Stramadag för primärvård ägde rum 19 maj 2016

Årets Stramadag för primärvård ägde rum i Göteborg den 19 maj. Dagen lockade många besökare från hela regionen och programmet innehöll bland annat information om en global handlingsplan mot antibiotikaresistens, behandling av pneumoni och goda exempel på Strama-arbete i VGR.

Programmet i sin helhet

Introduktion och aktuell information från Strama - Tinna Åhrén, ordförande Strama Västra Götaland
Tinna berättade om aktuell statistik, årets självdeklaration och andra Strama-nyheter. Nationellt händer det nu en hel del med bl.a. en ny antibiotikastrategi från regeringen, kampanjen Skydda antibiotikan – för allmänheten och nystart av hemsidan www.strama.se där man kan prenumerera på nyhetsbrev och twittra om antibiotikaresistens. Det har bildats ett Programråd Strama inom nationell samverkan för kunskapsstyrning, SKL. Vi har glädjande nog också fått ett nytt center för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs Universitet. 
Se presentationen här

Efter ett år på WHO – global katalysator eller byråkratisk bromskloss vad gäller antibiotikaresistens? – Peter Ulleryd, bitr smittskyddsläkare VGR och Strama Västra Götaland
Peter har nu återvänt till Västra Götaland efter att ha arbetat för WHO i Genève. Världshälsoförsamlingen antog i maj 2015 en global handlingsplan mot antibiotikaresistens och bestämde att alla 194 medlemsstater skall presentera sin egna nationella handlingsplan senast maj 2017. En viktig del där är övervakning och alla länder kan nu ansluta sig till GLASS – Global AMR Surveillance System. 
Se presentationen här 

Den lilla kirurgin – Gunnar Rimbäck, specialist i kirurgi, Frölunda sjukhus
Här fick vi en repetition av den lilla kirurgin, bl.a. incision av abscesser, där antibiotika mycket sällan är indicerad, vilket också gäller för paronykier som behandlas lateral evulsio i första hand. Königs op blir aktuell vid recidiverande besvär. 
Se presentationen här 

Varför gör vi inte som vi borde – den bedrägliga erfarenheten kontra evidens – Malin André, specialist i allmänmedicin, Uppsala
Vilka föreställningar och farhågor möter ni hos patienter respektive hos läkare för patienter med luftvägsinfektion? Vad är viktigt för läkaren? Vad vill patienten veta? Erfarenheten är bedräglig vid självläkande tillstånd. Malins föreläsning var interaktivt upplagd och hon redogjorde för en intervjustudie med allmänläkare om handläggning av patienter med ont i halsen. Kommunikationen under konsultationen var ett viktigt fokus. När det gäller faktorer som påverkar en vårdcentrals antibiotikaförskrivning är möjligheten till att avsätta tid och skapa forum för medicinska diskussioner en av de viktigaste frågorna. Avslutningsvis fick Regionala Strama många goda tips från auditoriet om vad man önskar för stöttning i primärvården fortsättningsvis. Förslagen rangordnades och det var tydligt att sköterskeutbildning och att även ha en Strama-kontaktsköterska var av stor vikt.
Se presentationen här 

Exempel på Strama-arbete i VGPV

  • Alexandra Eriksson, Närhälsan Kungssten vårdcentral, hade studerat följsamhet till behandlingsrekommendationerna vid akut mediaotit på sin förra vårdcentral och funnit att det fanns förbättringspotential. 
    Se presentationen här
  • Kalle Forsberg, Capio Vårdcentral Mölndal, hade validerat primärvårdens tonsillitmodul på sin vårdcentral och funnit den tillförlitlig för ProfDoc Journal 3. 
    Se presentationen här
  • Parminder Singh, Närhälsan Fristad vårdcentral, hade studerat följsamheten till behandlingsriktlinjerna för akut faryngotonsillit på sin vårdcentral. Den ökade från 62% till 90% efter intervention. 
    Se presentationen här 

Behandling av pneumoni – Gunnar Jacobsson, specialist i infektionssjukdomar, Skaraborgs sjukhus, Regionala Strama
Vanlig differentialdiagnos i primärvården; allvarlighetsbedömning med CRB-65, diagnostik och terapi behandlades. Vid tydlig klinisk bild visar aktuell primärvårdsstudie att röntgen inte tillför något i diagnostiken. Rekommenderad behandlingstid vid pneumoni är 7 dagar, detta visste 77% av auditoriet. 
Se presentationen här

Etiska dimensioner och dilemman i följden av antibiotikaresistens – Christian Munthe, Professor praktisk filosofi, Göteborgs Universitet
Etiska dilemman är inte desamma i folkhälsoarbete som i direkt vårdarbete. Detta är antibiotikaresistensproblemet ett tydligt exempel på. Både vårdgivare och allmänhet kan instämma i uppfattningen att antibiotika i allmänhet alltid bör användas med hänsyn till den eskalerande resistensen, men i mötet läkare-patient är detta inte alltid lika självklart. 
Se presentationen här

Människor på flykt – infektioner och smittskydd – Leif Dotevall, biträdande smittskyddsläkare VGR
Krig och konflikter, samhällsstrukturer som bryter samman, flyktingströmmarnas trängsel, förekomst och spridning av vektorer (t.ex. sandmygga) och bristfälligt fungerande sjukvård är riskfaktorer för att smittsamma infektionssjukdomar ska spridas. Leifs uppskattade föreläsning fokuserade på vilka tillstånd vi ska vara särskilt uppmärksamma på. Tänk tuberkulos!
Se presentationen här 


Senast uppdaterad: 2017-12-04 16:44