Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Forskning

Flera studier bedrivs kopplade till Centrum för fysisk aktivitets verksamhet.

FaR-studien i Göteborg startade 2010 på 15 vårdcentraler där 444 patienter i åldrarna 27–85 år, med metabola riskfaktorer och fysiskt inaktiva erbjöds FaR-behandling. Patienterna inkluderades under tidsperioden 2010–2014 och erbjöds uppföljning under sammanlagt 5 år.

FaR-behandling är idag otillräckligt implementerat inom svensk hälso- och sjukvård och mer forskning behövs för att utvärdera effektiva FaR-behandlingsstrategier.

Syftet med FaR-studien Göteborg att både ur kort- och långtidsperspektiv utvärdera Svensk FaR-behandling gällande fysisk aktivitetsnivå, metabol hälsa och hälsorelaterad livskvalitet hos fysiskt inaktiva patienter med metabola riskfaktorer, samt att utforska möjliga prediktiva faktorer för ökad fysisk aktivitetsnivå. Syftet har också varit att utvärdera två olika FaR-behandlingsstrategier, antingen via vårdcentral eller via fysioterapeut, för patienter som efter 6 månaders FaR-behandling fortfarande varit otillräckligt fysiskt aktiva, samt beräkna kostnadseffektiviteten ur ett hälsoekonomiskt perspektiv.

Artikel 1

I denna studie gjordes en 6-månaders uppföljning av FaR-behandling på vårdcentral. Under dessa 6 månader träffade 80 % av patienterna sin FaR-behandlare 1–2 gånger. Av 368 patienter som följdes upp så hade 73 % ökat sin fysiska aktivitetsnivå och 42 % hade nått en tillräcklig fysisk aktivitetsnivå (≥ 150 min/v) enligt folkhälsorekommendationen. Flertalet metabola riskfaktorer och livskvalitetsparametrar hade förbättrats.

Sammanfattning av artikel 1
Läs hela artikel 1

Artikel 2

I denna studie identifierades 4 prediktorer till ökad fysisk aktivitet efter 6 månaders FaR-behandling; en positivt skattad tilltro och förändringsberedskap, en positivt skattad fysisk hälsa samt ett BMI <30 kg/m2. Det visade sig också att de minst fysiskt aktiva patienterna ökade sin fysiska aktivitetsnivå mest (84 % av dessa patienter) och med 1–3 positivt skattade prediktiva faktorer, så var andelen patienter med ökad fysisk aktivitetsnivå än större (87–95 %) vid 6-månadersuppföljningen.

Sammanfattning av artikel 2
Läs hela artikel 2

Artikel 3

Här inkluderades 190 patienter, som efter 6 månaders FaR-behandling på vårdcentral var otillräckligt fysiskt aktiva (<150 min/v). Patienterna randomiserades till fortsatt FaR-behandling under två år via vårdcentral (VC-grupp) eller via fysioterapeut (FT-grupp). Båda långtidsinterventionerna ökade fysisk aktivitetsnivå, metabol hälsa och hälsorelaterad livskvalitet hos patienterna utan någon signifikant skillnad mellan grupperna. De uppmätta förbättringarna verkade också vara oberoende av förändringar i farmakologisk behandling. Det kontinuerliga stödet till patienten och durationen av FaR- behandlingen bedömdes vara viktiga faktorer för ökad fysisk aktivitet.

Sammanfattning av artikel 3
Läs hela artikel 3

Artikel 4

I en treårig hälsoekonomisk utvärdering så gjordes en kostnadseffektivitetsanalys av interventionen i de två ovan beskrivna FaR-behandlingsgrupperna. Utifrån ett samhällsperspektiv, beräknades kostnaden vara 147 250 SEK för ett kvalitetsvaliderat levnadsår (QALY – kostnaden för ett friskt levnadsår) för FT-gruppen jämfört med VC-gruppen. Betalningsviljan (willingness to pay) för en QALY beräknades till 150 000 SEK för att FT-interventionen skulle anses vara kostnadseffektiv jämfört med VC-interventionen, en summa som motsvarar en måttlig kostnadsnivå. Resultaten i båda grupperna var lika goda och gjorde slutsatsen om kostnadseffektivitet osäker.

Sammanfattning av artikel 4

Avhandling

Artikel 1 - 4 utgjorde basen i den avhandling som publicerades under 2020 som visar att FaR-behandling i ordinarie primärvårdsverksamhet är möjlig för att öka fysisk aktivitetsnivå, metabol hälsa och hälsorelaterad livskvalitet hos fysiskt inaktiva patienter med metabola riskfaktorer. Resultaten verkar vara mest uttalad hos patienter med lägst fysisk aktivitetsnivå. Dessa förändringar är naturligtvis till nytta för patienterna i sig, men kan också leda till minskad belastning och minskade kostnader för hälso- och sjukvården. Identifieringen av prediktiva faktorer för ökad fysisk aktivitet och nyttan av långtidsbehandling med FaR är viktig. Dessa fynd ger medarbetare inom hälso- och sjukvården ökad möjlighet att stödja patientens förändringsprocess samt att individualisera FaR behandlingen. Fynden från denna avhandling kan underlätta spridningen av FaR-behandling som en viktig metod inom hälso- och sjukvården för att uppnå positiva hälsoeffekter hos fysiskt inaktiva patienter med metabola riskfaktorer.

