Regional Stramadag för primärvård ägde rum den 3 maj

Vårens Regionala Stramadag har ägt rum på Scandic Crown i Göteborg den 3 maj. Ta del av en sammanfattning av dagen.

Dagen bjöd på en rad skiftande ämnen och lockade ca 110 deltagare, företrädesvis Stramas kontaktläkare i primärvården. Förutom många kloka frågor, bidrog auditoriet även med svar på mentometerfrågor och fick rangordna viktiga faktorer i Strama-arbetet.

Stort tack för värdefulla synpunkter!

Dagens programpunkter och föreläsarnas bilder:

Introduktion och aktuell information från Strama – Maria Hess, Regionala Strama

Maria informerade om Strama Västra Götalands nya hemsida, aktuell antibiotikastatistik och årets självdeklaration. Inom kort kommer Regnbågshäftet som en nationell app. Det har precis genomförts en nationell workshop kring behandling av urinvägsinfektioner vilket kommer att resultera i uppdaterade riktlinjer under hösten. Motsvarande planeras för hud- och mjukdelsinfektioner inom några månader. Tjänsten Min förskrivning från eHälsomyndigheten har förbättrats och man kan nu få individuell antibiotikastatistik för ett helt år. Antibiotikasmart.se har fått sällskap av ytterligare en web-utbildning: sarsmart.se som handlar om kroniska sår. 
Presentation: Introduktion och Strama-nyheter 

Antibiotika från veterinärernas horisont  – Christina Greko, veterinär, Statens veterinär-medicinska anstalt, Uppsala

Christina betonade hur viktigt det är att vi alla arbetar tillsammans mot antibiotikaresistens. Det goda svenska läget på djursidan är resultatet av 30 års hårt arbete. I Sverige förskrivs 60 ton antibiotika till människor varje år medan djuren får 10 ton. Svenska veterinärer förskriver 12 mg/PKU (per kilo biomassa) till djur medan motsvarande siffra i Europa är 152 mg/PKU. I Sverige är absoluta merparten individuell behandling, medan en mindre andel (ca 10 %) utgörs av gruppbehandling. I övriga Europa är förhållandet det omvända. 2006 fann man de första hund-MRSA i Sverige, vilket initierade ett framgångsrikt arbete när det gäller antibiotikaförskrivning till hundar, där man lyckades minska med 50 % mellan 2005 till 2015. Vi delar i någon mån flora med våra husdjur, men det är än så länge inget större problem i Sverige.
Presentation: Antibiotika från veterinärens horisont 

Den goda normalfloran, stör ej!  – Tinna Åhrén, ordförande Regionala Strama

Kunskapen om vår normala bakterieflora, eller mikrobiomet som det numera heter, har exploderat sedan ett par år tillbaka med tusentals publicerade vetenskapliga artiklar. En del anser till och med att mikrobiomet är ett eget organ. Dess sammansättning varierar stort mellan individer och styrs främst av ålder, arv, födointag, geografi (t.ex. stor skillnad Afrika och Nordamerika), säsong, miljö, hygien, hälsotillstånd och immunstatus. Mikrobiomet är relativt stabilt på individnivå men kan ändras snabbt, exempelvis till följd av en antibiotikakur. Många av våra vanliga sjukdomar har kopplingar till mikrobiomet, t.ex. ångest, depression, diabetes, fetma, artrit, allergi, MS, stress, Parkinson, Alzheimer, eksem m.fl. Det är dock observationsstudier och man kan fråga sig vad som är hönan och vad som är ägget, men mycket talar för att mikrobiomet påverkar oss. Hur kan vi i vår tur påverka det? Ät en varierad, gärna frukt- och grönsaksrik kost ”prebiotika” och livsmedel med bakteriekulturer (yoghurt/kimchi) ”probiotika” och undvik processad mat med tillsatser och raffinerat socker och använd inte antibiotika i onödan.
Presentation: Den goda normalfloran - stör ej

Bensår – en multidisciplinär utmaning! – Lill-Marie Persson, Överläkare, Hudkliniken, Skaraborgs Sjukhus, Skövde

Ett optimalt omhändertagande av bensårspatienter kräver ett systematiskt arbetssätt. Hörnpelarna är att se hela patienten, ställa diagnos och behandla orsaken till såret. Vid venösa bensår rekommenderas numera att man gör venös doppler för att fastställa om det rör sig om en ytlig insufficiens, där det kan var möjligt att göra varicerkirurgi, eller en djup insufficiens som kräver livslång kompression. Film om hur man gör venös doppler finns på sårwebben: www.vgregion.se/skassarwebben där det för övrigt finns det mesta man behöver veta när det gäller bensår. Kom ihåg att rodnad, värk, värmeökning och/eller sekretion behöver inte betyda infektion! Andra tänkbara orsaker är t.ex. inflammatoriskt ödem, kontaktallergi och venöst eksem. Primär behandling av en lokal bensårsinfektion är tätare omläggningar, sårrengöring med ljummet vatten, debridering, Prontosan sårsköljvätska och att vid behov optimera kompressionen. Utvärdera efter 14 dagar, om utebliven effekt då eller vid försämring under observationstiden, överväg sårodling och systemisk antibiotikabehandling. När det gäller diabetes gäller dock särskilda regler.
Presentation: Bensår - en multidiciplinär utmaning! 

