Nationella riktlinjer
Idag finns det effektiva metoder för hälso- och sjukvården att använda för att stödja patienter att förändra sina levnadsvanor. De nationella riktlinjerna för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor (Socialstyrelsen 2018) beskriver sådana metoder avseende tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Det finns stora skillnader i förekomst av ohälsosamma levnadsvanor beroende på socioekonomiska faktorer. Det är av stor vikt att i alla rådgivning ha individens perspektiv i beaktande med hänsyn till exempelvis utbildningsnivå, sociala och ekonomiska förhållande, kulturella skillnader, genusperspektiv och funktionsnivå, både fysiskt och psykiskt.
Socialstyrelsen har utarbetat evidensbaserade nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. De rekommenderade metoderna grundar sig på olika typer av rådgivning eller samtal och delas upp i två övergripande nivåer; rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. Nivåerna beror på tillståndets allvarlighetsgrad, tid, personalens kvalifikationer och samtalsmetodik. I patientlagen 2015 framhåller man uttryckligen att patienter ska få information om metoder för att förebygga sjukdom eller skada.
Rekommenderade insatser
Fokus ligger gå samtalsbaserande åtgärder som syftar till att stöda en förändring av den ohälsosamma levnadsvanan. Alla övriga åtgärder i riktlinjerna som till exempel nikotinläkemedel eller skriftlig ordination av fysisk aktivitet ges i tillägg till någon form av rådgivning eller samtal. Åtgärder för att förändra ohälsosamma levnadsvanor prioriteras i riskgrupper: vuxna med särskild risk, vuxna som ska genomgå operation, barn och unga under 18 år och gravida. Exempel på grupper med särskild risk är personer som har en sjukdom, fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning, social sårbarhet, biologiska riskmarkörer eller andra riskfaktorer som olycksfallsskada.
Rådgivande samtal
Sker i dialog med individen. Råd och åtgärder anpassas till individens ålder, hälsa, risknivåer med mera. Rådgivande samtal tar vanligen 5-15 minuter. Samtalet kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel, särskild uppföljning och kan inkludera motiverande strategier.
Kvalificerat rådgivande samtal
Hälso- och sjukvårdspersonal för en dialog med individen och anpassar åtgärderna till ålder, hälsa, risknivå med mera. Samtalet kan inkludera motiverande strategier. Ett kvalificerat rådgivande samtal är mer omfattande än rådgivande samtal både vad gäller tidsåtgång (30-60 minuter) och antal uppföljningar. Samtalet är vanligen teoribaserat eller strukturerat och kan ges individuellt eller i grupp. Åtgärden förutsätter att personalen utöver ämneskunskap också är utbildad i den metod som används, till exempel motiverande samtal (MI) eller kognitiv beteendeterapi (KBT).
Hälso- och sjukvården bör enligt de nationella riktlinjerna erbjuda:
- Rökning – kvalificerande rådgivande samtal
- Riskbruk av alkohol – rådgivande samtal
- Otillräcklig fysisk aktivitet – rådgivande samtal med eller utan tillägg och särskild uppföljning
- Ohälsosamma matvanor – kvalificerade rådgivande samtal
Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se)
Sjukdomsförebyggande arbete en del av hälso- och sjukvårdens uppgift
Sedan 1982 har det sjukdomsförebyggande arbetet varit en del av hälso- och sjukvårdens uppgift enligt 2 c § hälso- och sjukvårdslagen. I patientlagen 2015 står i 3 kapitlet 1§ Patienten ska få information om, punkt 8, metoder för att förebygga sjukdom eller skada.
Erica Sandberg