Sammanfattning av avhandlingen
Läs hela avhandlingen

Artikel 5

I denna intervjustudie fick 20 patienter, varav 9 kvinnor, med en medelålder på 58 år delge sina erfarenheter av 5 års FaR-behandling på en av 15 vårdcentraler i Göteborg. Samtliga patienter var vid start fysiskt inaktiva och hade metabola riskfaktorer. Patienternas erfarenheter kan delas in i 3 kategorier: Den individuella anpassningen är viktig och bidrar till ökad fysisk aktivitet. Uppföljningen och det kontinuerliga stödet hjälper till att prioritera och bibehålla förändrad aktivitetsnivå. Patienterna upplever också att egen-val och egenbestämmande i FaR-processen ökar motivationen. Resultaten från denna studie visar på att det är viktigt att individualisera och kontinuerligt följa upp rekommenderad fysisk aktivitet. Patienterna var också nöjda med kompetensen och professionaliteten hos sin FaR-behandlare och fick insikt om betydelsen av ökad fysisk aktivitet för en bättre hälsa.

Sammanfattning av artikel 5
Läs hela artikel 5

Centrum för fysisk aktivitet ingår i IMPA-projektet, ett forskningsprojekt om implementering av FaR (fysisk aktivitet på recept) för barn som har obesitas. FaR-metoden används inom barnverksamhet idag, men har tidigare i stort sett inte alls forskats på gällande barn.

Projektet har beviljats 5,7 miljoner kronor i forskningsmedel av Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd). IMPA står för ”Implementering av fysisk aktivitet på recept för barn som har obesitas”.

Projektet pågår mellan 2020 och 2024 och är ett samarbete mellan tre verksamheter inom Regionhälsan:

  • Centrum för fysisk aktivitet
  • Barn- och ungdomsmedicin
  • FoUU (Forskning och Utveckling och Utbildning)

Vill du läsa mer?
Du kan läsa mer om projektet i IMPA:s projektbeskrivning.

Kontaktpersoner, hos Centrum för fysisk aktivitet, inom projektet:

 

Aktiv 65 är en hälsoscreening av 65-åringar. 2012 beviljades FaR®-teamet medel för att bedriva en hälsoscreening av 65-åringar. Studien vänder sig till alla listade 65-åringar på en offentlig och en privat vårdcentral. Genom att screena och arbeta med risk- och friskfaktorer hos individen är målet att undvika och/eller skjuta upp insjuknandet i diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. I arbetet används vetenskapligt utvärderade instrument såsom Hälsoprofilen, konditionstest och funktionstester.

Under 2021 presenteras ett magisterarbete utifrån datan som samlats in:
PHYSICAL FITNESS AND PHYSICAL ACTIVITY in persons 65 years of age living in the city center of Gothenburg.

Distriktssjuksköterskorna Marlene Bannies och Carolina Landerfors Jonestål har i sitt magisterarbete undersökt innehållet i FaR-förskrivningen och tittat på förändring gällande innehåll och fyra hälsoparametrar vid 6-månader. Vanligaste rekommendationen visar sig vara: Promenad på måttlig intensitetsnivå, 30-44 minuter/tillfälle, 2-5 gånger/vecka. Vid 6 månader sågs en ökad dos gällande minuter/tillfälle. En förbättring vad gäller hälsoparametrarna BMI, midjemått, allmän hälsa och psykiskt välbefinnande kunde ses hos kvinnor och midjemått, allmän hälsa hos män.

Fysioterapeut Sabine Vesting har i sitt masterarbete tittat på samband mellan fysisk aktivitetsnivå och socialt stöd. Män i åldern 27-53 år uppvisar ett starkt samband med uppnådd fysisk aktivitetsnivå enligt folkhälsorekommendation och socialt stöd från familj. Associations between social support and recommended physical activity level among patients with metabolic syndrome who received physical activity on prescription

Fysioterapeut Panagiotis Kanellakis har i sitt master-arbete utvärderat FaR-fysioterapeutens arbete på motionsanläggning där 114 patienter med olika diagnoser följts upp efter en 6-månaders intervention. Ökad tilltro till att förändra fysisk aktivitet, en förbättrad fysisk aktivitetsnivå och högre egenskattad fysisk och psykisk hälsa är en del av resultaten vid 6-månaders uppföljning.

Physical activity on prescription: the health outcome after physiotherapy support in wellness centres

Fysioterapeut Charlotte Boman har i sitt magisterarbete undersökt Behov, hinder och möjligheter för att främja fysisk aktivitet för barn med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar – en fokusgruppstudie av pediatriska vårdgivares upplevelser.

Resultatet publiceras under 2021.

Senast uppdaterad: 2019-12-13 11:48