Jämlik kultur - för barn och unga med NPF

Foto: Ian Schemper

Starkt ljus, höga ljud och massor av intryck. Miljön på museum och andra kulturinstitutioner blir ofta så intensiv för barn och unga med NPF att de tvingas stanna hemma och går miste om upplevelser. Med projektet Jämlik kultur vill vi ändra på det.

Kulturinstitutioner som bibliotek och museer är många gånger svåra platser för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, förkortat NPF, exempelvis autism. Tänk dig att du ska gå på biblioteket med en 9-åring som har verbala och motoriska tics (ofrivilliga rörelser och ljud) eller på guidad tur på museum med en 13-åring som tappar fokus lätt och vandrar iväg, eller en 6-åring som får panik av starkt ljus eller höga eller plötsliga ljud (en dörr som slår igen eller brummet från handtorken inne på toa) eller en 15-åring som inte förstår att man inte bör ställa sig näsa mot näsa med en okänd person och börja prata utan att ha hälsat eller presenterat sig.

Barn med NPF stannar hemma

För en familj eller elevgrupp med elever som har någon eller alla av de här utmaningarna, blir biblioteks- eller museibesöket en så stor utmaning att man hellre stannar hemma än utsätter sig och barnen för den svåra miljön och omvärldens blickar och kommentarer.

Många människor är fortfarande av åsikten, att kan man inte vara tyst och stilla, har man inte på ett museum eller ett bibliotek att göra. Barn och unga med NPF möts av mycket motvilja.

"Personer med funktionsnedsättning innefattar bland annat personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra”

Ur ”Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning”. Konventionen har undertecknats, ratificerats och trädde i kraft 14 januari 2009.

Supersinnen och många intryck

Projektet Jämlik kultur går ut på att ta fram en modell för musei- och biblioteksbesök som fungerar för barn unga med NPF. Det innebär både att den fysiska miljön, pedagogiken och bemötandet man som besökare får, ses över. En person med NPF kan uppleva miljön i en museiutställning eller ett bibliotek som överväldigande för sinnena.

De har ofta hörsel, syn, känsel och lukt som fungerar på ett annorlunda sätt. ”Superhörsel” gör det svårt att koncentrera sig och kan till och med upplevas smärtsamt. Ljus från till exempel lysrör kan upplevas som mycket störande och beröring som smärta. Många intryck i form av boktitlar eller skyltar med texter och bilder kan orsaka förvirring.

Sensoriskt rum på Lödöse museum

Information i och fysisk utformning av vårt samhälle är anpassat efter folk som fungerar ”vanligt”. Vi bygger därför ett sensoriskt rum  på Lödöse museum med anpassad information i form texter, bilder, taktila ytor och filmer. Rummet är utformat för att inte överlasta syn, hörsel, lukt och så vidare.

Rummet ska också fungera som en trygg plats att påbörja ett musei- eller biblioteksbesök i där man kan orientera sig med hjälp av en karta, få överblick med hjälp av bildschema och ”känna in” miljön. Man kan även återvända dit för att minska ner tiden ute i museihallen/biblioteket om den miljön är för krävande.

Museiföremål att känna på

För personer som inte klarar av att vistas ute i biblioteket eller museihallen alls utan att må dåligt ska det sensoriska rummet ge en fin kulturell upplevelse. Det ska finnas kopior av föremål att känna på, information om historia och sagor i form av till exempel symboler och filmer. Man ska kunna pyssla på medeltida tema och sagotema. Ingången till rummet ska vara placerad så att man inte behöver gå in via museets reception som är en enorm utmaning för många på grund av sin öppna miljö och på grund av lysrören.

Alla elever ska kunna följa med!

I projektet Jämlik kultur arbetar vi tillsammans med expertgrupper som består av lärare från särskolor och SU-grupper, föräldrar och barn med NPF.

Idén till projektet kom till tack vare lärare och elever på en skola/boende i Lödöse för ungdomar med olika typer av intellektuella funktionsförutsättningar och autism.

De besöker oss flera gånger i veckan, men några av ungdomarna har inte kunnat följa med eftersom miljön sätter upp hinder. Det vill vi ändra på! Vi vill att alla ska kunna ta del av vårt kulturutbud. Vi vill erbjuda en jämlik kultur!

Läraren Marie Lundberg om Jämlik kultur

Marie Lundberg är lärare på Solhagaskolan i Lödöse, en särskola där nästan alla elever har autism eller ADHD. Här berättar hon om hur Jämlik kultur kan påverka hennes elevers möjlighet att besöka Lödöse museum.

Vill du veta mer?


Projektet Jämlik kultur var ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan dåvarande Västarvet, Lilla Edets kommun och föreningen Attention.

Kontakt

Marie Schmidt
museipedagog på Lödöse museum
marie.schmidt@vgregion.se