga - 2021
- Norfunk – skattning av arbetsförmåga - 2019
- Arbete, sysselsättning och förutsättningar
Nationella formulär
>> SKR – Mallar och formulär för koordinering
- Blanketter för patientens samtycke
- Mallar vid information till patienten
- Formulär och checklistor vid kartläggning av rehabiliteringsbehov utifrån patientens situation
- Frågeformulär till arbetsgivare och anställd
- Dokumentationsmall
Lagar
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)
Lag (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter
Offentlighets och sekretesslag (2009:400)
Patientsäkerhetslag (2010:659)
Socialförsäkringsbalk (2010:110)
Lag (2018:744) om försäkringsmedicinska utredningar
Förordningar
Dataskyddsförordningen GDPR
Dataskyddsförordningen, GDPR med länk till den officiella versionen
Förordning (2018:1633) om försäkringsmedicinska utredningar
Hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80)
Patientdataförordningen (2008:360)
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd – SOSFS
SOSFS om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (2007:10)
SOSFS om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (2011:9)
SOSFS om Våld i nära relationer (2014:4)
SOSFS om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2018:54)
SOSFS om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40)
Riktlinjer
Regionala medicinska riktlinjer (RMR) med mera
Rehabiliteringskoordinering ... kommer - läs mer
Övrigt
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
De medel som finns att tillgå under 2022 är avsevärt mindre än föregående år då försäkringsmedicin i hälso- och sjukvården inte längre stöttas av nationella överenskommelser om statsbidrag.
Från och med 2022 föreslås den lagreglerade funktionen för rehabiliteringskoordinering att i VGR ingå i Krav- och kvalitetsboken för vårdcentraler inom vårdvalet samt att via vårdöverenskommelser ingå i ordinarie vårdutbud på sjukhus. Besluten runt detta kommer under hösten 2021.
Ytterligare förslag är att hälso- och sjukvårdsstyrelsen under 2022 avsätter medel för utbildning i försäkringsmedicin samt att finansiera utvecklingsledare som stöttar försäkringsmedicinskt arbetet genom att samordna och implementera funktion för koordinering. Beslut väntas den 25 augusti 2021.
>> Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens kommande sammanträden
Medel för 2022 är mindre än tidigare år*. Det försäkringsmedicinska arbetet, dess utveckling, kompetensförsörjning och fortsatt implementering av rehabiliteringskoordinering måste nu i större utsträckning tas omhand inom ordinarie struktur och budget hos den som är vårdgivare.
* >> SKR om tidigare överenskommelser om statsbidrag och framtida utmaningar
Uppföljning av rehabiliteringskoordineringen fortsätter 2022
VGR har kontinuerligt följt antalet tjänstefaktorer (motsvarande antal heltidsanställda) som rehabiliteringskoordinator inom primärvård och sjukhusvård samt de åtgärder som KVÅ-registreras från rehabiliteringskoordinatorer.
Denna statistik skickas kvartalsvis vidare till SKR. Socialdepartementet har även aviserat att de avser följa upp verksamheten utifrån lagen om rehabiliteringskoordinering.
