Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Riktlinjer och rutiner

Här finns riktlinjer och rutiner för hur du som hälso- och sjukvårdspersonal kan arbeta med fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet definieras som all kroppslig rörelse som produceras av skelettmuskler och resulterar i energiförbrukning. Fysisk träning avser den del av fysisk aktivitet som är planerad, strukturerad och återkommande och har som syfte att förbättra eller behålla en viss fysisk funktion, såsom exempelvis kondition eller styrka.

Otillräcklig fysisk aktivitet

Otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxna definieras som fysiskt aktivitet mindre än 150 minuters fysisk aktivitet i veckan på en måttlig intensitetsnivå alternativt mindre än 75 minuter fysisk aktivitet per vecka på en hög intensitetsnivå samt långvarigt oavbrutet stillasittande. För att uppnå den allmänna rekommendationen om fysisk aktivitet bör aktiviteten dessutom spridas ut över flera av veckans dagar.

Otillräcklig fysik aktivitet hos barn och unga 6-17 år definieras som mindre än 60 minuters daglig fysisk aktivitet på måttlig intensitetsnivå inklusive mindre än tre tillfällen per vecka med aerob fysisk aktivitet på hög intensitetsnivå och muskelstärkande aktiviteter. För barn under 6 år finns ingen definition.

Stillasittande

All vaken aktivitet i liggande eller sittande position, som innebär att muskulär inaktivitet i de större muskelgrupperna i kroppen är karaktäriserad av en låg energiförbrukning ≤ 1,5 MET. Stillasittande är inte samma sak som brist på motion. Stillasittande har negativa hälsoeffekter även om man tränar och har god kondition, även om stillasittandet är mest negativt för den mest inaktive också i övrigt. Att resa sig upp från stillasittande ka ha positiva hälsoeffekter, det räcker med en minuts rörelse av stora muskelgrupper till exempel att stå eller gå en kort stund.

Bedömning

Samtalet om fysisk aktivitet ska ske utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt för att öka individens möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Uppmuntra de goda vanor patienten har. Frågan om fysisk aktivitet tas upp med alla patienter där det är relevant för besöksorsak.

Bedöm nuvarande fysisk aktivitet utifrån typ av aktivitet, frekvens (hur ofta), duration (hur länge) och intensitet (hur ansträngande det är). Generellt kan kartläggningen av hur mycket en person rör sig och motionerar med fördel ske genom samtal. För att få en helhetsbild av patientens fysiska aktivitet bör du utforska både tid av stillasittande, vardagsmotion och fysisk träning. Det finns flera frågeformulär och verktyg för att mäta fysisk aktivitet exempelvis Aktivitetsminuter, Saltin-Grimby, Stegräknare och Accelerometer.

Samtala med patienten om motivation till förändring och använd gärna värderingsfrågor och skalor som mått på patientens förändringsbenägenhet. Beakta medicinska hinder, kontraindikationer, mediciner och funktionsnedsättningar.

Grupper med särskild risk

Otillräcklig fysisk aktivitet innebär större risk för vuxna med särskild risk, barn och unga under 18 år och gravida. Personer med särskild risk har redan en sjukdom eller olycksfallsskada, fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning, social sårbarhet eller biologiska riskmarkörer som högt blodtryck eller blodfettsrubbningar.

För att komma igång med fysisk träning kan vissa personer initialt behöva stöd av en fysioterapeut och/eller annan rehabiliterande insats, innan man kan påbörja träning på egen hand. Det gäller framför allt äldre personer, personer med hjärt- och kärlsjukdom, smärtproblematik, nedsatt psykisk funktion samt personer med funktionsnedsättning.

Rekommenderad insats för vuxna

Rådgivande samtal med eller utan skriftlig ordination av fysisk aktivitet eller aktivitetsmätare. En form av skriftlig ordination är Fysisk aktivitet på Recept (FaR).

Rekommenderad insats för ungdomar

Rådgivande samtal bör erbjudas ungdomar (under 18 år) som är otillräckligt fysiskt aktiva.

Rekommenderad insats för barn

Familjestödsprogram kan erbjudas barn (2-12 år) som är otillräckligt fysiskt aktiva.

Rekommenderad insats för gravida

Kvalificerat rådgivande samtal bör erbjudas gravida med ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet

Vårdprocess och vårdnivå

Samtliga rådgivningsnivåer inklusive kvalificerat rådgivande samtal utförs inom såväl primärvården som inom specialistsjukvården. Behandling med FaR utförs av legitimerad vårdpersonal med kunskap om metoden.

Om patienten behandlas med FaR är den vårdnivå som ordinerar FaR ansvarig för att planera uppföljning.

Om patienten remitterats för behandling med kvalificerat rådgivande samtal är den vårdnivå som genomför behandlingen ansvarig för att följa upp resultatet. Uppföljning ingår som en naturlig del av det kvalificerade rådgivande samtalet. Patienten återremitteras därefter till ordinarie vårdgivare.

På FYSS.se finns nationella rekommendationer om fysisk aktivitet för olika grupper.

FYSS

FYSS (fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) är en evidensbaserad handbok som beskriver hur fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla en mängd olika sjukdomstillstånd. Här kan du se delar av handboken digitalt.
Senast uppdaterad: 2021-07-07 10:35