Sluta prata konventioner – börja prata värderingar

Från vänster: Emma Broberg, Anna Jacobsson, regionutvecklare avdelning mänskliga rättigheter, Viveca Reimers, chef avdelning mänskliga rättigheter, Anders Carlberg, chef avdelning Forskning, Utveckling och Utbildning, Morten Kjaerum, direktör för Raoul Wallenberg Institutet, Ergin Özdemir, entreprenör och social företagare, Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, John Holmberg, professor i fysisk resursteori vid Chalmers, Kristina Grapenholm, ordförande i kommittén för mänskliga rättigheter.
Fotograf: Paul Bjorkman

Den 19 april samlade Viveca Reimers, avdelningschef för mänskliga rättigheter, flera mycket kompetenta personer till ett rundabordssamtal, för att diskutera VGR:s handlingsplan för mänskliga rättigheter, ”För varje människa”.

– Det här var otroligt givande och lärorikt. Stort tack för att ni tagit er tid att komma hit och för att ni satt er in i målen i ”För varje människa”, kommenterar Viveca Reimers, chef för avdelning mänskliga rättigheter rundabordssamtalet.

– Vi är tacksamma och glada för er insats och vi ser fram emot att fortsätta diskutera begrepp och terminologi med er, kompletterar Kristina Grapenholm, ordförande i kommittén för mänskliga rättigheter.

Mänskliga rättigheter driver Agenda2030

Det blev en engagerad och livlig diskussion, med både förhoppningar och farhågor inför framtiden. Något som gruppen lyfte flera gånger var att vi behöver prata mer hållbar utveckling i ”För varje människa”, dels för att visa på hur det är mänskliga rättigheter som driver Agenda2030, dels för att komplettera det fokus som finns i nuvarande plan, på vår kärnverksamhet – rätten till hälsa, arbete, utbildning och kultur.

– Det är modigt av VGR att vara först med en regional handlingsplan för mänskliga rättigheter, konstaterar John Holmberg, professor i fysisk resursteori vid Chalmers. Arbetet med hållbar utveckling har ägts främst av miljödelen, men genom Agenda2030 är det mänskliga rättigheter som ligger i centrum. Vi kan varken ha fred eller utveckling om vi inte har mänskliga rättigheter.

Begrepp och terminologi

Terminologin kring mänskliga rättigheter togs upp för att se om den används korrekt och konsekvent, exempelvis begreppet medborgare. Det ska i sammanhanget inte bara ses i rent juridisk mening, menar Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet.
– Medborgare är de som ger oss våra uppdrag, inte bara tar emot våra tjänster.

Ergin Özdemir, entreprenör och social företagare, påpekar att han är mäkta imponerad över helheten och hur VGR resonerar.
– En ordlista hade gjort planen ännu bättre, vi behöver vara tydliga med vilka begrepp vi väljer och vad de betyder. Funktionsnedsättning eller funktionsuppsättning? Inkludering, vad är det? Vad betyder mångfald? De frågorna borde besvaras i planen. - Använd inte för svåra ord, jobba hellre med enkla ord som träffar i magen, hjärtat, hjärnan! På så sätt känner sig alla mer delaktiga.

 – Kopplingen till demokrati! Det vore toppen om vi kunde förstärka det ytterligare i en utveckling av planen, konkretiserar Elena Namli. Många i akademin är intresserade av fortsatt samverkan med VGR och akademin är tillgänglig för att bolla utbildningar och andra saker. Det är viktigt att bära med sig att om vi själva är klara med vad vi menar med demokrati och mänskliga rättigheter, så förstår andra.

Nyanlända och arbetsmarknaden

– En åtgärd i ”För varje människa” för att nyanlända ska komma in på arbetsmarknaden är att erbjuda praktik till människor med akademisk bakgrund, berättar Anders Carlberg, chef för Forskning, Utveckling och Utbildning. Vissa har fått fortsatt anställning. VGR arbetar också med matchning och insatser för unga människor. Särskilda aktiviteter görs för dem som riskerar marginalisering. Vi ser också över olika anställningsmöjligheter. I kölvattnet av flyktingkrisen har vi bildat Lärandecentrum för migration och hälsa som t ex arbetar med att öka vårdpersonalens kompetens när det gäller hur vi ser på hälsa i olika länder.

– Gräv djupare, uppmanar Morten Kjaerum, direktör för Raoul Wallenberg Institutet. Vad är det för mekanismer som vi för vidare? Människor som nyligen har anlänt till Sverige litar mycket på de demokratiska institutionerna, ofta ännu mer än svenskarna. De nyanländas tilltro till de demokratiska institutionerna minskar och tenderar att försvinna efter en generation. Arbetsmarknaden och svårigheten att komma in på den har stor del i detta.

Ett ständigt pågående arbete

Kring det runda bordet råder en total enighet om att arbetet måste fördjupas, förfinas och utvecklas.

– Arbetet går vidare, vi fortsätter med nya aktiviteter därefter. Det finns inget slutmål, fastslår Ergin Özdemir och får medhåll av Morten Kjaerum:
– Arbetet med mänskliga rättigheter kan aldrig ta slut, det fortsätter hela tiden. Vi kan alltid föreställa oss en bättre värld.

– Vi bör ha hållningen att vi misslyckas aldrig. Antingen vinner vi eller så lär vi oss, summerar John Holmberg.

Om "För varje människa"

I Västra Götalandsregionen finns Sveriges enda regionala plan för mänskliga rättigheter. Den nya handlingsplanen för mänskliga rättigheter ”För varje människa” har konkreta mål och åtgärder för till exempel fysisk tillgänglighet, barnets rättigheter, delaktighet, icke-diskriminering och jämlikhet för både medarbetare och invånare. Planen gäller från den 1 januari 2017 till och med 2020 och har beslutats av regionfullmäktige.

VGR:s handlingsplan för mänskliga rättigheter

Senast uppdaterad: 2018-05-17 10:02