Exempel på Strama-arbete i VGPV

Katarina Holmquist, Närhälsan Sörhaga vårdcentral, hade intervjuat ST-läkare om deras förhållningssätt till CRP i primärvården. Konklusionen var att man som ST-läkare med tiden tar färre CRP, möjligen pga att man lärt sig av att upprepade gånger ha hamnat i oönskade dilemman.

Maria Kylemark, Närhälsan Stora Höga vårdcentral, hade studerat följsamheten till riktlinjerna när det gäller borreliaserologi på sin vårdcentral och funnit att de flesta borreliaserologier inte togs på rätt indikation.
Presentation: Borreliaserologi på vårdcentralen - följs rekommendationerna?  

Ingmarie Skoglund/Reka Felvinci, Närhälsan Södra Torget vårdcentral, presenterade en poster om handläggning vid infektion efter hund- och kattbett.

Pär-Daniel Sundvall, Regionala Strama och Chrysoula Papachristodoulou, Närhälsan Högsbo vårdcentral, berättade om hur diagnostiska metoder används vid akut mediaotit i primärvård.

Alexandra Eriksson, Närhälsan Kungssten vårdcentral, visade en rad trumhinnebilder från SBU:s hemsida. Deltagarna, som svarade via mentometer, hade inte sällan divergerande uppfattning om vad de såg på bilderna. Till SBUs hemsida

Multiresistent bakterie – vad gör jag? Kerstin Möller, Hygien-sjuksköterska, Vårdhygien, SU och Peter Ulleryd, BiträdandeSmittskyddsläkare, Regionala Strama.

Anmälningspliktiga resistenta bakterier är MRSA, ESBL-CARBA-bildande tarmbakterier, ESBL-bildande tarmbakterier (endast från laboratoriet), VRE och PNSP. Vid fynd av de två förstnämnda, ge förhållningsregler (MRSA) respektive patientinformation (ESBL-CARBA) och remittera till infektionsklinik. Läkarinformationsblad och patientinformationsblad finns för alla diagnoser på Smittskydd Västra Götalands hemsida: www.vgregion.se/smittskydd

En patient med MRSA kan friskrivas från förhållningsregler vid tre negativa odlingar under ett år och frånvaro av riskfaktorer. Basala hygienrutiner är grundläggande för att minimera risken för smittspridning på vårdcentral. 
Presentation: Smittskyddslagen i fyra nivåer 
Presentation: Multiresistent bakterie - vad gör jag? 

Akne och rosacea – HåkanMobacken, Överläkare, tidigare Hudkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vid medelsvår papulopustulös akne inled med Epiduo i första hand. Kom ihåg att informera om att huden initialt kan bli rodnad och irriterad och att patienten därför ska smörja varannan kväll under den första veckan och använda återfuktande hudkräm. Vid utebliven effekt eller vid svår akne, lägg till lymecyklin 300 mg x 2 i 4-6  veckor, sedan x 1 under max 3 månader. Fortsätt sen med topikal underhållsterapi, t ex 2-3 ggr/vecka, så länge aknesjukdomen är aktiv! Lymecyklin/tetracyklin ges under högst två perioder à tre månader, sedan remiss till hudspecialist för bedömning för eventuell isotretinoin-behandling. Isotretinoin är en tuff behandling under 4-6 månader med torr hud och torra läppar som följd. Patienterna brukar i allmänhet vara mycket motiverade. Blodfetter och leverprover kontrolleras regelbundet. Det finns inte någon evidens för ökad depressions/suicidrisk och inte heller för någon ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom.

När det gäller rosacea finns det fyra kliniska subtyper. Behandlingsmöjligheterna innefattar främst lokalbehandling med metronidazol, finacea och peroral behandling med lymecyklin/tetralysal. Ivermektin (Soolantra) är en ny effektiv behandling som ännu ej finns med i REK-listan. Isotretinoin är egentligen inte godkänd indikation för rosacea men kan övervägas vid terapiresistent papulopustulös rosacea. Man diskuterar om riktlinjen ska vara remiss till hudläkare efter sammanlagt 6 månaders peroral antibiotikabehandling.
Presentation: Akne och rosacea

 


Senast uppdaterad: 2017-10-30 15:01